Gunnar Strömmer: I vissa fall för enkelt att bli svensk medborgare
Dags för kvartssamtal nummer tre med Gunnar Strömmer!
Justitieministern ställs mot väggen om allt från anonyma vittnen, Chat control och visitationszoner till impulsköpet som inte imponerade på hustrun.
Häng med.
Gunnar Strömmer är sig lik. Samma vågiga hår, sävliga ångermanländska och svar så långa att de skulle sträcka sig från Stockholm till Örnsköldsvik om de lades på rad.
Varje december träffas justitieministern och jag för att bråka om det gångna året och vi befinner oss i ett vackert rum i Rosenbads entréplan där bilar på andra sidan de välvda fönstren rusar fram och tillbaka på Centralbron och Stadshuset självsäkert tornar upp sig.
Hög tid för det näst sista av fyra möten denna mandatperiod med regeringens stora stjärna. Hög tid för skjutjärnsjournalistik av mest hårdkokta slag.
Nu har du ägnat drygt en halv mandatperiod åt att administrera sverigedemokratisk kriminalpolitik.
– Var det inte så du började förra året också?
Det är tredje gången jag börjar på det här sättet för att få upp ditt blodtryck. Och först nu genomskådar du mig. Är justitieministern trög?
– Jag noterade det förra gången också, men kanske artighet förhindrade mig att slå tillbaka.
– Men jag svarar som i fjol. Glädjande nog genomför jag till stor del Moderaternas program som vi gick till val på i fint samspel med andra partier.
Vad är du mest nöjd med under året?
– Jag vet inte om nöjd är rätt valör för att beskriva det, men första året handlade i hög grad om att starta processer, medan vi under andra året har kommit in i en ny fas med väldigt mycket konkret leverans.
– Steg för steg genomför vi åtgärder som gör det svårare att vara kriminell i Sverige. Vi går mot våldet, den kriminella ekonomin och rekryteringen av barn.
– Jag tycker också att det finns tecken i verkligheten på att nya arbetssätt, nya resurser och nya verktyg biter.
– Och jag upplever en väldigt positiv mobilisering i hela samhället mot kriminaliteten. Många visar stort civilkurage. Det är hoppfullt.
Även om du inte gillar valören, vad är du minst nöjd med?
– När det gäller politiken så tycker jag överlag att det rullar på enligt plan. Däremot är det klart att det finns inslag i verkligheten som ingen kan vara nöjd med.
– Vi har fortfarande ett väldigt allvarligt säkerhetsläge, inte minst med den organiserade brottsligheten. Till det mörkaste hör våldet och de nya och mer cyniska sätten att rekrytera barn och unga in i gängen.
– Vi har under året även sett hur utländska statliga aktörer har rekryterat utförare i den svenska kriminella miljön. Våra myndigheter har pekat ut Iran.
– En annan sak jag vill lyfta är att antisemitismen har vält fram på ett sätt under det senaste året som är både oanständigt och allvarligt.
– Dessutom lite utanför centrum av debatten har vi fortfarande ett allvarligt läge när det gäller mäns våld mot kvinnor som inte har förbättrats.
Det är en ganska mörk bild du tecknar. Samtidigt så ser vi exempelvis en vikande trend i det dödliga skjutvapenvåldet. Har utvecklingen vänt?
– Jag tycker det är för tidigt att säga att det har vänt i så måtto att vi med säkerhet kan säga att det inte kommer att kunna försämras igen. Men jag tycker det är viktigt att ta fasta på resultat som går åt rätt håll.
– De dödliga skjutningarna har gått ner påtagligt framförallt sedan det mörka rekordåret 2022. Uppklaringen av dödsskjutningarna har gått upp från 20 procent till en bit över 70 procent. Och fler allvarliga brott förhindras och avvärjs. Det är framgångar att bygga vidare på.
– Och med de nya vistelseförbuden stänger polisen ned öppna drogscener och tar tillbaka det offentliga rummet till medborgarna.
Men det är fortfarande höga siffror gällande skjutvapenvåld med dödlig utgång sett ur ett europeiskt perspektiv. Det som kanske mest sticker ut är mordet på Mikael i Skärholmen inför ögonen på sin son när han försökte tillrättavisa några grabbar. Är det här ett politiskt misslyckande?
– Det är klart att det är ett politiskt misslyckande att vi i Sverige har våldsnivåer som sticker ut på ett väldigt markant sätt i jämförelse med våra nordiska grannländer och Europa i övrigt.
