Coola designvapnet – extremistens favorit
Det finns en symbolik i Örebro-mördarens val av vapen
Skottljuden ekar på mobilfilmerna från Örebro. Det talar sitt tydliga språk: halvautomatisk eld, flera vapen, stora magasin. Ljudet bär en teknisk, iskall insikt: fler döda på kortare tid. Men gärningsmannens val av vapen har en större, symbolisk betydelse.
Vapen tillhör vår kultur. Sportskytteförbundet har 100 000 medlemmar, och varje år tar 250 000 jägare med sig bössan ut i skogen. Sedan en lagändring i augusti 2023, kan 18-åringar köpa halvautomatiska gevär med militärt utseende. Ta en tredagarskurs, få jägarexamen. Sedan bara att beställa prisvärda halvautomater på avbetalning via Klarna online.
Strax efter lagändringen 2023, skrev polisen Niklas Lindroth en debattartikel i Svenska Dagbladet. Han är erfaren vapeninstruktör, utbildar i pågående dödligt våld och var platschef vid skolattacken i Trollhättan 2015. Lindroth varnar för den starka, symboliska innebörd de militärt utformade vapnen har. Designen gör vapnen mer eftertraktade, menar han.
Enligt amerikansk statistik finns sedan 2012 ett samband mellan tillgången till halvautomatiska vapen och masskjutningar. Dessa har använts vid en mängd massakrer, bland annat mot lågstadiebarn i Sandy Hook Elementary i Newtown och Robb Elementary School i Uvalde. Till alla dessa namn ska nu läggas ett till: Risbergska i Örebro. I Göteborgs-Posten säger kirurgen Ioannis Ioannidis att han såg vad som orsakat skadorna på hans patienter: automatvapen.
Det mest förekommande är den så kallade AR-15-typen av halvautomatiska gevär. I de ideologiskt motiverade skyttarnas mobiler finns ofta digitala spår efter AR-15-vapnens betydelse. Mördarna poserar med dem på bilder och diskuterar rekyl och räckvidd i forumtrådar. Automatvapnen ger access till en gemenskap online. De är statussymboler, beviset på att man menar allvar. På magasin och kolv syns ofta ditmålade nazistsymboler och rasistisk propaganda.
Politiken har också omfamnat vapnens ideologiska innebörd. Donald Trump Jr har poserat på Instagram med ett AR-15. 30-skottsmagasinet pryds av en bild på Hillary Clinton bakom galler. Ett sublimt budskap, ett löfte om våld.
SD-toppen Tobias Andersson poserar också gärna på Instagram med halvautomatiska vapen. Några dagar innan massakern i Örebro var han huvudperson i ett smått debilt Aktuellt-inslag. Tobias Andersson fick visa sitt fotoalbum från USA-resan med partivännerna. De dricker sprit, äter biff och skjuter halvautomatiska vapen med breda leenden.
Sverigedemokraterna är inte ensamma om den politiska vurmen. Endast Miljöpartiet och Socialdemokraterna var emot den lag som nu gör att 18-åringar kan köpa de coola halvautomaterna i vapenbutiker on- och offline. Och design övertygar, vapen är såklart inget undantag.
Varför ska vår lagstiftning facilitera för ytterligare en kategori unga skyttar?
Avslappnad vapenlagstiftning går hand i hand med fler ensamagerande massmördare, amerikansk forskning är tydlig på den punkten. Motargumentet brukar vara att Sverige är annorlunda – här skjuts inte folk med halvautomatiska jakt- eller sportskyttevapen. Det var sant, tills nu. Dessutom: gängkriminellas insmugglade vapen laddade med försvarsmaktens ammunition är en helt annan problematik. Varför ska vår lagstiftning facilitera för ytterligare en kategori unga skyttar?
Alla jägare vet: Man behöver inte vapen som levererar 30 blyspetsade, mjukdelsexpanderande kulor på tio sekunder. Den sanningen måste övertrumfa rättmätig irritation över Tjockhultarnas ibland korkade skogs- och jaktlagstiftning. Jägarna och deras förbund borde värna den internationellt rätt unika, sunda jaktkultur som funnits länge i Sverige. Sunt bonnförnuft måste tillbaka in i vapendebatten.
Som Karin Pettersson redan skrivit på dessa sidor: mordplatsen bär dådets ideologiska hemvist. Vi vet ännu inte exakt vilka vapen just den här ensamme gärningsmannen använde. Polisen i Bergslagen säger i mejl att de ”varken bekräftar eller förnekar” mördarens vapenlicenser. Den informationen är för tidig att släppa. Polisen vet att mordvapen kan bära en ideologisk berättelse. Om motivation, om motiv. Det, som Niklas Lindroth skriver, “bör samhället diskutera en gång till”.
Kritcirkeln: ”Jag har aldrig hatat en rollfigur så här mycket”
