Vd-mordet som öppnade helvetets portar
En tvåbarnspappa på väg in till en jobbkonferens som kallblodigt mejas ned bakifrån är en händelse som skakar om. Men det som har följt efter mordet på Brian Thompson, 50, i centrala New York är minst lika obehagligt. Det har startat en enorm flodvåg av hat och hån på nätet, som om en jättelik moralisk damm brustit.
Ett inlägg av Brian Thompsons arbetsgivare på Facebook har mötts med över 75 000-skratt emoijs. Sarkastiska memes om mordet har blivit virala. Cynismerna har duggat tätare än svenskt sommarregn.
Det väcker förstås frågor om vem denne Brian Thompson var. En seriemördare? Bashar Al-Assads okände bror? Nej, en försäkringssnubbe. Han var toppchef på landets största sjukförsäkringsbolag United Health Care. I en svensk kontext säger en sådan uppgift ingenting. I USA desto mer.
Det borde inte behöva påpekas att ingen förtjänar att bli utsatt för våld, allra minst på grundval av sitt yrke.
Mördaren är fortfarande på fri fot och det går därför inte att dra några säkra slutsatser om motivet.
Men det som ändå gett bränsle åt spekulationer om att det har med United Healthcare att göra är orden som var inristade på de tomhylsor som hittades på brottsplatsen: ”delay” och ”deny”. Det för tankarna till den taktik som amerikanska sjukförsäkringsbolag anklagas för att använda för att slippa betala ut ersättningar.
”Delay, deny, defend” är också titeln på en kritisk bok om just detta.
För att förstå amerikanernas förhållande till sina sjukförsäkringsbolag behövs lite fakta att hålla sig i: USA betalar mest för sin sjukvård i hela världen, ungefär dubbelt så mycket per person och år som i andra länder i västvärlden. År 2022 hade totalt 100 miljoner amerikaner, eller drygt 40 procent av alla vuxna, skulder kopplade till sjukvård. Två tredjedelar av alla som går i personlig konkurs i USA varje år gör det på grund av obetalda sjukhusräkningar, totalt handlar det om flera hundratusen människor om året. I alla andra jämförbara länder är siffran noll.
Att ha en privat sjukförsäkring är inget vaccin mot ekonomiska problem. Det finns många avslöjanden kring hur försäkringsbolag rutinmässigt nekar ersättning. Det bolag som avvisar flest, var tredje ansökan, är United Health Care. Ett av de memes som cirkulerat efter mordet lyder:
”Sympati nekad. Girighet betraktas som en tidigare existerande åkomma”.
Återigen - våld är en orimlig respons på alla typer av missnöje, men reaktionen på mordet har gett en ganska skrämmande inblick i tillståndet i den amerikanska själen.
Det är inte bara mot försäkringsbolag som amerikaner bär på en pyrande ilska. Andelen som svarar att de har förtroende för stora företag har fallit från 30 procent vid millennieskiftet till bara 13 procent förra året, den lägsta noteringen någonsin.
Bland unga mellan 18 och 29 är det bara 40 procent som har en positiv syn på kapitalismen, jämfört med 73 procent av personer över 65 år, enligt en undersökning från 2022 av Pew Research Center.
I en stor artikel konstaterar nyhetsbyrån Bloomberg att den amerikanska ekonomin de senaste decennierna har förändrats till storbolagens fördel, där andelen av BNP som går till vinster fördubblats sedan 1980-talet. Ersättningen till vd:ar har gått från motsvarande 25 gånger en vanlig arbetarlön i slutet av 70-talet till 290 gånger förra året eller runt 250 miljoner kronor, enligt Economic Policy Institute.
1978 ägde den rikaste procenten drygt 22 procent av all förmögenhet medan de 40 procent i mitten, medelklassen om man så vill, ägde 34,5 procent, enligt en forskargrupp vid University of California. Idag sitter den rikaste procenten på 35 procent av tillgångarna och medelklassen 29 procent.
Kolumnisten Zeynep Tukfeci i New York Times drar paralleller till slutet av 1800-talet, en period som liksom idag präglades av snabb teknologisk utveckling, stor koncentration av pengar och makt till en liten klick industriledare, men också av politiskt våld. Professorn och affärsmannen Scott Galloway säger i podden Pivot att det som hänt efter mordet kokar ned till det som är roten till många av problemen i USA: enorma inkomstklyftor.
Mordet på Brian Thompson har redan fått konsekvenser. En är att efterfrågan på personskydd för vd:ar har rusat i höjden, en sorglig utveckling. En annan är att aktiekurserna för flera av de stora försäkringsbolagen har fallit. Investerarna hade räknat med mer avregleringar och fortsatt vinstfest efter Donald Trumps valseger, men nu verkar det inte längre lika självklart.
Även om det hat mot branschen som har blottats den senaste veckan naturligtvis inte ursäktar det som hänt går det inte heller att ignorera, skriver Wall Street Journal.
Den amerikanska ekonomin är den starkaste och mest framgångsrika i världen enligt många gängse parametrar. Ändå rymmer den till synes bottenlös desperation.
Personligen tänker jag ofta på något som den svenske miljardären Roger Akelius sade i en intervju med tidningen ETC år 2021. Han kallade den ökande ojämlikheten för en ”extremt farlig situation”:
”Jag är rädd för vad som kommer hända. När man får sådana här enorma klyftor kommer några bli rejält lidande. Det byggs upp en enorm frustration.”
Är det någon som lyssnar?