– Vi ser att det hela tiden finns risker för nya våldsvågor och det finns en brutalitet och hänsynslöshet som till exempel visade sig i fallet med pappan Mikael.
– Jag har upplevt under de här två åren hur vissa händelser griper tag om vårt samhälle, som skjutningen i Skärholmen. Många kunde känna igen sig i situationen där en förälder cyklar med sitt barn på väg till en aktivitet och säger ifrån och straffas för det genom att bli skjuten.
– Det är klart att den sortens händelser påminner oss på ett väldigt brutalt sätt att vi har en lång bit kvar.
– Jag har ofta kommit tillbaka till att vi är två år in i en tioårsresa. Om man ser på New York eller Danmark så tog det ungefär så lång tid innan de hade tryckt tillbaka brottsligheten till en punkt där de kunde säga att de kopplat grepp och låg före kurvan.
Några dagar efter vårt förra kvartssamtal kom Kriminalvården med en rapport om den historiskt stora utbyggnaden av fängelser. Antalet platser ska tredubblas från 9 000 till 27 000.
Förutsättningarna, skriver Kriminalvården, för att förebygga återfall i brott försämras, vilket kommer att få konsekvenser för samhället.
Det låter mycket dystert, inte minst sett i ljuset av att beläggningen på anstalterna nu ligger på drygt 140 procent.
– Vår inriktning har ju hela tiden varit att investera i en rejäl utbyggnad av Kriminalvården. Både så att den kan ta hand om fler fångar som sitter inne under längre tid och kan driva en verksamhet som också kan bidra till att förebygga ny brottslighet.
– Under året har jag också tagit emot en utredning som har kommit med väl underbyggda förslag om hur det återfallsförebyggande arbetet i Kriminalvården kan stärkas, dessutom i bred politisk enighet.
Men samtidigt varnar ju Kriminalvården för att det brottsförebyggande arbetet kan bli sämre, vilket också medför risker för ökad kriminalitet när dessa interner väl kommer ut.
Ni gick till val på att minska brottsligheten. Tänk om er politik leder till ökad brottslighet.
– Det kommer den inte att göra, och jag tror man måste bredda perspektivet en del. Till att börja med så ska ju trycket mot Kriminalvården ses i ljuset av att utbyggnaden kom i gång alldeles för sent. Det åtgärdar vi nu, men det tar lite tid.
– Sedan är situationen ett resultat av samhällsutvecklingen med en allt allvarligare brottslighet i kombination med positiva saker som att polisen klarar upp mer allvarlig brottslighet. Visst har vi redan skärpt en del straff, men det mesta ligger faktiskt framför oss där.
Du låter väldigt säker på din sak. Det enda vi vet om framtiden är att vi ska betala skatt och sedan dö, som den amerikanske politiken Benjamin Franklin en gång i världen uttryckte det.
– Ja, döden och skatten kommer ingen undan. Men jag tror att skattemedlen på det här området kommer att göra väldigt stor nytta.
Chat Control, ett förslag från EU om att internetleverantörer ska skanna människors digitala liv i jakt på barnporr, har det varit liv om.
I valrörelsen till EU var ditt parti motståndare till det, men sen när valet väl var överstökat blev det snabbspår genom något utskott. Det här imponerar inte.
– Nej, det är din frågeställning som inte imponerar. Det är en ganska slarvig beskrivning av hur saker och ting har gått till.
Hörrududu.
– Vi har varit väldigt tydliga med att det förslag som EU-kommissionen först lade på bordet aldrig varit aktuellt att stödja, vare sig för mitt parti eller för regeringen.
– Det är därför vi har drivit en linje om att om det här ska förverkligas så måste förslaget få en helt annan precision. Man måste tydliggöra i vilka situationer det ska tillämpas. Rättssäkerheten måste öka markant.
– Men jag medger gärna att av alla de förslag som jag har haft att hantera
som handlar om att stärka brottsbekämpningen så tycker jag att det här är det svåraste.
– Bland annat därför att det tar sikte på en framtida teknikutveckling som ingen ännu har full översikt kring.
Vissa andra länder gör ju tummen ner fullständigt. Exempelvis Tysklands justitieminister har varit oerhört kritisk. Har han fel?
– Han har ju fått avgå nu, även om det inte var på den här frågan.
