Skolprofiler på bjudresa till ”extrema” skolan
Fick hotell och middagar betalda
Publicerad 2026-03-31
Skoldebattören och biträdande rektorn Linnea Lindquist är känd som en av de främsta kritikerna av svenska friskolor.
Samtidigt var hon en av flera skolprofiler som Svenskt Näringsliv bjöd med på en reklamresa till omtalade friskolan Michaela community school i London – efteråt hyllade hon ”straffskolan” i krönikor och på sociala medier.
– Jag tänkte inte så mycket på det. Jag var bara exalterad över att få besöka de här skolorna, säger Linnea Lindquist.
Organisationen Svenskt Näringsliv har under flera års tid lobbat för att en ny skolmodell ska införas i Sverige – No Excuses, ”inga ursäkter”. Metoden kännetecknas av hård disciplin, stränga regler för klädsel och uppförande, och en rad bestraffningar, till exempel lunchisolering och ”grå bänken”, en modern skamvrå för barn som inte lyder eller sköter sig.
I Storbritannien har No Excuses använts av till exempel kontroversiella friskolan Michaela Community School i London – och det var till den skolan som bjudresan för en grupp svenskar gick i juni förra året.
Med på resan som arrangerades av Svenskt Näringsliv och deras skolpolitiska expert Gustav Blix var flera svenska lärare och skolledare. Bland annat före detta rektorn från elitskolan Campus Manilla på Djurgården, Robert Mellander, en lokal M-politiker och Linnea Lindquist, biträdande rektor på Husbygårdsskolan i Stockholm, ledarskribent på Expressen och känd debattör i frågan om friskolesystemet och skolföretagens vinstuttag.
Bjöds på luncher och middagar
Svenskt Näringsliv stod för bland annat övernattningar på hotellet Buckingham Palace Best Western, lunch i ett chambre separée på en restaurang i Soho och en ”klassisk söndagsmiddag” på en renommerad gastropub i lyxområdet Belgravia, under den tre dagar långa vistelsen i London.
Svenskt Näringsliv har anordnat flera sådana Londonresor. De inbjudna har varit politiker, lärare och skolledare från både friskolor och kommunala skolor, enligt skolpolitiska talespersonen Gustav Blix.
– Det har varit lite blandat, säger Gustav Blix, som även själv är före detta riksdagsledamot för Moderaterna.
Syftet med resorna har enligt honom varit att få en bild av ”hur en bra skola fungerar i ett annat land”. Gustav Blix bekräftar att Svenskt Näringsliv betalade för boende och måltider i London:
– Vi har väl sett till att det har funnits ett hotellrum och vi har sett till att de får någonting att äta och vi har löst logistiken. Men det har inte utgått några arvoden eller någonting sånt. Vår bedömning var att vi tyckte att det här är en viktig möjlighet för någon att se hur det funkar.
Han avbryter sedan och vill ha frågorna om resorna via mejl istället.
– Men du, det här var inte riktigt vad jag trodde den här intervjun skulle handla om utan mer om No Excuses-rapporten. Om du har några frågor om det här så är det nog enklare att jag svarar på dem skriftligt, för jag har inte förberett och gått igenom exakt hur vi har gjort den här delen.
Pr-besök på ”extrema” skolan
Under studiebesöket på brittiska Michaela Community School blev den svenska gruppen runtvisad och fick ta del av utvalda lektioner. Michaela-skolan tar årligen emot många liknande delegationer och studiebesök.
När Aftonbladet bad om att få besöka skolan blev vi efter några månader inbjudna till en likadan rundvandring. Både elever och rektorn berättade för oss då att barn placeras på ”grå bänken” som straff för att de inte skött sig. Upplägget kring vilka elever som besökare får prata med, och om vad, är styrt från skolans håll. Besökarna får i förväg mejl med noggranna förhållningsregler, även kring hur man får klä sig och vad man får fråga eleverna om.
Svenskt Näringsliv har å sin sida finansierat en rapport som förespråkar lagändringar för att No Excuses ska kunna införas i Sverige, och även anordnat träffar i Stockholm där metoden lyfts fram som en lösning för invandrarbarn i utanförskapsområden. No Excuses har även förespråkas i Sverige av svenska friskolebolag samt av Moderaterna och Ulf Kristersson.
Men även personer med ledande roller i svenska friskolor, som i grunden är positiva till No Excuses, beskriver för Aftonbladet just Michaelaskolans metoder som ”extrema”.
Hyllat skolan på sociala medier
Debattören Linnea Lindqvist har trots det blivit en av de starkaste förespråkarna för Michaelaskolan och No Excuses-modellen, efter hemkomsten från London.
På sociala medieplattformen X har hon genomgående hyllat Michaela Community School och No Excuses-metoden: ”Det finns ingen annan skola i England där eleverna gör den progression som de gör här. Deras undervisning är fantastisk”, skriver hon i ett av 20-tal positiva inlägg efter hemkomsten från bjudresan.
”På Michaela sjunger de God save the King på storsamlingen. För att det är en markör som håller samman England. Man har tysta korridorer eftersom man vill att skolan ska vara en trygg plats”.
Hon nämner London-resan, där gruppen även besökte en annan brittisk No Excuses-skola, i en kolumn i Expressen: ”Under besöket blev jag imponerad av undervisningen” skriver Linnea Lindquist, utan att nämna att hon delvis bjöds på resan av en aktör som har starka intressen i att lansera No Excuses i Sverige, Svenskt Näringsliv.
