Hoppa till innehållAftonbladetAftonbladet

Dagens namn: Anneli, Annika

Soulsångerskan Olivia Dean glänser glimtvis

Publicerad 2025-09-26

Någonstans bortom Olivia Deans polerade arkivsoul bor ett ännu bättre album.

ALBUM Det finns mycket att tycka om med den brittiska soulsångerskan Olivia Deans andra album.

Men i sin strävan efter att nå den breda massan missar ”The art of loving” stundtals målet.

Betyg: 3 av 5 plusBetyg: 3 av 5 plus
Olivia Dean
The art of loving
Capitol/Universal


SOULPOP Med sin konsert på Avicii Arena 17 maj nästa år sällar sig Olivia Dean till den skara unga stjärnskott som gör arenaspelning i Sverige men troligen ändå behöver en närmare presentation.

Den 26-åriga sångerskan växte upp i östra London med en engelsk pappa och en jamaicansk-guyansk mamma. Mellannamnet Lauryn är hämtat från en viss Lauryn Hill. I köket dansade dottern och pappan till The Supremes och Carole King.

Olivia Dean har kallats lovande av bland andra BBC och släppte 2023 det Mercury Prize-nominerade debutalbumet ”Messy” – trots sin titel en nästan onödigt prydlig hyllning till brittisk vintagesoul, komplett med samplat vinylknaster.

I oktober agerar hon öppningsakt på Sabrina Carpenters USA-turné.

På andra albumet ”The art of loving” visar Dean upp ett fint register och lutar sig oftare mot det spröda än det kraftfulla. Tonen sätts med milda neosoul-körer och fågelkvitter.

Sommarens singel ”Nice to each other” är bomullsmjuk och skicklig soulpop som landar någonstans mellan Kacey Musgraves och Amy Winehouse. Låten kryddas med Tiktok-vänliga rader som jag redan kan höra Globen gasta med i (”I don’t want a boyfriend”).

En annan singel, ”Lady lady”, är på ytan vacker som en dag – men nästan varje textrad känns tillrättalagd. En tredje, ”Man I need”, är sångerskans något mindre yviga svar på The Weather Girls ”It’s raining men”. För att förstärka känslan av tidlös underhållning utspelar sig artistens videor ofta i någon form av lågbudget-”La la land”.

Så fort Dean och hennes team inte känner sig nödgade att skriva ännu en potentiell hit blir det däremot bättre. Balladen ”Close up” för tankarna till Duffys ljuva Stansted Express-soul. ”So easy (to fall in love)” är fjäderlätt easy listening i de tassande fotspåren på Burt Bacharach. ”A couple minutes” låter så tillbakalutad att jag misstänker att sångerskan slappar i en soffa när hon sjunger den.

Olivia Dean skulle annars behöva lite mer av Amy Winehouse smuts under naglarna, Adeles blödande hjärta eller, varför inte, Solanges hipster-pretentioner.
BÄSTA SPÅR: ”Close up”.


LÄS FLER SKIVRECENSIONER HÄR!


LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!


Följ Aftonbladet Musik på Facebook, Instagram, X, Threads, Bluesky och Spotify för full koll på allt inom musik