– Jag tycker att de flesta kritiska synpunkter som förts fram har fog för sig.
– Men det finns starka skäl att fortsätta diskussionen. Miljontals barn och unga utsätts för förfärliga sexuella övergrepp på nätet. Och när den här brottsligheten har flyttat sig från den fysiska till den digitala miljön så står sig den traditionella brottsbekämpningen helt slätt.
Alla riktigt repressiva och kontroversiella förslag och lagändringar motiveras alltid med barnporr eller terrorism. Och det är naturligtvis väldigt effektivt därför att det blir svårare att vara kritisk. Vem vill försvara IS, vem vill försvara pedofiler?
– Det har du rätt i, men jag ser också att många som kritiserar de här förslagen helt hoppar över de samhällsproblem som förslagen är tänkta att hantera. Det är inte heller seriöst.
Mitt sinne för humor är möjligen en smula apart, men roligast i år var presskonferensen i somras där justitieråd Stefan Reimer från Högsta domstolen sågade utredningen om slopad villkorlig frigivning som han genomfört på uppdrag av Tidöpartierna.
Hur kändes det att stå där bredvid honom och bli idiotförklarad?
– Haha, riktigt så upplevde jag det inte. Däremot så tyckte jag att det var en mycket uppfriskande pressträff, med en rak och öppen diskussion mellan utredaren och mig.
Han överraskade nog en del genom att vara väldigt offensiv när det gäller viss repression. Till exempel det han kallar för säkerhetsstraff, alltså ett fängelsestraff på obestämd tid för riktigt samhällsfarliga brottslingar.
– Samtidigt invände han mot en del av de direktiv som han hade fått, inte minst om villkorlig frigivning. Men där är jag fortsatt övertygad om att vi måste skärpa reglerna, till exempel så att den brottsling som missköter sig eller är återfallsbenägen inte släpps ut i förtid.
Ledarna för de fyra Tidöpartierna begick häromdagen debattartikel. ”Innan de nya kraven för medborgarskap är på plats finns det anledning att agera mot att medborgarskap utfärdas enligt den nuvarande lagstiftningen”, skrev de bland annat.
Försöker regeringen pressa Migrationsverket att bryta mot lagen?
– Det har jag mycket svårt att tro. Vad det kan handla om är exempelvis att överväga övergångsregler mellan befintlig och ny lagstiftning.
Lagen ser ju ut som den gör till dess att den ändras. En justitieminister vet inte alltid särskilt mycket om juridik, men du är ju gammal advokat.
– Det vet jag och det tror jag nog de flesta tidigare justitieministrar också har känt till. Det är klart att man måste följa de regler som gäller.
– Men regeringen har satt fingret på ett problem, nämligen att det i vissa fall är för enkelt att bli svensk medborgare. Det finns starka skäl att skyndsamt skärpa kraven.
– Det här är ett sätt att lyfta att det kan finnas skäl att göra saker i kortare loppet innan dess att en helt ny lagstiftning finns på plats.
Det är min dystra plikt att meddela nationen att du har impulsköpt en tramporgel bakom ryggen på din stackars hustru. Hur kunde du?
– Jag skulle snarare beskriva det som ett glädjebud, även om orgeln är förvisad till ladugården.
Du säger glädjebud och i nästa andetag att den är förvisad till ladugården. Det här hänger inte ihop.
– Alla har ännu inte fullt ut uppfattat det glädjefyllda i det här köpet. Men även förvisad till ladugården så kan orgeln ge ifrån sig en del välljud.
Så du sitter i ladan och spelar?
– Ja, men vi har en orgel till som står inomhus och det fanns de i hushållet som tyckte att det räckte med en där.
Lagrådet heter den myndighet som ska granska nya paragrafer innan de träder i kraft.
Ett inslag i den här intervjuserien som börjar bli lika traditionellt som Kalle Anka på julafton är att jag påminner dig om att du i opposition sa att det var djupt skadligt att bortse från Lagrådet.
Men efter valvinst har du bytt fot och struntar i denna myndighet.
Det är samma visa i år igen.
Preventiv brottsavlyssning, anonyma vittnen och ytterligare någonting, allt har avstyrkts av Lagrådet. Förändringar som ändå genomförs.
– Du förenklar. Det är inte en korrekt beskrivning att jag struntar i Lagrådets yttranden.
– Det enda exempel där jag kan säga att vi har gått tvärt emot Lagrådet är anonyma vittnen, där de avstyrkte rakt av.
