Spelet bakom Ukrainas jätteattack
Med sin spektakulära attack visar Ukraina att man inte på något sätt gett upp kriget.
Samt att man fortfarande kan överraska ryssarna med byxorna nere.
Målet är att Ryssland ska känna att kriget blir så kostsamt på hemmaplan att Putin känner att han måste avsluta det.
Även om förberedelserna för Operation Spindelnät sägs ha pågått i ett och ett halvt år är det förmodligen ingen slump att överraskningsattackerna skedde dagen innan nya direkta fredssamtal hålls i Istanbul.
Ukraina vill övertyga Ryssland att priset för att fortsätta kriget blir mycket högt. Inte bara i när det gäller antalet döda soldater utan också i form av förlust av viktiga militära förmågor.
Det ska få Putin att gå med på en vapenvila.
Attacken är pinsam för både Putin och den ryska militärapparaten som ser sig som överlägsen.
Många jämför helgens attacker mot fem olika flygbaser i Ryssland med Japans attack mot den amerikanska flottbasen Pearl Harbour under andra världskriget. Det är möjligen en överdrift men överraskningseffekten måste ha varit på samma nivå.
Det märks inte minst på de många ryska krigsbloggarnas kraftiga reaktioner. De talar om det inträffade som en stor katastrof. En del vill att Ryssland ska svara med taktiska kärnvapen.
Ukraina har tidigare slagit till med drönare i huvudstaden Moskva och med långskjutande robotar mot mål inne i Ryssland.
Men flygbasen i Murmansk ligger 300 mil från Ukraina. Den i Irkutsk ligger 400 mil bort. Det är första gången sedan Ryssland invaderade Ukraina som Kiev slagit till i Sibirien.
Att Ukraina skulle lyckas med något liknande kan inte ens ha föresvävat ryssarna i deras vildaste fantasi. Ukraina hävdar att man slagit ut en tredjedel av Rysslands strategiska bombplan. Plan till ett värde av 70 miljarder kronor, hävdar Kiev.
Vi känner inte till fler detaljer än de som de båda sidorna gett. Men om videofilmerna är äkta är det uppenbart att den ryska bombplansflottan lidit ett svårt nederlag. Ukraina hävdar att 40 avancerade bombflyg är förstörda eller allvarligt skadade.
Drönarna försedda med sprängämnen styrdes med fjärrkontroller på långt avstånd, enligt Ukraina.
Det är sannolikt att Ukraina måste ha haft hjälp på insidan för att kunna smuggla in så många drönare i lastbilar som kördes till fem olika platser över hela Ryssland. Men man ska komma ihåg att Ukraina blev självständigt först i slutet av 1991. Innan dess var man en del av Sovjetunionen men ständiga kontakter över republikgränserna. Det bor mängder av ukrainare i Ryssland. Och det finns givetvis ryssar som är emot Rysslands angreppskrig.
Ändå kommer genomförandet att gå till militärhistorien som en stor bedrift.
Flygbasen i Murmansk är ett nav för Rysslands kärnvapen. De stratageiska bombplanen kan bära kärnvapenstridsspetsar. Vid en av baserna förstördes enligt uppgift ett stridsledningsplan motsvarande det amerikanska AWACS som Ryssland bara har ett fåtal av.
Det är saker som slår hårt mot Rysslands militära förmåga inte bara när det gäller kriget i Ukraina.
De förstörda bombplanen har så gott som dagligen använts för att attackera Ukraina med kryssningsmissiler.
I takt med att Ukraina fått mer ont om missiler till sina Patriotsystem som kan skjuta ner de inkommande robotarna så har man funderat på hur man i stället ska kunna hindra bombflygen från att lyfta med sin dödliga last.
I helgen kom svaret.
Men att Ryssland samtidigt kunde attackera Ukraina med ett rekordstort antal drönare, 472 stycken, visar att hotet från luften inte är undanröjt. Förmodligen måste Ukraina också räkna med någon form av hämndattack från Ryssland.
Ryssarna vill med sina attacker stärka sin ställning och tvinga Ukraina att gå med på oförmånliga villkor vid förhandlingsbordet.
Därför betyder attackerna inne i Ryssland oerhört mycket för Ukraina. Den ger den ukrainska militären och civilsamhället en enorm moralisk boost.
De bevisar för Ryssland att Ukraina mer och mer lyckas ta kriget till Ryssland. Samma dag som flygbaserna attackerades förstördes två broar i områden nära Ukraina vilket gjorde att flera tåg spårade ur. Sannolikt var det ukrainskt sabotage som låg bakom.
Redan förra sommaren lyckades Ukraina inta delar av den ryska provinsen Kursk.
Ju mer kriget känns för vanliga ryssar desto mer ökar pressen på Putin att avsluta det.
Tajmingen inför dagens fredssamtal i Istanbul är perfekt sett med ukrainska ögon. De visade hur sårbara de ryska flygbaserna är, även om de ligger hundratals mil från Ukraina.
Kanske ökar nu Putins vilja att gå med på en vapenvila.
Pressen kommer inte bara från Ukraina. President Trump har gett Putin två veckor på sig att visa sin vilja till fred. Annars är Trump beredd att införa skarpa sanktioner mot Rysslands oljeinkomster. Återstår att se om han håller ord.
När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset för att inte ge bort ukrainskt territorium i utbyte mot fred var det med orden ”du har inte det rätta korten”.
Nu visade Zelenskyj att Ukraina trots sin numerära underlägsenhet sitter på ett och annat värdefullt kort.