En seglats genom livet med Chance The Rapper
Publicerad 2025-08-20
ALBUM Den syratrippande rapparen har blivit nyskild deltidspappa. Dessutom har Chance The Rapper fått tillbaka självförtroendet som artist.
”Star line” är en seglats genom livet, politiken och rappen.
Chance The Rapper
Star line
Chance The Rapper
RAP Under mitten av tiotalet gick Chancelor Jonathan Bennett från älskad indierappare till Grammy-vinnande världsstjärna. Chance The Rapper steg fram som arvtagare till idolen Kanye West. Dåvarande president Barack Obama adderade honom till sina playlists. Chicago-artisten samarbetade med Justin Bieber men släppte också smått revolutionerande mixtapes.
Debutalbumet ”The big day” från 2019 tog dock udden av det mesta. En opersonlig och blek historia som sågades av kritiker.
I fredags överraskningssläppte Chance The Rapper ”Star line”, hans första album sedan dess.
Sex år har gått och den syratrippande hiphoparen har blivit nyskild deltidspappa. Andra albumet färgas av skilsmässan från influeraren Kirsten Corley och spirituella resor till Jamaica och Ghana.
I inledande ”Star side intro” rappar 32-åringen om den jamaicanska politiska aktivisten Marcus Garveys ångfartygsföretag Black Star Line som i början av 1900-talet drevs för att främja handel mellan afrikanska samhällen.
Därifrån har albumet också fått sitt namn och sin själ.
Det är passande av så många skäl. ”Star line” är ett av de där sällsamma sökande albumen och påminner om en introspektiv seglats.
Fartyget lämnar kajen i sällskap med 90-talsikonerna Do Or Die i låten ”Ride”. Över 17 spår och 78 minuter återförenas Chance The Rapper sedan med Young Thug, gör en stonerreggae tillsammans med Lil Wayne och tar sannolikt BabyChiefDoit från drillsuccé på Tiktok till sitt stora genombrott.
De souliga och gospelkantade beatsen gör precis vad de ska. Chances förmåga som rappare och ordkonstnär är vad som verkligen bländar. Rösten påminner om ett sandpapper med perfekt patina, knivskarpa analyser blandas med personliga tankar och rent nonsens.
”The negro problem” är en sylvass kusin till Kendrick Lamars ”The blacker the berry”. I ”Back to the go” skildrar Chance The Rapper sårbart och ärligt sin separation. Han sjunger att han gråter ibland, att vi ska hälsa mamma att han är tillbaka i pojkrummet.
Liknande självtvivel luftas i ”Pretty”, som rent musikaliskt känns som en försiktig shoutout till Sverige-aktuella Drake: ”My mom told me I’m a nice person/I got left but maybe I ain’t find the right person/I got clean, maybe I ain’t get the right version.”
När ”Star line” glider in och ankrar i hamnen med hjälp av undersköna r’n’b-rösten Jazmine Sulliuvan i ”Speed of love” känns det som att de vackrare vatten som artisten söker ändå finns där vid horisonten.
BÄSTA SPÅR: ”Speed of love”.
LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!
Följ Aftonbladet Musik på Facebook, Instagram, X, Threads, Bluesky och Spotify för full koll på allt inom musik