– Men vi gjorde en bedömning i ljuset av att Lagrådet också sa att anonyma vittnen i och för sig inte strider mot grundläggande fri- och rättigheter i vår grundlag eller i Europakonventionen.
– Och då menar jag att givet att problemen med brottsligheten är så stora, att tystnadskulturen kring gängen är så utbredd, att våra nordiska grannländer redan har infört det, att Europadomstolen godtar det, ja då ska vi också pröva det här verktyget.
– Annars försöker vi som regel hitta sätt att möta Lagrådets synpunkter helt eller delvis.
Du vet lika väl som jag att övriga Norden och andra länder med anonyma vittnen nästan aldrig använder verktyget. Det är meningslöst att komma till domstol med ett anonymt vittne eftersom domstolen avskyr den sortens bevisning, vilket i sin tur beror på att det är väldigt svårt att försvara sig mot ett anonymt vittne.
Och som partisekreterare var du ju till och med motståndare till verktyget.
– Jag såg ju att du någon gång dessutom skrev om anonyma vittnen som ett opium för folket. Rätt fyndigt! Men ja, jag har ändrat mig.
– Min referens till dom nordiska grannländerna, om jag börjar där, är ju också ett svar på alla som säger att vi nu genom att införa anonyma vittnen störtar den demokratiska rättsstaten i gruset.
– Jag ser inte att det har blivit effekten i de andra nordiska länderna eller för den delen i andra länder i Europa.
– Om man sedan till exempel jämför Norge och Sverige hade Sverige år 2022 62 dödsskjutningar och Norge tre stycken. Vi har klanbaserade kriminella nätverk med stark tystnadskultur.
– Vi är kort sagt i ett mycket värre läge. Det gäller även jämfört med Danmark, när de började sin kamp mot den organiserade brottsligheten. I det perspektivet så finner vi inte så mycket ledning av hur verktyget använts i praktiken i andra länder.
– Dessutom har vi en fri bevisprövning i Sverige. Det betyder att man är fri att både anföra vilka bevis man vill, och det är upp till domstolen att värdera den här bevisningen.
– Det kan mycket väl bli så att en del anonyma vittnesmål inte får ett särskilt högt bevisvärde.
– Men då ska man också komma ihåg att de poliser och åklagare som efterfrågat det här verktygen har pekat på att det här framför allt kan vara verkningsfullt i ett tidigare skede, i förundersökningar. Det kan vara ett sätt att komma framåt i brottsutredningar som idag kör fast, därför att ingen vågar prata med polisen.
Jag kan inte frigöra mig från misstanken att det här mest handlar om att försöka signalera tuffhet gentemot väljarna och att du innerst inne vet att anonyma vittnen inte är mycket att ha.
– Nej, det handlar inte om lust att vinna billiga politiska poänger.
– Det är en mer allmän hållning till hur vi bör se på politiska reformer i det allvarliga läge Sverige befinner sig i när det gäller brottsligheten. Vi måste, som jag ser det, våga testa verktyg som har prövats i andra länder, hitta en svensk modell av det, bygga upp en egen praktisk erfarenhet för att sedan i det ljuset fatta beslut om hur vi ska göra med olika saker långsiktigt.
Det kommer om inte annat att bli underhållande när någon mordåtalad ledare i Foxtrot ska åberopa det ena anonyma vittnet efter det andra.
– Det tror jag att domstolarna kommer att hantera på ett lämpligt sätt.
Och jag tror att en domstol på ett lämpligt sätt kommer att hantera åklagares anonyma vittnen.
Säkerhetszoner. Den första infördes i Norrköping tidigare i år. Facit: två gram hasch i en missbrukares kalsonger och en hemlös som bar en kniv.
378 av 380 visiterade hade inte begått något som helst brott. Väldigt många oskyldiga blev utsatta.
– Man måste komma ihåg vad som är syftet med de här säkerhetszonerna.
Det är ju att bryta våldspiraler. Det är inte i första hand att hitta vapen, utan att kyla av en konflikt som riskerar att eskalera om man inte mobiliserar ytterligare resurser.
I sin utvärdering efteråt konstaterade polisen att det här endast hade en marginellt försvårande inverkan på kriminella.
– Den utvärderingen tror jag ger en bredare bild. Den erfarenhet som jag har tagit del av, både från Norrköping, Södertälje och Eskilstuna, är att poliserna som har genomfört det här har uppfattat att det har varit viktigt att i ett kritiskt skede kunna mobilisera mycket polisiär resurs.
