Justin Bieber hittar tillbaka hem i rosa r’n’b
Publicerad 2025-09-10
ALBUM På nya överraskningsalbumet framstår det som att Justin Bieber bara råkade bli planetens största popstjärna.
”Swag II” låter som en bön om att få bli lämnad i fred med sin lilla familj.
Justin Bieber
Swag II
ILH/Def Jam/Universal
POP Ni kan säga vad ni vill, men när Justin Bieber släppte albumet ”Purpose” 2015 var han världens viktigaste popstjärna. En som byggde en perfekt bro mellan brisig r’n’b och pur pop. Ungefär samtidigt såg jag den kanadensiska sångaren i en lada i Reykjavik, där det i somras släppta sjunde albumet ”Swag” som av en händelse delvis spelades in.
Sedan ”Purpose” har Bieber gått från väldigt relevant artist till någon vars omöjliga outfits ständigt raljeras över på sociala modemedier. Ungefär lika svårt har det varit att missa nyheten om att paret Bieber förra sommaren välkomnade sonen Jack Blues till världen.
I fredags kom utan förvarning ”Swag II”, den trevligt pastellfärgade förlängningen av ”Swag”.
Samma lätta r’n’b präglar del två. Här återvänder Justin Bieber i ännu högre utsträckning till det som en gång gjorde honom till planetens mest googlade person: kärlekslåtar, falsettsång och r’n’b med poppiga låtstrukturer. Något som förstärks av röstens evigt pojkaktiga kvaliteter. ”Swag II” är lättare än sin föregångare. Mindre tillkämpat ”alternativ”. Rosa snarare än svart.
Vid laptopen sitter samma producenter som senast. I ”Better man” förser Dijon 31-åringen med sängkammar-r’n’b i hundra procent dyr bomull. I ”Love song” kirrar Mk.gee en precis lagom mysig höstfunk. Musiken liksom vädrar ut rummet som den första klara septemberluften.
Verkligt rörande blir det när megastjärnan skildrar första mötet med sonen i ”The mother in you”. Bieber sjunger om en liten person som klockan två på natten ser rakt igenom honom, som om de redan kände varandra. Herregud som artisten från London, Ontario sjunger när han verkligen har någonting att berätta.
Det här låter helt enkelt som musiken den forna barnstjärnan älskar att göra: en samling slow-jams som har mer gemensamt med de senaste albumen från SZA och Summer Walker än samtida pop.
De 23 spåren känns som en konversation mellan Justin och Hailey i sovrummet sent på natten snarare än ett offentligt musikalbum. Däri ligger också charmen.
I ”Everything hallelujah” kryper sonen på golvet i Norah Jones-leende akustisk soul. Sångaren trevar efter orden men allt han hittar är ett ”hallelujah”.
Justin Bieber vore heller inte den nordamerikanska superstjärna som han är om han inte avslutade med en åtta minuter lång predikan om Adam och Eva över fjäderlätt r’n’b.
LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!
Följ Aftonbladet Musik på Facebook, Instagram, X, Threads, Bluesky och Spotify för full koll på allt inom musik