Därför vill USA hålla Kina borta från Marshallöarna
MAJURO, MARSHALLÖARNA. Trots att det bara bor totalt runt 60 000 människor på Marshallöarna har USA en rejält tilltagen ambassad här.
Liksom Japan, Taiwan med flera länder.
Trots sin litenhet är öarna strategiskt viktiga för kontrollen av Stilla havet.
Var man än befinner sig på Marshallöarna är havet aldrig mer än ett stenkast bort.
Öarna ligger utslängda över ett område stort som tre Texas. Även om dess totala landyta inte är större än Washington DC.
Under andra världskriget använde USA öarna som en bas för sina attacker mot Japan. På stora svartvita foton vid entrén till en restaurang i Majuro syns de amerikanska stridsflygplanen stå uppställda i långa rader på den sandiga marken.
USA intog öarna från Japan under kriget. I dag har de åter fått en viktig strategisk roll för USA.
Marshallöarna ligger nästan tio timmars flygresa från det amerikanska fastlandet, nordöst om Australien. 80 år efter andra världskrigets slut står kampen än en gång om kontrollen över Stilla havet. Den här gången främst mellan USA och Kina.
Kina gör anspråk på hela Sydkinesiska havet trots att en skiljedomstol i Haag 2016 avfärdade de territoriella kraven. Men Kina nöjer sig inte med det. Man försöker också träffa avtal med länder längre bort i Stilla havet. Något som fått larmklockorna att ringa både i Australien och USA.
Båda drog för ett antal år sedan ner sin diplomatiska närvaro hos ö-nationerna i Stilla havet. Små länder med små befolkningar som verkade tämligen oviktiga.
Men när Kina för några år sedan förhandlade fram ett avtal med Solomonöarna som innebar att man skulle kunna bygga en militärbas där så har framförallt USA inlett en formlig charmoffensiv mot Stillahavs-öarna. Konsulat och ambassader har uppgraderats och biståndskranen skruvats på.
När USA:s avtal med Marshallöarna gick ut 2023 hade USA under flera år vägrat att bidra med mer pengar till ö-nationen. Men när Kina visade intresse för att ge ekonomiskt bistånd till Marshallöarna vände USA tvärt och skrev på ett nytt avtal som innebar avsevärda belopp till ö-nationen.
Vilket regeringen på huvudön Majuro inte tycker är mer än rätt eftersom USA har en stor militärbas på ön Kwajalein varifrån man sköter radarövervakningen av Stilla havet och dessutom bygger upp ett missilförsvarssystem som ska kunna skjuta ner exempelvis kärnvapenraketer som avfyras från Nordkorea mot USA. Här finns omkring 1 500 amerikanska militärer.
Dessutom har USA en moralisk skuld till Marshallöarna efter de många kärnvapentester man genomförde på en del av öarna. Mellan 1946 och 1958 genomförde USA 67 kärnvapentester men en sammanlagd sprängstyrka på 7000 Hiroshimabomber.
Marshallöarna är också en nagel i ögat på Kina eftersom man är en av få nationer som har diplomatiska relationer med den självstyrande demokratin Taiwan som Kina gör anspråk på.
När vi reser runt på den långsmala ön Majuro ser vi överallt bevisen på Taiwans närvaro. Vid många stora byggnader finns skyltar om att de är en gåva från Taiwan. Här finns också en solenergipark som byggts av Taiwan.
Snart är det bara små ö-nationer i Stilla havet som har diplomatiska relationer med Taipei. Kina tillåter inte att länder har diplomatiska relationer med både Kina och Taiwan. Numera är det bara tolv länder som valt att erkänna Taiwan hellre än Kina.
Marshallöarna blev inte självständigt förrän 1986. Då efter flera års kamp mot USA som först vägrade. Trots att landet är självständigt och att öarna hotas att dränkas av havshöjningen som klimatförändringarna orsakar har USA försökt lägga sig i hur landet röstar i FN i klimatfrågan.
Den lokala regeringen går en svår balansgång mellan att bevara sin självständighet och inte i onödan förarga USA.
En del marshalleser fruktar att president Trump ska säga upp avtalet som ger dem rätt att vistas och arbeta i USA utan visum. Något som går emot Trumps allmänt invandrarfientliga linje. Han har nyligen beslutat att USA nästa år bara ska ta emot 7 500 flyktingar och företrädes vita från Sydafrika.
Men just när det gäller Marshallöarna kanske de säkerhetspolitiska aspekterna väger tyngre.
Det är i alla fall vad marshalleserna hoppas.