– Men med det sagt vill jag säga att vi tydliggjorde i förarbetena till lagen att vi vill skaffa oss en svensk erfarenhet.
– Vi vill därför att polisen är noggrann i sitt sätt att bygga upp underlag för den utvärderingen. Till exempel genom att dokumentera varje enskilt ingripande, varje enskild visitation, varje genomsökt fordon.
– Så att vi bygger upp ett ordentligt underlag för att om cirka tre år kunna göra en samlad utvärdering.
Det är enkelt att föreställa sig att de som kanske framför allt blir visiterade är unga killar med invandrarbakgrund. Även utredaren varnade för att det fanns en uppenbar risk för diskriminering.
Jag har svårt att se framför mig att det blir en visitationszon på Stureplan, detta paradis för ekobrottslingar och kokainister.
– Det är inte alls så svårt att se. Till exempel i Danmark har man återkommande öppnat sådana zoner även i centrala i Köpenhamn.
– Det handlar om var våldet utspelar sig och i vilket område man ser risken för att det eskalerar i en spiral med hämndaktioner och annat.
– Sen är det en realitet att mycket av det här våldet sker i utsatta områden.
Det går ju inte att komma ifrån. Men att man använder ett sådant här verktyg där är inte ett uttryck för någon allmän vilja att diskriminera utan att man helt enkelt vill avbryta våldet där det äger rum.
– Varför ska vi inte mobilisera alla tänkbara resurser för att bryta våldet om det nu sker i ett utsatt område? Vi vet att otryggheten ofta är större där än i andra områden.
– Då tycker jag att vi har en moralisk skyldighet att mobilisera resurser för att bryta våldet där för att värna friheten och tryggheten för de medborgare som påverkas av det.
Hur mycket av den personliga integriteten återstår när du har härjat klart?
– Glädjande nog den största delen. Men frågan kräver ett svar i ett par led.
– Det första är att samhällsutvecklingen har fört oss till en punkt där personlig integritet måste laddas med en bredare innebörd än tidigare.
– Mycket av den här traditionella konflikten mellan brottsbekämpning och personlig integritet har handlat om brottsmisstänktas integritet. Men att oskyldiga personer skjuts eller sprängs ihjäl i sina hem, det är ju den ultimata kränkningen av den personliga integriteten.
– De stora förluster av frihet och integritet som brottsoffer upplever måste helt enkelt in i den här ekvationen.
– Visst ändrar vi balanspunkterna. Men när vi till exempel ger polisen större möjlighet att använda hemliga tvångsmedel mot personer i de kriminella nätverken så handlar det om att värna friheten, integriteten och tryggheten för alla andra.
– Det är klart att vår satsning på kameror påverkar integriteten. Men det ökar också människors rörelsefrihet och trygghet.
– Och Sverige är en demokratisk rättsstat. Vi har väldigt robusta rättssäkerhetsgarantier när det gäller att hantera den typen av verktyg.
Men funderar aldrig på vad det är för Sverige vi vaknar upp till den dagen gängbrottsligheten är tillbakatryckt?
– Jag ska vara helt ärlig och säga att jag funderar mycket mer på
vilket Sverige vi vaknar upp till om vi inte lyckas trycka tillbaka gängbrottsligheten.
– Sen om det är så att vi om tio år är vid en punkt där vi verkligen kan säga
att nu har vi kopplat ordentligt grepp kring den här brottsligheten, så kan vi överväga om det finns anledning att ompröva något av de här spetsigaste verktygen.
När staten väl har utökat sitt territorium brukar den inte träda tillbaka. Det kommer heta att vi behöver de här lagarna om Sverige på nytt hamnar i samma läge.
– Jag vet att den invändningen ofta kommer och det ligger ju någonting i den.
Men jag vill ändå understryka att medborgarna har frågan i sina händer.
Ytterst genom vilka folkvalda man röstar fram.
Nu har vi preventiv avlyssning, det vill säga avlyssning utan konkret brottsmisstanke, anonyma vittnen, visitationszoner och så vidare.
En gång i världen drev du Centrum för rättvisa, som värnade individen gentemot staten. Någon borde tapetsera Sverige med efterlysningsaffischer av den riktiga Gunnar Strömmer. Vart tog han vägen?
