”Inflation” på 16 procent - därför deppar svenskarna om ekonomin
Svensk ekonomin vägrar lyfta och hushållen är lika pessimistiska som under finanskrisen.
En möjlig orsak: svenskarna upplever att den svenska inflationsbrasan fortfarande brinner för fullt, även om den officiella statistiken säger något helt annat.
Förra veckan kom beskedet att svensk ekonomi, mätt som BNP, krympte med 0,2 procent jämfört med sista kvartalet 2024.
Siffran var betydligt svagare än vad de flesta ekonomer på banker och myndigheter räknat med, och hoppet om att 2025 blir revanschens år för svensk ekonomi ter sig alltmer avlägset.
En viktig förklaring till den skrala tillväxten är att svenskarna spenderar sina pengar mycket försiktigt. Siffror från statistikmyndigheten SCB visar att hushållens konsumtion under första kvartalet var på samma nivå som samma period 2020 – alltså för fem år sedan.
Statliga Konjunkturinstitutets mätningar visar att medan det råder ganska normal stämning i tillverkningsindustrin är det riktiga krisvibbar hos hushållen.
Den så kallade konfidensindikatorn, som väger samman svaren på en rad frågor i en enkätundersökning, står visserligen högre jämfört med de absoluta bottennoteringarna hösten 2022 men har fallit tillbaka brant de senaste månaderna. Hushållen ser nu lika mörkt på ekonomin som under finanskrisen 2008 och 2009.
Jämfört med i mars svarar fler att både den egna och Sveriges ekonomi är sämre än för ett år sedan. Förväntningarna är också lägre på hur det kommer se ut om tolv månader.
Ett svar i undersökningen sticker ut lite extra. Det handlar om inflationen.
Enligt statistikmyndigheten SCB är prisökningarna nästan helt borta. I april var inflationstakten, mätt som konsumentprisindex KPI, 0,3 procent.
Men när svenskarna uppger för Konjunkturinstitutet hur hög de upplever att inflationen är just nu svarar de i genomsnitt hela 15,7 procent.
När Riksbanken sätter sin ränta fokuserar de inte bara på vad inflationen är just nu men också på förväntningarna längre fram.
Proffsen på finansmarknaden tror att inflationen kommer ligga ungefär runt målet 2 procent både på ett och fem års sikt.
Vanliga konsumenter har en helt annan uppfattning. Enligt Konjunkturbarometern svarar hushållen att de räknar med en inflation om ett år på 8,9 procent.
Det är i sig inte ovanligt att människor upplever inflationen som mycket högre än den är.
I februari 2023 toppade inflationen enligt SCB, då den var 12 procent.
Hushållen svarade då att de upplevde inflationen som 20 procent.
När inflationen var låg exempelvis under 2014 och 2015 då den låg runt nollan, svarade svenskarna att priserna steg med 2,5 till 3 procent.
Men gapet mellan verklig och upplevd inflation är nu extremt hög – runt 15 procentenheter. Inflationen är som ett spöke som lever vidare långt efter sin död.
Vad beror det på?
I ett tal förra året konstaterade Anna Breman, som sitter i Riksbankens direktion och därmed är med och sätter räntan, att det kommit mycket ny forskning om inflation och hur vi människor uppfattar den.
Den visar bland annat att vi fokuserar mer på varor som går upp mycket i pris än de som blir billigare, framförallt sådant många köper mycket av som energi och mat.
Precis de varor som rusade i kölvattnet av pandemin och Rysslands invasion i Ukraina.
Och att vi inte upplever att inflationen fallit tillbaka, trots att den rent statistiskt har det, kan bero dels på att vi har en tendens att uppmärksamma sådant som blir dyrare och missar det som blivit billigare, men också på att vi jämför dagens priser med vad som gällde innan inflationen tog fart.
Det finns också forskning om att matpriser är extra viktiga för människors uppfattning om den allmänna inflationen.
Och eftersom livsmedel enligt SCB är 30 procent dyrare i dag än i början av 2022 och dessutom tog ett skutt uppåt i början av det här året är det inte så konstigt att det spridit sig en allmän känsla av att ”allting har blivit dyrt” som påverkar svenskarnas syn på ekonomin.
Anna Breman konstaterar att man bland ekonomer tidigare bortsåg från hushållens uppfattningar om inflationen eftersom den låg så mycket högre än proffsens – men att man tänkt om. Vanliga människors upplevelser påverkar ju både konsumtionen, investeringar, hur mycket det sparas och därmed hela ekonomin.
Två saker som tynger svensk ekonomi är ett antal usla år för handeln när konsumtionen fallit och för byggbranschen när människor inte längre vill köpa bostäder i samma utsträckning som tidigare.
Forskning visar att inflationschocker lever kvar länge i människors minne. I de områden i Tyskland som upplevde hyperinflation på 1920-talet är förväntningarna på inflationen högre än i dag, hundra år senare.
Riktigt så illa är det förstås inte i Sverige.
Men en slutsats som går att dra av allt detta är att om svensk ekonomi äntligen ska vända upp vore det väldigt bra om matkedjorna kunde börja sänka sina priser redan i sommar.
Känn ingen press.
