Snart har regeringen utrotat kvinnojourerna
På ett år har 12 skyddade boenden lagt ned
I en lummig innergård i Gamla stan står ett myller av kvinnor. På några bord står papperskoppar uppställda med popcorn, vindruvor och ostkuber.
Det är Riksorganisationen för kvinno- och tjejjourer, Roks, som har bjudit in till inflyttningsmingel i sina nya lokaler. Organisationen samlar över 60 ideella jourer som varje år stöttar tusentals kvinnor och tjejer. Med snart 50 års erfarenhet sitter de på en unik kunskap om mäns våld mot kvinnor.
Men under de senaste åren har något hänt. Runt om i landet har kvinnojourer lagt ner sin verksamhet.
– På ett år har våra jourer behövt stänga 12 skyddade boenden, berättar Adine Samadi, ordförande för Roks.
Orsaken är en lag som trädde i kraft förra året. Enligt lagen krävs tillstånd från Inspektionen för Vård och Omsorg, IVO, för att bedriva skyddat boende.
Lagändringen kom till efter larm om råttor på boenden, inkompetent personal och övergrepp.
Klagomålen kom uteslutande från vinstdrivande aktörer. En lösning vore därför att begränsa dessa. Men sånt sysslar inte Tidöregeringen med.
Istället infördes en tillståndsplikt med krav på ”god kvalitet och säkerhet” för alla skyddade boenden.
Vid första anblick låter det bra. Men vem är det som bestämmer vad ”god kvalitet” är?
Tja, det är i alla fall inte rörelsen med fem decenniers erfarenhet av att skydda kvinnor.
De nya reglerna kräver att boenden bedrivs ”yrkesmässigt”. Ingen hänsyn tas till att jourrörelsen bygger på ideellt engagemang.
Kvinnojourerna lovar tystnadsplikt. Med de nya reglerna ställs krav på dokumentation och anmälningsplikt.
Jourrörelsen prioriterar kunskap om mäns våld mot kvinnor. Socialstyrelsen kräver föreståndare med 180 högskolepoäng.
I praktiken anses en man med ett AB och en kandidatexamen som mer lämplig än en kvinna med 20 års erfarenhet från jourrörelsen.
– Syftet var att få bort oseriösa aktörer. Men de här reglerna slår ut de seriösa, säger Samadi.
Samtidigt kvarstår det ursprungliga problemet: företagens vinstintresse.
– Jag var i kontakt med en kvinna för några månader sedan som var livrädd. Boendet sa att hon behövde livvakt. Men egentligen fanns inte den hotbilden. De vill bara kunna fakturera kommunen så mycket som möjligt, säger Samadi.
2025 beräknas Sverige för första gången någonsin ha fler vinstdrivande skyddade boenden än ideella. I praktiken är en 50 år gammal rörelse på väg att utrotas.
Och det kallar regeringen för kvalitet.