– Han sitter här livs levande och har dessbättre kvar många av grundackorden från den tiden.
Jag har ändrat mig om en hel del. Numera köper jag även en del av era mer radikala reformer, vilket jag inte hade gjort för låt oss säga tio år sedan. Rimligen har ju du också förändrats.
– Ja, jag har tagit ett starkt intryck av hur Sverige har utvecklats de senaste 20 åren.
– Dödsskjutningar som tredubblades på tio år från 2012 till 2022. En kriminell ekonomi som har vuxit till en omsättning på 100-150 miljarder kronor. En otroligt cynisk rekrytering av barn och unga med enorma mänskliga och sociala konsekvenser.
– Det är en brottslighet som ytterst hotar vår demokrati genom att infiltrera och påverka allt från politiska partier till kommunala förvaltningar och rättsväsende.
– Ja, jag har tagit starkt intryck av detta och kommit till slutsatsen att om inte vi lyckas trycka tillbaka den organiserade brottsligheten så äventyras väldigt mycket av den frihet och de rättigheter som jag och väldigt många andra arbetat för under lång tid.
– Och för mig handlar omsorg om brottsoffer i högsta grad om att stå upp för individen. Det är en viktig drivkraft. Jag tycker att det är stötande att det perspektivet i praktiken inte har fått slå igenom i politiken på det sätt som det förtjänar.
– Upprättelse för brottsoffer handlar om straff som återspeglar brottens allvar. Men det handlar också om skadestånd och bemötande, och om vilka verktyg vi utrustar brottsbekämpningen med för att förebygga och klara upp allvarlig brottslighet.
– Allt det här har lett mig till att förespråka repressiva åtgärder som jag inte med lätthet hade ställt mig bakom för 20 år sedan.
Regeringen vill att ungdomar mellan 15 och 17 ska kunna straffas hårdare.
Åklagarmyndigheten kom häromdagen med ett syligt remissvar. Det konstateras bland annat att effekten skulle bli "påtagligt skärpta restriktioner" mot unga brottslingar och det undras om det verkligen finns tillräckliga skäl för en sådan utveckling.
Och det kan man fråga sig, inte minst med tanke på en ny rapport från Vetenskapsrådet som visar att ungdomsbrottsligheten faktiskt minskar.
– Till att börja med så är det ju väldigt glädjande att ungdomsbrottsligheten i stort har minskat.
– Samtidigt ser vi att allvarlig brottslighet i allt högre grad också utförs av väldigt unga personer, inte minst i den gängkriminella miljön.
– Och vårt system är inte alls anpassat till att hantera den verkligheten.
I några enstaka fall har domstolar genom att använda undantagsregler i systemet dömt ut fängelsestraff till 16- och 17-åringar som har mördat, brott som om de hade varit vuxna sannolikt skulle gett livstids fängelse. Men som regel är det andra och lindrigare påföljder som gäller. Samtidigt som många som döms återfaller i allvarlig brottslighet.
– Det hela har gått överstyr. Därför är regeringens utgångspunkt att vår svenska modell när det gäller unga brottslingar måste göras om i grunden.
– Som exempelvis ungdomsfängelser för de minderåriga som begår allvarliga brott, och möjlighet att använda hemliga tvångsmedel också mot barn som är under 15 år. Men också tidigare och mer ingripande sociala och brottsförebyggande insatser.
– Och glöm inte att intresset av brottsoffers upprättelse gäller också här. Även straff för unga måste vara rättvisa.
”Åklagarmyndigheten förordar en annan lagteknisk lösning”. Det är ord och inga visor.
– Det kan du säga, och å andra sidan är önskemål om en annan teknisk lösning knappast en torped mot grundidén.
– Jag välkomnar att det finns olika synpunkter på hur man bäst kan utforma det här lagtekniskt. Men det förändrar inte att vi måste få till en ny ordning när det gäller hur vi hanterar barn och unga som begår allvarliga brott.
Nu är vi framme vid den enda genuint viktiga frågan i den här intervjun.
Hur många kostymer har du nu för tiden?
– Om vi talar om kostymer som jag brukar ha på jobbet så är det numer tre kostymer.
Det är onekligen en förbättring jämfört med förra årets två kostymer. Men jag kan tänka mig att till och med den där gängledaren på Jimmie Åkessons bröllop hade fler.
– Det utesluter jag inte. Men det är god kvalitet i mina kostymer. Det gör att de håller länge.