Felaktig bild – vi vill inte försvaga kvinnojourerna
Ministrarna: Får permanent förstärkning med 20 miljoner
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 2025-10-09
Regeringens reform för skyddade boenden handlar om att stärka tryggheten för kvinnor och barn med tydliga krav på kvalitet, bemanning och barnrättsperspektiv.
Inte om att försvaga kvinnojourerna.
DEBATT. På DN Debatt skriver Adine Samadi och Annika Strandhäll att regeringens hårdare krav på skyddade boenden leder till nedstängningar av kvinnojoursdrivna sådana. Regeringen delar Roks och S-kvinnors oro över att kvinnor och barn riskerar att stå utan skydd när de lämnar en våldsam relation. Men den bild som ges av att vår politik är fientlig mot kvinnojourernas verksamhet stämmer inte.
Den lagstiftning som trädde i kraft 2024 är en historisk reform. För första gången regleras skyddat boende som en egen insats i socialtjänstlagen, med ett tydligt barnrättsperspektiv. Barn som följer med en vårdnadshavare ska få en individuell behovsbedömning, egen socialsekreterare och stärkt rätt till stöd. Detta är en förändring som länge efterfrågats av både forskare samt kvinnojourer.
Skärpta straff och ökade resurser till socialtjänsten
Vi har infört tillståndsplikt för skyddade boenden och krav på bemanning och kompetens för att höja kvaliteten och säkerställa tryggheten. Det är heller inte kompromissbart huruvida en kommun ska kunna erbjuda skyddat boende eller ej. Samtidigt är vi medvetna om att reformen innebär omställning, särskilt för ideella aktörer som länge varit ryggraden i samhället vad gäller skyddade boenden. Därför har vi:
- Gett upphandlingsmyndigheten i uppdrag att ge stöd till kommuner och idéburna aktörer avseende upphandling av skyddat boende.
- Gett Statskontoret i uppdrag att bland annat följa upp regelverkets effekter för idéburna aktörer som bedriver skyddat boende.
- Initierat återkommande rundabordssamtal med kvinnojourer, myndigheter och kommuner för att identifiera problem i tillämpningen och lösa dem.
- I budgetpropositionen får kvinnojourerna en permanent förstärkning med 20 miljoner kronor, vilket innebär att det totala beloppet uppgår till 185 miljoner kronor.
Regeringens reform är en del av en bredare satsning för att stoppa mäns våld mot kvinnor – med skärpta straff, ökade resurser till socialtjänsten och förbättrad samverkan mellan polis, vård och rättsväsende.
Innan lagändringen trädde i kraft införde regeringen tillfälliga statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder i ideella skyddade boenden. Det har varit gott om tid för att ställa om verksamheten med syfte att svara upp mot de höjda kraven, vilket många kvinnojourer också har gjort. Detta väljer Samadi och Strandhäll att bortse från. Vi noterar därtill att Annika Strandhäll under sina år i regeringsställning intog en passiv ställning i frågan.
Vi ser från regeringens sida fram emot det sedan tidigare inplanerade mötet nästa vecka med bland annat Roks där denna fråga kommer att diskuteras. Annika Strandhäll vet att vår dörr står öppen om Socialdemokraterna önskar prata med oss även utanför debattsidorna.
Camilla Waltersson Grönvall, socialtjänstminister (M)
Nina Larsson, jämställdhetsminister (L)
