En bojkott räcker inte för att sänka matpriset
Makten ligger hos Ebba Busch
Maten blir dyrare och dyrare. I torsdags kom nya siffror från Statistiska centralbyrån. Under årets första två månader har de genomsnittliga priserna på livsmedel och alkoholfria drycker stigit med 2,6 procent. Sedan 2022 har de ökat med 28 procent.
I sociala medier har folk uppmanat till bojkott av de största matvarubutikerna den här veckan. Det är ett försök att markera mot de höga priserna och livsmedelsjättarnas dominans på marknaden.
Kanske leder det till något gott. En lyckad bojkott kan få kedjorna att förstå hur utbrett missnöjet är och tänka ett varv till innan priserna höjs ytterligare.
Men det som verkligen behövs är politisk handlingskraft. De stora livsmedelskedjornas vinster har fortsatt svälla. Skillnaden mellan det pris som matföretagen betalar för sina inköp och det konsumenten får punga ut i butiken har vuxit.
Tre stora företag äger de flesta matbutiker i Sverige: Axfood, ICA och Coop. Mellan 2019 och 2024 ökade Axfoods bruttovinst från 7,9 miljarder kronor till 12,2. ICA:s steg från 21 till 26 miljarder kronor och Coops från 1,45 till 2,2.
I somras konstaterade Konkurrensverket att prisökningarna beror på dålig konkurrens. Politikernas uppmaning att ”rösta med fötterna” och välja de billigaste butikerna kanske fungerar om man bor mitt i en storstad, men i glesbygden blir det i praktiken omöjligt.
Alla måste handla mat – är den dyr får man helt enkelt äta mindre.
Regeringen har framstått som oberörd inför vittnesmålen från skolor, föräldrar, studenter och pensionärer. Eleverna äter mer på måndagar och fredagar eftersom de får mindre mat hemma. Föräldrar dricker te i stället för att äta middag med barnen. Studenterna vet inte vad de ska ta sig till och pensionärerna hade det tufft nog redan innan matpriserna började skena.
Häromdagen blev en utredning om förbättrad konkurrens klar. Den presenterades av näringsminister Ebba Busch (KD) och föreslår bland annat att Konkurrensverket ska få mer makt. Till exempel ska myndigheten kunna kräva att företag förändrar sitt beteende eller strukturer i förebyggande syfte, i stället för att bara kunna stoppa dem när de försöker bryta mot konkurrensreglerna. Tidigare har bara riktigt stora affärer granskats ur ett konkurrensperspektiv, men nu ska det även gälla små företagsköp.
Det vore bra om ministern såg till att utredningens förslag blir till verklighet. Men det kommer inte att räcka. Kunderna har fått lida för livsmedelsjättarnas girighet länge nog. Regeringen behöver ingripa snabbt. Bryt upp monopol, för en aktiv glesbygdspolitik för att underlätta nyetableringar. Kompensera de som har det allra tuffast genom höjda barnbidrag, studiebidrag, sjukersättningar och pensioner.
Bojkotten kanske inte får livsmedelsjättarna att darra. Men den borde få ministrarna att lyssna.
