Klimatkurvan chockar – ”Extremt oroande”
Uppdaterad 2025-11-20 | Publicerad 2025-11-18
Sverige beskrivs som en klimathjälte.
Men nettoutsläppen från Sverige har ökat med 500 procent de senaste tio åren, visar Aftonbladets sammanställning.
– Väldigt oroande, säger riksdagsledamoten Åsa Westlund (S).
Sverige är ett föregångsland när det gäller klimatet.
Det sa finansminister Elisabeth Svantesson (M) i september. Budskapet har upprepats av såväl Tidöregeringen som tidigare rödgröna regeringar.
Kurvan som lyfts då visar de direkt utsläppen från transporter och industri inom Sveriges gränser – och de har minskat med en tredjedel sedan 1990.
Men det som den kurvan inte visar är att koldioxidutsläppen från förbränning av material från skogen mer än fördubblats under samma period. I de nationella klimatmålen räknas inte de utsläppen, eftersom de anses vara förnybara. Även om majoriteten, 75–80 procent, av det som avverkas i Sverige blir till biobränslen och papper som bränns inom ett par år, så är tanken att nya träd planteras och växer upp igen – och att de då fångar in och binder samma mängd koldioxid som släppts ut efter avverkningarna.
Avverkningarna har minskat de senaste två åren men har åren innan dess legat på rekordhög nivå.
Och parallellt har något stort hänt över hela Sverige.
Precis som det som återstår av Amazonas, har en välmående barrskog en viktig förmåga att suga upp koldioxid ur luften och binda den i sina grenar, stammar, rötter och i marken. Det brukar beskrivas som att skogen fungerar som en kolsänka. Den svenska skogens kolsänka redovisas till EU, enligt förordningen med det krångliga namnet LULUCF.
Men i Sverige har kolsänkan i skogen minskat dramatiskt – den har halverats på kort tid.
2014 var kolsänkan så stor att den slukade mer koldioxid än alla inhemska direkta utsläpp från Sverige. Men sedan dess har nettoutsläppen från Sverige femdubblats, visar Aftonbladets sammanställning.
Ansvariga handläggare på Naturvårdsverket som Aftonbladet pratat med konstaterar att kolsänkan i skogen sjunkit och att anledningarna till det är att fler träd självdött, att tillväxten minskat – och ökade avverkningar. Exakt hur mycket det ena eller det andra påverkat vet man inte.
Avverkningarna behöver minska
Men den minskade kolsänkan sammanfaller alltså med ökade avverkningar.
I SVT:s partiledardebatt i Agenda den 12 oktober menade C-ledaren Anna-Karin Hatt att regeringens politik som ger ökade transportutsläpp riskerar att sätta högre press på skogsägare att kompensera för de utsläppen.
Statsminister Ulf Kristersson (M) svarade att inget av partierna är i närheten av att ha en politik som skulle vända utvecklingen av kolsänkan som EU kräver. Det är ett mål som Sverige riskerar att missa med 70 miljoner ton.
– Inget parti – inte ens Miljöpartiet – är i närheten av att leva upp till det målet, sa Kristersson.
En rad experter som Aftonbladet pratat med menar att avverkningarna behöver minska.
Skogsforskaren och professorn Bengt-Gunnar Jonsson vid Mittuniversitetet påpekar att det är välkänt att inlagringen av kol i mark, främst skogsmark, minskat – även om avverkningarna minskat och tillväxten ökat något i fjol.
– Det är helt klart att nettot mellan tillväxt och avverkning minskat dramatiskt sedan 2015.
Att benämna Sverige som ett ”föregångsland” skulle möjligen vara korrekt om man bara tittar på de direkta utsläppen, resonerar han.
– Men det är ju bara en del av totalen. Markanvändningssektorn tenderar att flyga under radarn då det är enklare att kommunicera de direkta utsläppen.
Anders Lindroth, professor emeritus vid Lunds universitet, menar att även om det inte går att peka exakt vad kolsänkan beror på så är det uppenbart vad som borde göras.
”Avverkningarna slår mot klimatnyttan”
– Man borde ställa krav på skogsindustrin. Det mest effektiva för att öka kolsänkan vore att minska på avverkningarna. Men politikerna är påverkade av skogsindustrins lobbyister.
