Lagrådet gör korv av Gunnar Strömmer
Nya fängelser kan bli byggbranschens räddning
Publicerad 2026-03-06
Aftonbladets ledarsida är oberoende socialdemokratisk.
Lagar och korvar. Folk mår bäst av att inte veta hur de blir till.
Denna klokskap brukar tillskrivas Tysklands järnkansler, Otto von Bismarck. Min gissning är att justitieminister Gunnar Strömmer (M) håller med. Han hade föredragit tystnaden.
I går gjorde nämligen Lagrådet korv av både honom och hans största reform under hela mandatperioden.
Det handlar om regeringens stora förändring av straffrätten. Gängkriminella ska få fördubblade straff och ett 50-tal brott får ökade straff. Enligt Straffreformutredningen väntas de nya reglerna ge ytterligare 16 000 fängelseår.
Att bygga nya fängelser blir byggbranschens räddning – för många år framöver.
”Handläggningen av lagstiftningsärendet har varit undermålig och uppfyller inte grundlagens krav på hur regeringsärenden ska beredas” skriver Lagrådet.
Rådet består av några av Sveriges skickligaste jurister, hämtade från Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen, och har i uppdrag att granska alla nya lagförslag. Nya lagar ska helst inte strida mot grundlagen, de ska vara rättssäkra och gå att tillämpa. En slags juridisk hygienkontroll.
I normalfallet ska regeringen sedan följa dess rekommendationer – är tanken. Det brukar numera vara lite si och så med den saken. Denna gång är Lagrådets svar bland det värsta jag läst.
”Förslagen brister så mycket i kvalitet att de inte har förutsättningar att bli ny lag. Allmänt gäller att lagrådsremissen inte är tillräckligt genomtänkt. För Lagrådet framstår den som ett hastverk.” skriver de höga juristerna.
Detta är en oerhörd kritik. Sedan stoppar Lagrådets ledamöter del efter del av Gunnars Strömmers reform i korvmaskinen.
Remissinstanserna, alltså i många fall expertmyndigheter och sakkunniga, fick för kort tid på sig att gå igenom förslagen. När remissinstanserna sedan var kritiska har regeringen struntat i kritiken.
Regeringen påstår att ökad repression ger lägre brottslighet och ökad trygghet, men var är beläggen för detta? Förslaget är dessutom konstruerat på ett sätt som ”strider mot hur det grundläggande straffrättsliga systemet är uppbyggt”.
Ytterligare 16 000 fängelseår kan låta handlingskraftigt från en regering som har brottslighet som en av sina viktigaste frågor. Men Lagrådets kritik öppnar för en väldigt enkel fråga: vet regeringen överhuvudtaget vad den håller på med?
”Hastverk” är det ord Lagrådet väljer.
På det område där statens makt över oss medborgare är som allra störst: makten att övervaka, gripa, döma och straffa dig.
En rättsstat kan faktiskt inte fungera så här.