Billigare semester – tacka Trump för det
Donald Trump har, sannolikt utan att förstå det själv, bjudit Europa på flera självmål de senaste månaderna.
En av effekterna är att den svenska kronan äntligen fått sin revansch och borstat bort ryktet som skräpvaluta.
Lyftet kan mycket väl hålla i sig.
När Donald Trump presenterade sitt ursprungliga program för tullar den 2 april gjorde han det under parollen Make America Wealthy Again.
Det han i efterhand verkar ha menat var Make Europe Wealthy Again.
Så här långt har nämligen Trumps regering åstadkommit en kapitalförstöring i en skala som får Northvolt att se ut som en lätt krusning på en stilla skogstjärn.
Här får du mest för kronan i sommar
Häromdagen kom organisationen OECD med en prognos som pekar på att tillväxten i världsekonomin i år blir den lägsta sedan coronakrisen på grund av den osäkerhet som skapats av Trumps tullkrig. Störst inbromsning spås ske i USA. OECD räknar med att amerikansk BNP, som växte 2,8 procent ifjol, bara ökar med 1,6 procent i år och 1,5 procent nästa år.
Europa väntas visserligen gå ännu sämre men trenden är motsatt – tillväxten spås bli högre 2025 och 2026 än den var under 2024.
På finansmarknaden är förkortningen ABUSA den hetaste trenden just nu.
Det står för Anywhere But USA och handlar om att investerare säljer tillgångar i USA, både på grund av den politiska osäkerheten och oro för den skenande amerikanska statsskulden.
Det är en helomvändning jämfört med bara för några månader sedan då investerare sprang omkull varandra i jakten på att köpa amerikanskt.
Investerare kräver nu mer betalt för att köpa amerikanska statspapper. Torsten Sløk, chefsekonom på kapitalförvaltaren Apollo skriver i en analys att kostnaden för att försäkra sig mot en statsbankrutt nu är lika hög för USA som för Italien och Grekland.
Pengarna strömmar nu ut från USA och satsas på annat håll, inte minst i Europa.
Det här märks framförallt på två sätt: Dels har räntan på amerikanska statsobligationer stigit, dels har dollarns värde fallit i förhållande till andra valutor.
Vilket för oss till den svenska kronan. Den har stärkts ordentligt mot dollarn, sedan årsskiftet med 13 procent eller från 11,15 kronor till 9,60 kronor.
Men kronan har också gått bra mot nästan alla andra valutor de senaste månaderna, mot euron har kursen i år stigit med 4,5 procent, från 11,45 till 10,94, det brittiska pundet har blivit sex procent billigare mot kronan och schweizerfrancen har fallit med 4,5 procent.
Innan champagnekorkarna förvandlar svenskarnas innertak till durkslag kan det dock vara på sin plats med lite perspektiv.
Denna renässans för kronan kommer efter flera år då valutan befunnit sig i finansmarknadens frysbox. Och även efter den senaste tidens uppgång står kronan i dag lägre än för fyra år sedan då en dollar kostade 8,30 och en euro runt 10 kronor.
Kronförstärkningen gör att det blir billigare för svenskar att semestra utanför landets gränser men även att importera. Det senare är bra eftersom det pressar ned inflationen, vilket i sin tur kan betyda fler räntesänkningar från Riksbanken och bidra till att få igång den trögstartade svenska ekonomin.
Vad beror kronans uppgång på?
Att förstå varför valutor rör sig är erkänt svårt. När kronan de senaste åren noterat bottenrekord har ingen kunnat ge en helt entydig förklaring till varför.
Men några teorier cirkulerar. Flera har med Trump att göra.
När placerare flyttar pengar från USA till Europa framstår Sverige som attraktivt både tack vare våra starka statsfinanser men också för att kronan varit lågt värderad.
Trumps utrikespolitik har fått Europa att börja rusta upp i rekordtakt. Sverige har stor vapenexport i förhållande till vår ekonomis storlek och när andra länder köper vapen av oss måste de växla till sig kronor.
Svensk ekonomi befinner sig i en svacka men om investerare tror att det kommer gå bättre för oss än övriga Europa de närmaste åren så är det rationellt att börja investera i svenska tillgångar redan nu.
Debatten om att Sverige ska gå med i euron har tagit fart på nytt.
Är kronans comeback tillfällig? Det som talar för motsatsen är att det stora paradigmskiftet i världsekonomin – där USA betraktas med helt nya glasögon – inte ser ut att vara en dagslända.
En skrivning i den budget som ska förhandlas i senaten har väckt stor uppmärksamhet. Det handlar om en passus som öppnar upp för att USA ska kunna straffbeskatta utländska ägare av amerikanska tillgångar.
Det har kallats för “hämndskatt” eftersom det skulle ge Donald Trump ännu ett verktyg att använda i sina utpressningsliknande förhandlingar med omvärlden.
I internationell affärspress beskrivs nu detta som ytterligare ett argument för att inte investera i USA och istället söka sig till andra världsdelar.
Det blir inte sämre av USA:s satsning på att kasta ut utländska studenter och forskare. Det gör att fler talanger kommer att söka sig till Europa, även Sverige.
Veckans nyhet att amerikanska Brookfield vill investera 95 miljarder i ett nytt AI-centrum i Strängnäs är bara ett exempel på att Europa kanske inte är det “museum” som det pratades om för ett tag sedan.
Just denna affär kan knappast kopplas till cirkusen runt Trump, men om det redan tidigare fanns ambitioner på att göra Europa mindre beroende av USA inom tech och AI har de nu försetts med en turbomotor.
Det kan bli starten på en helt ny era för Europa och Sverige.
Thank you Mr Trump!