– Jag tänker att man måste ta till sig principer som gynnar elevernas lärande och skolan och hur man bygger skolkultur. Men nej, jag har inte köpt någon take från andra, absolut inte. Jag tänker själv och gör mina egna analyser utifrån den forskning jag läser, säger Linnea Lindquist.
Utifrån ser det ut som om du köpt Svenskt Näringslivs lobbyism kring det här?
– Nej, det har jag inte. Jag kan tänka själv, jag lovar. Det är nog väldigt svårt att påverka mig på det sättet.
– Tittar man i backspegeln - ja, jag kanske skulle ha försökt organisera en resa själv. Men jag vet var jag står. Jag driver de frågor jag driver.
I sin nya bok, ”Vad jag pratar om när jag pratar om skolan” avfärdar Lindquist att elever skulle känna skräck och oro för straff på No excuses-skolor: ”I Sverige finns det en uppfattning att No Excuses skulle vara en antidemokratisk modell. Det påstås också att eleverna skulle vara rädda. Det är långt ifrån sanningen”, skriver hon i boken - trots att det återkommande funnits vittnesmål från elever som farit illa på skolorna.
Efter intervjun hör Linnea Lindquist av sig och säger att citatet i boken missförstås, och hon vill nu förtydliga det:
– Det finns exempel på skolor som med rätta har kritiserats för att gå över gränsen där de är för hårda mot eleverna. Det ska fördömas. Principerna i arbetssättet No Excuses handlar om att skapa en trygg skolmiljö där elever skyddas från mobbning och kränkningar, där bland annat personal är ständigt närvarande bland eleverna.
Linnea Lindquist har inte heller lyft annan kritik som funnits mot No Excuses, till exempel undersökningar som visar att barn med npf-diagnoser far illa av den stränga metoden, larm om rasism på No Excuses-skolor i USA och att skolor som använder metoden även relegerar barn i högre utsträckning än andra skolor.
Men hon håller inte med om att hon varit odelat positiv till No Excuses, efter Londonresan.
– Jag har argumenterat väldigt mycket kring varför jag inte tycker att man ska förändra lagstiftning, till exempel. Jag tycker inte att man ska svälja koncept från andra länder, då gör man snabbmakaroner av en komplex fråga.
Du har själv varit kritisk mot lobbyismen kring skolan – påverkar det här förtroendet för dig i den här frågan?
– Det får väl andra avgöra. Det har inte jag någon tanke om så. Det påverkar inte min syn på skolsystemet, lobbyismen och vad som behöver förändras.
Redovisades inte – finns inga kvitton
Enligt Aftonbladets granskning fick Linnea Lindquist och ytterligare en anställd inom Stockholms stad en liten del av Londonresan betald av sin arbetsgivare, alltså med offentliga medel. Det skedde i form av ett lönetillägg på 3500 kronor, som skulle täcka flyg och lokala transporter.
Lönetilläggen har inte heller redovisats korrekt, då det saknas både reseräkning och kvitton, vilket strider mot kommunens regler. Summan betalades bara ut efter en muntlig överenskommelse med Lindquists chef. Det finns inte heller någon dokumentation av Londonresan eller av hur den bidragit till kommunens skolarbete.
Backar – gick inte rätt till
Att resten av resan, som hotell och middagar, betalades av Svenskt Näringsliv, bekräftas av arbetsgivaren inom Stockholms stad.
Enligt Elisabeth Österman, från Utbildningsförvaltningen i Stockholms stad, som var Linnea Lindquists chef vid tillfället, varken bokades eller redovisades resan enligt gällande rutiner, något Stockholms stads HR-avdelning har uppmärksammat. Elisabeth Österman medger att det inte gått rätt till:
– Jag kommer inte att hantera en resa på det här sättet nästa gång. Om det blir sån här kort varsel, då kanske man behöver avstå om man inte har möjlighet till att själv stå för kostnaden för en hotellbokning, säger hon.
Ingen utredning om muta
I Stockholms stads policy kring mutor och jäv står det ”Studieresor och konferenser som affärskontakter vill bjuda på tackar vi alltid nej till”. Dock inleddes inget personalärende kring resan till London, som ägde rum på arbetstid.
Enligt Elisabeth Österman är Svenskt Näringsliv inte en affärskontakt utan en opinionsbildande organisation, där man som offentliganställd ska vara restriktiv, och se till att det inte sker olämplig påverkan. Hon bedömde att Linnea kunde hämta inspiration från hur skolorna i London lägger upp lektioner.
– Vi såg att vi hade behov i skolan av de delarna för att stärka vår undervisning, säger Elisabeth Österman.
Kan det här ändå påverka förtroendet för en offentligt anställd – Svenskt Näringsliv företräder ju skolföretag och lobbar för det här?
– Om det skulle ske upprepat, om man kunde se att vi tjänar på det personligen eller att det påverkar eleverna, ja då kanske det skulle kunna göra det.
Enligt Elisabeth Österman kommer Husbygårdsskolan där Linnea Lindquist arbetar som biträdande rektor inte ta till sig av Michaela-skolans disciplinära metoder.
– Husbygårdsskolan ska inte bli en No Excuses-skola. Det var inte syftet med resan.