En massiv och bitvis glimrande utrensning
Publicerad 2026-04-17 07.00
ALBUM Boxen är en oredigerad utrensning som få kommer att orka lyssna igenom.
Men den som scrollar för fort missar flera av Kleerups starkaste melodier hittills.
Kleerup
Escape through music 2021–2025
Imagine Paradise
POP På många sätt passar musiken nattradio.
Det är en underskattad genre som funkar bäst efter midnatt. Låtarna är också skrivna och inspelade under en period då Andreas Kleerup mest var solo och isolerad i sin hemstudio.
I vissa spår bjuds andra musiker in under ledning av producenten Mattias Glavå, men det mesta har Kleerup gjort själv. Det finns en lågmäld frihetskänsla i låtarna som bara brukar finnas hos artister som stänger ute omvärlden. Den behöver inte ta hänsyn till deadlines och eventuella pr-strategier. Ingen annan behöver ha några åsikter över huvud taget. Kleerup har ofta sagt att musik har varit det enda flyktmedlet som fungerar. Den har hjälpt honom att behålla förståndet. Det har kanske aldrig varit tydligare än här.
Den älskvärda frågan är hur mycket som ens var tänkt att släppas från början. Många spår känns inte färdiga. Det verkar inte vara poängen heller. Nattatmosfären förstärks av att det ibland är svårt att höra vad han sjunger eller om det finns någon text över huvud taget i bruset.
En tanke med samlingen, som innehåller 40 låtar, verkar vara att låta andra ta det vidare, använda skisserna och anteckningarna och göra något eget av dem. Det finns i så fall rätt mycket att använda. Melodierna hade definitivt räckt till för ett par album under eget namn eller för rockprojektet Me And My Army.
Grunden för inspelningarna är som vanligt lätt att spåra. Allt som Kleerup gör utgår i princip från popmusik inspelad mellan 1978 och 1982. Han står mitt i korsningen där FM-rock, disco och analog synthmusik på filmsoundtracks av John Carpenter och Vangelis möts.
Men det får plats mycket mer när Kleerup presenterar sig i oredigerad form – psykedelisk folkrock, baleariska vågor, triphop och – i titelspåret – något som Bryan Ferry hade kunnat spela in. Allt liknar en radiokanal, eller minst två blandband, där Kleerup delar med sig av det som faller honom in. Finalen ”To all mothers and stepmothers we salute you”, som möjligen kan beskrivas som instrumental FM-house, är hypnotisk.
Allt glimmar inte lika starkt. Det är svårt att se vem som ska lyssna på hela Kleerups utrensning. Men den som vill kan klippa ner den till en utmärkt spellista där flera spår känns som Kleerups svar på Donald Fagens nattklassiker ”The nightfly”.
LÄS ÄLDRE SKIVRECENSIONER HÄR!
Följ Aftonbladet Musik på Facebook, Instagram, X, Threads, Bluesky och Spotify för full koll på allt inom musik