Kopparmynt över de dödas ögon – och andra knep
Faxnelds romandebut är lite av en ny genre
Publicerad 2026-04-23 04.00
”Tre varv motsols” av Per Faxneld
Religionshistorikern Per Faxnelds första roman ”Tre varv motsols” rör sig i ett Sverige för ungefär 100 år sedan där många olika föreställningsvärldar både korsar, överlappar och kolliderar med varandra. Redan titeln är förvillande lik etnologen Bengt af Klintbergs bok från 2020 ”Vänster hand och motsols”, som presenterar ett hundratal magiska riter från det gamla bondesamhället som gör allt från att hjälpa en att få vit tvätt till att ge ens fiende diarré.
Denna slående likhet är ingen slump. I Faxnelds roman möter vi folkminnesforskaren Edda Erlenstam – löst baserad på den verkliga Ella Odstedt som var verksam på Landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala mellan 1920- och 1960-talen.
Edda kommer över ett par sidor ur en svartkonstbok från 1600-talet med ett erbjudande om att få köpa hela volymen till Landsmålsarkivet. Då detta är ett ovanligt fynd kan det ge Edda en välbehövlig skjuts i karriären eftersom hon både saknar utbildning och är kvinna i en mansdominerad miljö. Hon ger sig av till Jämtland för att söka rätt på boken, samtidigt som någon – eller något – följer efter henne med samma mål i sikte. Är det något övernaturligt, eller är hon i själva verket en större konspiration på spåret? Möjligen är det rent av så att hon plågas av effekterna av sin psykiska skörhet efter en traumatisk händelse i barndomen som först manifesterar sig i självskadebeteende och senare i vad hon tror är rena hallucinationer.
Fiktionens slöja, för att travestera en replik i boken, är tunn i Faxnelds berättelse. Flera namngivna figurer har funnits på riktigt, däribland dialektforskaren Herman Geijer, som är Eddas chef i boken. Likaså förekommer flera gestalter som har figurerat i folklore och sägner från trakten. Till exempel är prästen herr Ola från Storsjöbygden, som uppges ha varit ägare till svartkonstboken, en riktig person.
Samtidigt ska inte detta ses som en pseudodokumentär bok, utan en berättelse om en brytpunkt mellan det förmoderna samhället och ett samhälle som präglas av en vetenskapligt grundad rationalitet. Faxneld tar dock inte parti för någon idélära. Mötet med bondesamhällets trossatser, som är en mix av hedniska och kristna beståndsdelar, vävs elegant in i Eddas jakt efter boken. Det kan vara en scen där Edda bevistar en likvaka där man lagt kopparmynt över den dödes ögon eller minnen av den bondförnuftiga farmodern som lär ut att man ska varna ”småfolket” innan man slår ut hett vatten över marken. Edda navigerar mellan de olika föreställningsvärldarna först med trotsig skepsis, men efterhand med ett alltmer pragmatiskt öppensinne.
De övernaturliga inslagen som förekommer i boken lämnas öppna för tolkning beroende på vilken rationalitet läsaren vill inta – den bondska eller den naturvetenskapliga. En folklorist kommer aldrig säga att tron på vittror är vanföreställningar – att föreställningen finns är det enda väsentliga. Faxneld utgår från samma föresats och lämnar oss därmed med en spännande bladvändarbok som kan ges genrebenämningen folk thriller.
Loretto Villalobos är kulturjournalist och scenkonstkritiker.
Café Bambino: Amerikanska män, Open AIs mördarrobot & dataslavar
