Benjamin Dousa vaskar biståndspengar till Kina
”Sverige drar undan mattan för oss”
Uppdaterad 2025-12-15 | Publicerad 2025-04-17
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
PHNOM PENH Varför har den svenska regeringen stoppat biståndet till Kambodja? Under min vecka i landet får jag frågan gång på gång. Det är personer som arbetar för mänskliga rättigheter, mot trafficking, fackligt aktiva och unga miljöaktivister.
De är förtvivlade. Marken skälver under dem.
Flera av dem jag möter har svårt att hålla tårarna tillbaka. De känner sig övergivna av västvärlden som i decennier har stöttat landets civilsamhälle och politiska opposition.
I december 2023 beslutade Tidöregeringen att stoppa svenskt utvecklingsbistånd till Kambodja.
– Varje krona vi lägger på bistånd, det är en krona mindre som vi kan lägga på polis, försvar, sjukvård och skola i Sverige, sa biståndsminister Benjamin Dousa nyligen till Svenska Dagbladet.
Samtidigt har Trumpadministrationen fryst det amerikanska biståndsorganet USAID:s verksamheter. Länder som Storbritannien, Nederländerna och Tyskland minskar sitt bistånd och viktar det mot Ukraina.
I tomrummet som uppstått i Kambodja har Kina klivit in.
Relationen till Kina kallas en ”järnklädd vänskap”
Kineserna finansierar både infrastrukturprojekt och organisationer inom det kambodjanska civilsamhället. De har gått in med stora resurser för att röja bland de uppemot 10 miljoner landminor som finns kvar i marken efter Kambodjas tre decennier med krig.
En företrädare för den kambodjanska regeringen har kallat relationen till Kina för en ”järnklädd vänskap”.
De människorättsaktivister som jag pratar med beskriver det snarare som att Kina gripit tag i Kambodja med järnklor.
På kontoret för Cambodian Human Rights and Development Association, ADHOC, har de varit tvungna att säga upp mer än halva personalen. De hjälper människor med bland annat juridisk rådgivning och kvinnor och barn som har utsatts för människohandel.
– Sverige har med sitt bistånd varit med och byggt en grund för demokratin i Kambodja. När biståndet försvinner kommer arbetet att försvagas. Det är en förlust för Kambodja, men också för svenska investeringar, säger en av företrädarna för ADHOC som jag talar med.
Alla känner någon som har blivit åtalad eller fängslad
Personerna vill vara anonyma. De är rädda för repressalier som kan drabba deras organisationer och dem personligen. Alla känner någon som har blivit åtalad eller fängslad för ”uppvigling”. Kambodjas fängelser är idag de näst mest överbelagda i världen.
Jag träfffar Sithar Chhim, 37, som i höstas mottog Per Anger-priset. Priset instiftades av den svenska regeringen 2004 för att uppmärksamma humanitära och demokratifrämjande insatser.
Vi ber er att tänka om
Sithar Chhim fick priset för sin kamp som fackordförande för rättvisa villkor och bättre förhållanden för arbetare i Kambodja. Vid tiden för prisuteldningen i Stockholm satt hon i fängelse, dömd för just uppvigling.
– När Sverige fasar ut biståndet ger det diktaturen spelutrymme. Vi ber er att tänka om, säger hon.
Sithar Chhim berättar om svåra förhållanden i fängelset. Hon satt tillsammans med 70 andra ”fångar” i en liten cell med en toalett. Lyset var tänt dygnet runt. För att få en sovplats måste man betala 150 dollar. Fängelser har satt i system att tvinga fångar att byta cell. På så sätt får de betala 150 dollar för varje flytt. Maten är dålig och hygienen bristfällig.
– Att få Per Anger-priset har betytt mycket. Jag fick till och med gratulationer från fångvaktarna, berättar hon.
Riskerar fängelse på nytt
Strax efter prisutdelningen blev Sithar Chhim släppt ur fängelset.
– Jag vill inte hamna i fängelse igen, men måste jag välja mellan att kämpa för våra rättigheter och att vara tyst så tänker jag kämpa. Fast just nu känns det som att man drar undan mattan för oss, säger hon och kämpar med tårarna.
I Sverige har det slaktade biståndet inte väckt någon större debatt. Inför senaste valet lovade Kristdemokraterna och Liberalerna att slå vakt om enprocentmålet för biståndet. Efter valet blev de överkörda av Moderaterna och Sverigedemokraterna.
Krattar vägen för Kina
Sedan dess har biståndet sänkts dramatiskt. Enligt regeringens prognoser kommer det framöver ligga under 0,7 procent av BNI. Det strider mot Sveriges åtaganden mot såväl EU som FN.
Jimmie Åkesson sa i en SVT-debatt med Magdalena Andersson nyligen att mer biståndspengar borde gå till försvaret.
Den hårda makten ska bli starkare på bekostnad av den mjuka.
Samtidigt vässar Kina och även Ryssland sina klor. De har fått ett gyllene tillfälle att stärka sitt inflytande i regionen.
