Killen på bygget måste berätta hur han mår
Undersökning: risken för självmordsbeteende högre hos byggjobbare
Siffran var så hög att jag trodde jag hörde fel, men nej: manliga byggjobbare har en 50 procent förhöjd risk för ”självmordsbeteende”, vilket betyder försök till eller fullbordat självmord.
Rapporteringen i SR gällde en ny studie från Göteborgs universitet, där drygt 1,5 miljoner svenska män mellan 25 och 65 år har följts mellan 2002 och 2019. Då man sen tidigare vet att risken för självmordsbeteende varierar med sysselsättning, har man velat identifiera de yrkesgrupper där risken är högst. Generellt är den det i yrken med låga utbildningskrav, som snabbmatsanställda och städare.
Men även byggjobbare sticker alltså ut. Såväl fackliga företrädare som forskare bakom studien har i kommentarer påpekat att det är en bransch som sliter hårt på de som jobbar i den. ”Byggbranschen är fysiskt mycket krävande och stressande vilket upplevdes ha en negativ effekt på både fysisk och mental hälsa. I vår tidigare forskning lyfts också långvarig smärta fram som en faktor som kan leda till överkonsumtion av alkohol och smärtmedicin”, sa Maria Åberg, professor i allmänmedicin och medförfattare till studien till TT.
En annan faktor som lyfts är att byggbranschen präglas av ”machokultur och en stigmatisering av psykisk ohälsa”. Man ska ta såväl fysisk som psykisk smärta som en man och inte gnälla, alltså.
Jag kommer aldrig att säga att ”feminismen har gått för långt”
Samma dag som jag hörde den här nyheten, skrev Lovisa Broström en intressant text i Expressen om hur kvinnor i västvärlden seglar om männen när det gäller utbildningsnivå, sysselsättningsgrad och till och med inkomst. Automatiseringen av arbetsmarknaden har tagit jobb framför allt från män, samtidigt som sociala färdigheter – som kvinnor generellt är bättre på än män – blir allt viktigare.
Jag kommer aldrig att säga att ”feminismen har gått för långt” eller att det skulle vara något negativt med att kvinnor utbildar sig och får bra jobb. Det kvinnor som grupp har gjort – med god hjälp av politiken – är att bryta upp en gammal könsroll. Den som sa att kvinnor bara kunde ha vissa jobb, ska tjäna mindre än män och ta mer ansvar i hemmet (vilket hon fortfarande gör).
Nu är det en annan gammal könsroll vi måste bryta upp. ”Machokultur och stigmatisering av psykisk ohälsa” är en osund hållning som är problematisk i relation till andra – men framför allt är den livsfarlig för männen själva.
Byggjobbarnas stress, smärtor, missbruk och i värsta fall självmord är också något att ha i bakhuvudet i det offentliga samtalet om psykisk ohälsa. Som medelklasskvinna i storstad förstår jag absolut vad Greta Schüldt menar när hon i DN skriver att det är ”något sjukt med en kultur som till så stor del kretsar kring individens eget mående och egen hälsa”. Men det är inte allas kultur.
Det finns liv att spara om killen på bygget börjar berätta hur han egentligen mår.
