Han håller världens ekonomi i sin hand
Faller Open AI faller alla.
Chat GPT:s skapare och dess vd Sam Altman leder kapplöpningen inom AI.
Men frågorna hopar sig.
Som den här: hur kan ett bolag som omsätter mindre än Ica ha råd att köpa utrustning för 13 000 miljarder kronor?
Det började med en vision om att AI måste gynna mänskligheten och inte bara lämnas till marknadskrafterna.
Open AI bildades 2015 som ett icke-vinstdrivande bolag av ett antal ledande AI-forskare med stöd av flera kända investerare, däribland Elon Musk, Peter Thiel och Sam Altman.
Elon Musk och Sam Altman delade till en början på ordförandeskapet i Open AI.
I dag är de bittra fiender.
I samband med lanseringen skrev Open AI:
”På grund av AI:s oväntade historia är det svårt att förutsäga när AI på mänsklig nivå kan vara inom räckhåll. När det sker blir det viktigt att ha en ledande forskningsinstitution som kan prioritera ett gott resultat för alla framför sitt eget egenintresse.”
Det var då.
Spola fram till hösten 2025. Då slutfördes en omvandling av Open AI till vinstdrivande bolag som gör det möjligt att ta in pengar från investerare och gå till börsen.
Elon Musk har beskrivit det som att Sam Altman ”stulit ett icke-vinstdrivande bolag”.
Sam Altman har sagt att Elon Musk misskötte OpenAI och att mogulen nu bara är bitter.
Föremålet för deras strid har seglat upp som världens kanske viktigaste företag.
Den 30 november 2022 lanserades Chat GPT. I dag har chatboten 800 miljoner användare i veckan. Det är den snabbaste tillväxten för någon tjänst någonsin.
En annan sak vars tillväxt slår alla rekord är bolagets värdering.
I oktober sålde anställda i Open AI aktier till investerare i en affär som värderade bolaget till 500 miljarder dollar, 4 750 miljarder kronor.
Det pratas om en börsnotering under 2026 till värderingen 9500 miljarder kronor.
Men störst betydelse har Open AI som en spindel i nätet i de massiva investeringar som nu görs inom AI.
Bolaget har ingått avtal med i princip alla stora aktörer.
Offensiven får andra startups att framstå som fumlande sengångare.
Många av uppgörelserna går ut på att Open AI både köper utrustning av bolag som samtidigt är både investerare i och kunder till Open AI.
Microsoft har investerat totalt 120 miljarder kronor i Open AI och äger 27 procent.
Enligt uppgifter får jätten också 20 procent av Open AI:s intäkter plus att Open AI förbundit sig att köpa molntjänster från Microsoft för 2 300 miljarder kronor.
Oracle ska bygga datacenter åt Open AI för 2 850 miljarder kronor men ska samtidigt OpenAI köpa molntjänster för lika mycket.
Tillsammans med japanska Softbank har Open AI och Oracle lanserat projektet Stargate som ska bygga flera datacenter i USA för totalt 4 750 miljarder kronor, bland annat en megaanläggning i Texas som kommer bli lika stort som Central park i New York.
Nvidia, som tillverkar de avancerade chip som behövs för AI, ska investera upp till 950 miljarder i Open AI som i sin tur ska köpa chip för lika mycket.
En liknande uppgörelse har gjorts med en annan chiptillverkare AMD.
Listan kan göras lång.
Affärerna har väckt uppmärksamhet inte bara för sin storlek utan sin konstruktion där pengar och tjänster flödar fram och tillbaka mellan bolagen.
Det ökar risken.
Skulle något gå snett för Open AI kommer det att dra med sig många företag.
Open AI står nu för 58 procent av orderboken i Oracle och 39 procent i Microsoft, skriver Financial Times.
Efter affären med Open AI blev känd steg Oracles aktiekurs kraftigt men har nu fallit tillbaka till en lägre nivå än före nyheten, efter stigande oro kring en AI-bubbla.
Flera av Open AI:s kontrakt är skrivna så att de kan minska sina beställningar om de inte når vissa mål.
Men alla indikationer på att de börjar bromsa sin expansion skulle sannolikt utlösa kraftiga kursras i Nvidia och de andra stora techaktierna.
Med andra ord: AI-bubblan spricker. Och drar med sig världsekonomin.
Det finns redan flera frågetecken kring Open AI:s minst sagt ambitiösa planer.
Ett av dem handlar om en så enkel sak som pengar. I dagsläget har Open AI ingått avtal om att investera 1 400 miljarder dollar, drygt 13 000 miljarder kronor.
Insynen i Open AI:s finanser är begränsad, men dokument som tidningen Wall Street Journal fått tillgång till visar att bolaget räknar med snabb tillväxt men också gigantiska förluster de kommande åren.
I dag tjänar Open AI framförallt pengar via abonnemang på Chat GPT men har också videotjänsten Sora, browsern Atlas och har pratat om en rad andra framtida tjänster och produkter, inklusive hårdvara.
Under 2025 spår Open AI en omsättning på motsvarande knappt 125 miljarder kronor och en förlust på runt 85 miljarder kronor. Som jämförelse kan nämnas att Ica-gruppen omsatte cirka 135 miljarder under 2024.
Redan 2028 ska Open AI:s försäljning vara uppe i 950 miljarder kronor och 2030 i nästan 1 900 miljarder, enligt planerna.
Även förlusterna ökar till totalt 1 100 miljarder kronor innan bolaget börjar tjäna pengar.
Techbloggaren Ed Zitron, en kritiker av AI-hajpen, uppskattar att Open AI behöver 3 700 miljarder bara de närmaste tolv månaderna för att uppfylla sina löften om nya datacenter. Det är mer än vad hela den globala riskkapitalbranschen investerade under 2024.
Open AI:s finanschef Sarah Friar berättade i en intervju att bolaget i dag skulle kunna vara lönsamt om det inte investerade så mycket för framtiden.
Enligt henne kommer Open AI att finansiera investeringarna på 13 000 miljarder genom en kombination av banklån och kapital från riskkapitalbolag. Men hon berättade också att Open AI hoppas på statligt stöd via garantier.
Efteråt försökte bolaget backa från uttalandet.
Men kommentaren har satt igång spekulationer om att Open AI redan har blivit too-big-to-fail, i likhet med bankerna under finanskrisen.
Och att det blir skattebetalarna som får ta smällen. Igen.
Dramat Open AI har bara börjat.
Det är ingen överdrift att hela världen håller andan.