Leif Öster har en lång karriär inom skogsindustrin bakom sig, bland annat som kommunikationschef på Sveaskog. I dag försöker han driva ett hållbart skogsbruk i sin egen skog.
– Siffrorna är mycket intressanta. De visar att de mycket stora avverkningarna som Sverige numera gör direkt slår mot skogens klimatnytta. Regeringen vill dessutom öka avverkningarna ännu mer. Men det är viktigt att komma ihåg att våra skogar växer och lagrar kol under mycket längre tid än vad skogsindustrin påstår.
John Hassler är professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, och var regeringens egen utredare 2023, då han tog fram förslag på hur klimatpolitiken skulle utformas. Han har kritiserat såväl nuvarande som tidigare regeringar för att ha förbisett skogsbrukets inverkan på klimatet
”Målen felformulerade”
– Detta är ett uttryck för felaktigt formulerade svenska klimatmål. De borde varit formulerade i nettotermer. Möjligen beror detta på att vissa partier inte riktigt ville tillstå att Sverige var klimatneutralt redan för 15 år sedan.
Markku Rummukainen är professor i klimatologi vid Lunds universitet och var tidigare Sveriges representant i FN:s klimatpanel IPCC. Han understryker att kurvan inte bara speglar fossila utsläpp och avverkningar – sådant som går att påverka politiskt – utan även förändringar i tillväxten i skogen, som kan ha påverkats av insektsangrepp, extremväder och klimatförändringarna.
Han lyfter samtidigt att om man tillverkar kortlivade skogsprodukter så syns utsläppen därifrån inte på något annat sätt än att kolsänkan i skogsmarken minskar.
– Och det ser man ju inte eftersom det inte redogörs explicit för i statistiken. Man ser endast hur stor kolsänkan är, inte hur den påverkades. Men det finns ett tryck på att beskriva skogens klimatnytta som att det främst skulle komma från produkter. Det är missvisande.
Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) skriver i ett mejl att tillväxten i skogen har minskat under hela det senaste decenniet.
”Det är ett problem som har vuxit fram under lång tid. Den minskade skogstillväxten beror i stor utsträckning på oförutsägbara faktorer som politiken har svårt att styra över, såsom torka och angrepp från granbarkborrar”, och fortsätter:
”Den här utmaningen delar Sverige med flera skogrika länder, inte minst Finland. Våra klimatmål ska vara ambitiösa – och det kan de bara vara om de också är politiskt genomförbara. Därför driver regeringen på kommissionen för att EU:s regelverk kring skogen ska ta hänsyn till dessa osäkerheter.”
Åsa Westlund, riksdagsledamot för S och tidigare ordförande i miljö- och jordbruksutskottet skriver i ett mejl att utvecklingen är väldigt oroande.
”Det här visar att vi måste göra mer för att minska klimatutsläppen. Men tyvärr har ju SD och regeringen tvärtom medvetet ökat de svenska utsläppen, också från trafiksektorn. Det duger inte, vi måste göra mer för att elektrifiera och ersätta fossila bränslen”.
”Naturens förmåga att binda koldioxid verkar minska snabbare än vad många trott”, skriver hon vidare.
”Ett varmare klimat gör att skogen växer sämre och drabbas av mer skador. Därför vill vi också se mer variation i skogsbruket och mer lövskog, både för att stärka tillväxten och för att göra skogen mer motståndskraftig mot klimatförändringar.”
En intern rapport från SCA 2019 från ett möte mellan företrädare från skogsindustrin, visar att industrin då tog fram en strategi för att få makthavare i Sverige och på EU-nivå att inte fokusera på skogens kolsänka – utan på det man kallar substitutionseffekter: det man får då man byter ut fossila bränslen och material mot skogsråvara.
Sedan dess har företrädare för flera svenska regeringar försökt påverka EU för att skydda skogsindustrin.
I september skickade Ulf Kristersson (M) tillsammans med sin finska statsministerkollega, ett brev till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som Aftonbladet tagit del av.
Statsministrarna vädjar om ”realistiska” förväntningar på kolupptaget. ”Starkt minskade avverkningar skulle innebära svåra konsekvenser för våra ekonomier”, skriver de.
Initiativet välkomnas av branschorganisationen Skogsindustrierna.