Jag försvarar folkrätten – och min rätt att slippa ”double-talk”
Varje dag är en ny plåga för den som anser att politik ska bygga på moralisk stringens. Låt mig ta onsdagen den här veckan som exempel:
I onsdags blev det klart att ett par ryska skidåkare får tävla i världscupen i Davos, under förutsättning att de är neutrala. Det vill säga, att de aldrig har uttalat sitt stöd för Rysslands krig mot Ukraina.
Vi som lever i en demokrati ställer med andra ord krav på vad människor som lever i en diktatur får säga och inte säga.
Detta beslut kom några dar efter att Eurovision skrivit om sina stadgar, så att Israel inte kan uteslutas. Några motsvarande krav på politisk neutralitet för deras tävlande har man inte formulerat, men det är samma institution som tillåtit ukrainska fanor i publikhavet men förbjudit palestinska flaggor.
I onsdags släppte Danmarks militära underrättelsetjänst sin årsrapport, där man pekar ut USA som ett hot mot landets säkerhet. Det är inget man gör lättvindigt, och bara några timmar senare underströk samma underrättelsetjänst att USA fortfarande är Danmarks närmaste allierade.
I onsdags delade Norge ut Nobels fredspris till María Corina Machado – som tillägnar utmärkelsen Donald Trump, som tycks ge Putin allt han vill ha, och som samma dag trappade upp sina militära försök att störta Venezuelas regering. Jag försvarar nu inte Maduro, jag försvarar folkrätten, men framför allt försvarar jag min rätt att slippa pådyvlas detta double-talk.
Det är inte bättre här hemma. Musikhjälpen drog in hela 74 miljoner kronor för att hjälpa barn att gå i skola. Jättebra, men samtidigt kastar vi ut självförsörjande familjer ur Sverige. I väntan på utvisning får barnen, som nyss hade lärare och klasskompisar, inte gå i skola.
Ju längre ifrån Sverige vi projicerar våra goda intentioner, desto ofarligare. Dramaten pratdansar just nu fram Marx Das Kapital. I den föreställningen får varken arbetarna eller klasskampen plats. Det är konsumtionen man slår in sig på, om vi bara slutar shoppa från det kinesiska skithålet Shein kommer allt lösa sig.
Detta samtidigt som strejken på Tesla går in på tredje året, de svenska miljardärerna blir allt fler, dödsolyckorna på jobbet ökar och arbetslösheten nosar på 11 procent.
Ett exempel till från veckan som gått: Kaliber på SR har gjort ett gripande reportage om de män som dömts för oaktsam våldtäkt. De har inte använt våld, men missuppfattat signalsystemet.
En av fyra är tonåringar. Många hade aldrig tidigare haft sex. De flesta var fulla. Domarna påverkar dem för resten av deras liv i både egnas och andra ögon.
Vänsterliberalerna tjoar att man inte ska sätta barn i fängelse, men det är inte de här ungarna man tänker på, för detta är en lagstiftning man själv drivit igenom.
Enda trösten, är att plågorna i alla fall är jämna.