Därför kan Irankriget tippa ekonomin över stupet
Världsekonomin har skakat av sig kris efter kris det senaste året.
Blir det samma sak med kriget i Mellanöstern?
Två saker talar emot det.
Experter: Så slår kriget mot din plånbok
En trend har varit tydlig de senaste åren: optimisterna har sopat banan med pessimisterna.
Problem efter har problem har kastats mot världsekonomin: inflationskris, ränterusning, tullkaos, en misstänkt AI-bubbla och de allvarligaste geopolitiska spänningarna sedan andra världskriget. Resultat: en axelryckning.
Internationella Valutafonden IMF:s senaste prognos är att världsekonomin växer med 3,3 procent i år, ungefär lika mycket som ifjol.
Samtidigt har börserna de senaste månaderna både i USA men även här hemma i Sverige slagit nya rekord.
De senaste månaderna har mycket av oron kretsat kring AI – egentligen en dragkamp mellan två olika rädslor.
Å ena sidan att AI inte kommer innebära den revolution som många tror vilket innebär att de enorma investeringar som görs just nu inte kommer att betala sig – och att bubblan spricker.
Å andra sidan att AI faktiskt kommer att förändra världen, slå ut massor av befintliga företag och orsaka massarbetslöshet. Det har fått aktiekurser i många bolag att falla de senaste veckorna.
Kriget i Mellanöstern är en påminnelse om att något annat och betydligt mer handfast än så länge är ännu viktigare för ekonomin: olja och gas.
Det första som ska diskuteras när det handlar om krig och konflikter är inte pengar.
Men ekonomin är också en del av modern krigföring.
En femtedel av all olja och gas som konsumeras i världen transporteras genom Hormuzsundet som nu i praktiken har stängts.
Det har fått oljepriset att stiga med 10 procent på måndagen samtidigt som gasen blev hela 50 procent dyrare.
Särskilt det senare kan bli smärtsamt för Europa.
Senast gaspriserna gick upp snabbt var efter Rysslands invasion av Ukraina.
Priset är nu betydligt lägre än det vad då men fortsatta uppgångar blir jobbiga för europeiska hushåll och företag.
Gaspriset påverkar nämligen elpriset vilket i sin tur påverkar inflationen.
Ett ekonomiskt skräckscenario är att den återigen börjar stiga i Europa.
På kort sikt betyder den stora osäkerheten att stora beslut och affärer läggs på is. Många människor drar sig för att handla bilar eller kylskåp när nyheterna domineras av nyheter om krig och företag drar i bromsen.
Det är en motgång också för den svenska ekonomin som ju är tänkt att göra comeback i år och som redan fått en Grönlandskris och nytt tullkaos i ansiktet så här långt under 2026.
Börserna har hittills reagerat förhållandevis lugnt på dramatiken.
Stockholmsbörsen öppnade ned runt två procent på måndagen liksom flera andra stora börser i Europa. Även aktiemarknaderna i USA ser ut att visa röda siffror när handeln öppnar.
Samtidigt har aktiemarknaden blivit en smula avtrubbad de senaste åren.
Varje kris med fallande kurser har blivit kortlivad och följts av nya uppgångar.
Upprepas mönstret även denna gång?
Det som talar emot är två saker. För det första befinner sig den här krisen på en helt annan nivå än de tidigare, med större potentiella konsekvenser.
Framförallt är den betydligt mer oförutsägbar.
När missiler regnar ned över en lång rad länder i Gulfen och samtidigt stänger flera av världens största flygplatser, utlöser det kaos.
Stora krafter är i rörelse. Vad kommer att hända härnäst? På måndagen slog Iran till mot ett oljeraffinaderi i Saudiarabien, ett av världens största.
Om flera anläggningar skadas kan det leda till mer långvariga problem och ännu högre oljepriser som håller i sig längre.
Vad blir Saudiarabiens svar och hur kommer Iran i sin tur att svara på det?
Det är lätt att se framför sig ett scenario där konflikten eskalerar bortom kontroll.
Det andra skälet till varför den här krisen bör tas på stort allvar är att den kommer i ett läge som redan är ansträngt. Förutom AI och börser på rekordnivåer står Europa inför en hotande Kinachock med billiga produkter som utmanar industrin. I USA har det kommit tecken på en annalkande kris i marknaden för utlåning utanför banksystemet, så kallade privatkrediter, vilket fått en del bedömare att göra jämförelser med upptakten till finanskrisen 2008.
Dessutom finns det andra potentiella megakriser som pyr i bakgrunden som handlar om stora länders skuldsättning och framtiden för den amerikanska dollarn, risker som bland annat fått guldet att stiga kraftigt det senaste året.
En utdragen och allt värre konflikt i Mellanöstern kan visa sig vara en kris för mycket och bli det som tippar ekonomin över stupet.
Det behöver förstås inte alls inträffa, och allt beror på hur kriget utvecklas den närmaste tiden.
Och att världsekonomin tycks vara mer stryktålig än vad många trott är något positivt.
Men bakom den alltmer avslappnade attityden kring hot som hade skapat panik för bara något decennium anas en farlig känsla som alltid brukar föregå djupa ekonomiska kriser: nonchalans.
