Dags att kraftsamla för att minska spridningen
Roswall (M): Problem kopplade till PFAS är omfattande
Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten, inte Aftonbladet.
Publicerad 10.00
Jag har med egna ögon sett konsekvenserna av PFAS-utsläpp: skador på människors hälsa, förstörda ekosystem och stora ekonomiska förluster.
Därför arbetar EU-kommissionen på ett förslag om att begränsa spridningen av dem, skriver miljökommissionär Jessika Roswall (M).
DEBATT. Dessa så kallade evighetskemikalier bryts inte ner utan blir kvar i marken, i vattnet, i luften – och i slutändan i våra egna kroppar. Att hantera PFAS är därför inte enbart en miljöfråga utan ett ansvar vi måste ta gentemot kommande generationer.
I dag används PFAS i stor skala, både inom industrin och i konsumentprodukter. Ämnenas motståndskraft mot värme, vatten och kemisk nedbrytning gör att de fått stor användning inom många viktiga områden och kan göra dem svåra att ersätta i viktiga produkter. Men alltför ofta används PFAS även där det finns alternativ som är säkrare och dessutom kommersiellt gångbara. Detta är en situation som varken är rimlig eller hållbar.
Exponeringen är utbredd
Problemen kopplade till PFAS är omfattande och väldokumenterade. Kostnaderna för att sanera förorenade områden är enorma, och ofta är det skattebetalarna som får stå för notan. Och dessa kostnader kommer att bli ännu större om vi inte agerar. Oro för PFAS i dricksvatten, natur och människokroppen är berättigad, och vi vet att exponeringen är utbredd. Detta gör frågan än mer angelägen, och det rör sig om en verklighet vi måste ta på största allvar.
Det handlar också om förtroende och förutsägbarhet. Europeiska konsumenter ska kunna lita på att de produkter som de hittar på butikshyllorna är säkra. Våra företag behöver tydliga, långsiktiga och rättvisa regler. Därför måste PFAS-frågan vara en politisk prioritering, både på nationell och europeisk nivå.
Viktiga steg har tagits för att begränsa kända utsläppskällor och för att begränsa användningen av PFAS i produkter såsom brandsläckningsskum, men det räcker inte. Nu krävs det en mer systematisk och konsekvent strategi: tydliga regler, effektiv tillsyn och aktiv utfasning av PFAS där alternativ finns.
EU:s kemikaliemyndighet, ECHA, arbetar just nu med att ta fram ett omfattande förslag till begränsningar, baserat på ett växande vetenskapligt underlag och på noggranna analyser av de samhällsekonomiska konsekvenserna. När denna process är avslutad kommer kommissionen utan dröjsmål att lägga fram ett förslag om bindande regler. Det är nödvändigt för att skapa den rättsliga tydlighet som både medborgarna och våra företag efterfrågar.
Från EU-kommissionens sida är målet tydligt: vi vill fasa ut PFAS i konsumentvaror och i industriprodukter och industriella processer där det är möjligt, samtidigt som vi säkerställer att kritiska branscher kan fortsätta att använda PFAS där adekvata alternativ ännu saknas. Parallellt vill vi stimulera innovation, så att nya och säkrare alternativ utvecklas och skalas upp så fort som möjligt.
Stor miljö- och hälsoutmaning
I detta ligger inte bara en begränsning utan också en möjlighet. Många svenska och europeiska företag ligger redan i framkant när det gäller att utveckla PFAS-fria lösningar. Med gemensamma standarder på EU-nivå kan vi undvika att medlemsstaterna antar nationella regler och i stället skapa en stark inre marknad som driver innovation, stärker konkurrenskraften och ökar konsumenternas förtroende.
Att hantera PFAS är en av vår tids stora miljö- och hälsoutmaningar. Men med tydliga mål, vetenskaplig grund och politiskt mod kan vi både skydda människors hälsa och lägga grunden för en mer hållbar och konkurrenskraftig ekonomi för kommande generationer.
Jessika Roswall, EU-kommissionär med ansvar för miljö, vattenresiliens och en konkurrenskraftig cirkulär ekonomi
