Avsluta det turkiska ”säkerhetssamarbetet”
Medinaffären påminner om tidigare skandaler
Vi gläds med alla andra över att journalisten Joakim Medin sent omsider fått lämna fängelset i Turkiet.Sedan hemkomsten har många teorier om en eventuell koppling mellan frigivningen av Medin och gripanden av representanten för den kurdisk-syriska administrationen i Sverige och en svensk UD-diplomat figurerat i medier.
De senare greps för ”grov obehörig befattning med hemlig uppgift” men släpptes några timmar senare. Dock finns misstanke kvar mot dem.
I tidningen Blankspot säger en källa med kontakter med den turkiska säkerhetstjänsten (MIT) att frigivningen av Medin ingick i en bytesaffär mellan turkiska och svenska säkerhetstjänster. MIT fick löfte om att svensk polis skulle ”störa” vissa personer i Sverige.
Skulle det vara så vore det tjänstefel av Säpo och en politisk skandal för regeringen. I DN-artikeln Vad är Säpos roll i fallet Joakim Medin? oroade sig Jonas Gummesson över att Säpo kan ha samarbetat med det ökända MIT. Han hänvisade till de två underrättelsetjänsternas intima samarbete under Natoprocessen och till frågestunder i riksdagen som handlade om hur personer med kurdiskt ursprung riskerade att, utan redovisade skäl, få avslag på sina ansökningar om uppehållstillstånd i Sverige efter att ha stämplats som en säkerhetsrisk av Säpo.
Regeringens svar blev god dag yxskaft: ”Säkerhetspolisens operativa arbete måste präglas av omfattande sekretess för att kunna ge önskat resultat.”
Med andra ord: Fritt fram för fulspel med MIT.
Både s-regeringen och Tidölaget intog denna avvisande attityd när det gällde rättssäkerhet och berättigad transparens.
Sverige och Turkiet inrättade under Natos toppmöte i Madrid 2022 en internationellt lika unik som långtgående ”permanent strukturerad dialog- och samarbetsmekanism” som skulle gälla även brottsbekämpande myndigheter och underrättelsetjänster.
Denna process, präglad av hemlighetsmakeri och spioneri, känner vi igen från tidigare skandaler.
Efter militärkuppen i Grekland 1967 bildades motståndsrörelsen PAK av den störtade premiärministern Andreas Papandreou, då landsflyktig i Stockholm. Därifrån organiserades den framgångsrika turistbojkotten som ledde till en nedgång av svensk turism med 85 procent sedan 1966. Ett verksamt medel mot förtryckare.
Samtidigt avslöjades det att det lilla PAK-kontoret på Drottninggatan avlyssnades av svenska Säpo som uppenbarligen hade goda relationer med sina kuppkolleger i Grekland. Den ansvarige för verksamheten var en kommissarie kallad Kurd-Affe, så benämnd på grund av sin aversion mot kurder (redan då).
Kurdfrågan kulminerade med kraft efter mordet på statsminister Olof Palme 1986 då Säpo falskeligen anklagade kurder för brottet. I själva verket lurades Säpo av MIT som planterat flera artiklar i de turkiska tidningarna Hürriyet, Milliyet, Tercüman och Günaydin, mellan den 3 och 11 mars 1986, dagarna efter mordet, för att lägga skulden på kurderna.
Den 11 mars 1986 hyllar t ex tidningen Tercüman Turkiets säkerhetspolis med rubriken ”MIT ska lösa gåtan”. I artikeln kan vi läsa följande meningar: ”Misstankarna mot PKK för mordet på Palme har lett till att Säpo inlett ett tätt samarbete med den turkiska säkerhetstjänsten. Säpo värderar högt upplysningar som kommer från den turkiska säkerhetstjänsten. Listor och fotografier som skickats från MIT utreds.”
I Frankrike kände man väl till den turkiska regimens gränslösa krig mot kurdiska demokrater, något som avslöjades i boken ”Les loups aiment la brume: Enquête sur les opérations clandestines de la Turquie en Europé” av journalisterna Laure Marchand och Guillaume Perrier (Le livre de poche 2023). En stor del av verksamheten sköttes av MIT, alltså Säpos intima samarbetspartner, som enligt journalisterna hade en kader på 8 000 spioner och informatörer i Europa, från Palermo i syd till Stockholm i nord.
Nu får det vara nog!
Sverige bör omedelbart upplösa den unika, permanenta samarbetsmekanismen med Turkiet som bara vill exportera sin definition av yttrande- och pressfrihet till vårt land och utnyttja Säpo för att demonisera kurder, kurdiska företrädare och svenskar som kommit i kontakt med kurder
tidigare statsråd, FN-ambassadör och ordförande i Olof Palmes minnesfond
författare och mottagare av Olof Palmepriset
