Vill bli svensk ”pilotskola” för stränga metoden
Elev isolerades från klassen, enligt anmälan
Uppdaterad 2026-04-07 | Publicerad 2026-04-02
På Bodaskolan F-6 i Borås står eleverna på raka led varje morgon innan lektionen börjar.
Efter att skolan infört regler kring ”tysta korridorer” får barnen inte prata med varandra när de traskar in för att hänga av sig och sätta sig i klassrummet.
– Vi är stränga här, men moderliga, säger läraren Maria Isacsson på Bodaskolan.
BORÅS. ”Line up” och ”quiet corridors” är regler som kommunala Bodaskolans låg- och mellanstadie direkt hämtat från No Excuses - en omdiskuterad och sträng skolmetod från USA och Storbritannien, som riktar sig specifikt till barn från etniska minoriteter och socialt utsatta områden.
Det senaste året har modellen lyfts fram av såväl friskolebolag som politiker, och hyllats av Ulf Kristersson som en integrationslösning för Sverige.
Skrev brev till Kristersson
På Bodaskolan F-6 började allt med att läraren och föräldracoachen Maria Isacsson för drygt ett år sedan skrev brev till just Ulf Kristersson och andra ministrar på regeringskansliet.
I 40 år har Maria jobbat på Bodaskolan, som ligger i Hässleholmen, ett av Borås segregerade utanförskapsområden. Skolan har minst 97 procent elever med invandrarbakgrund, bara en handfull har två svenskfödda föräldrar.
”Jag har sett elever komma och gå. En del har ’lyckats’ och gått vidare till högskola, men en del har hamnat i fängelse och två har mördats. Nu är min fråga till dig. Vad skulle hindra min skola att bli en "pilotskola" för en ’no excuses-modell’? Vi skulle behöva ha regeringens stöd för att genomföra detta” stod det i brevet till statsministern.
Maria Isacsson säger att hon brinner för de utsatta Boråsbarnen, att det för henne är på liv och död.
– Det var därför jag skrev det här med pilotskola. Jag har känt så många barn som det gått åt helsike för. Många barn som det har gått jättebra för också. Men vi skulle vilja se att det gick bra för alla de här barnen, på riktigt. Och då behöver vi mer tid, att de går i skolan på lov och sommarlov. Och för mer tid så behöver vi mer pengar, säger hon.
Laddad debatt i Skolsverige
Bodaskolan F-6 (skolan har förskoleklass till klass sex, högstadiet är en egen skolenhet och berörs inte i detta reportage) fick inte svar på sitt brev då – men knappt ett år senare var Ulf Kristersson övertygad om att No Excuses skulle införas i Sverige, och att svenska skollagen kan skrivas om för att göra det möjligt.
Efter att Ulf Kristersson och Moderaternas utbildningspolitiska talesperson Josefin Malmqvist gick ut i en debattartikel om att de vill ha en No Excuses-modell drog en laddad debatt igång i Skolsverige. Flera debattörer har faktiskt avböjt att prata i den här artikeln på grund av den hårda stämningen. Och när Aftonbladet frågade om vi fick komma till Bodaskolan för att göra ett reportage om ”pilotskolan” ställde personalen först in vårt besök, med hänvisning till just den arga No Excuses-debatten: ”Vi klarar inte någon mer publicitet just nu, det har varit så mycket negativt” fick vi höra.
Nu när vi till slut välkomnats hit ändå, tonar rektorn Catrin Hylander ner hur mycket de lånat från No Excuses-skolorna i London.
– Man vill ju inte kopiera de här skolorna, men vi är smarta nog att vilja ta godbitarna, säger hon.
Lärare, pedagoger och npf-föräldrar har varit kritiska mot No Excuses och menat att den är överdrivet auktoritär och strider mot demokratiska värderingar som svensk skola stått för i decennier. Enligt Bodaskolans rektor är föräldrarna på deras skola dock positiva till förändringarna.
– Vi vill avdramatisera det här. Det är ju ganska hätska diskussioner på nätet, ganska våldsamma ord. Det känns som att polariseringen är superstor, säger Catrin Hylander.
Imponerade av skolan i London
Efter sitt rop på hjälp till regeringen, fick skolans lärare kontakt med Svenskt näringsliv, som lobbat för No Excuses, och började brevväxla med deras skolpolitiska expert Gustav Blix. Han ordnade så att Bodaskolans personal fick följa med på en studieresa till London och bland annat besöka Michaela Community School, den mest kända No Excuses-skolan.
Lärarna från Borås blev imponerade av vad de såg i London. Hur drivna eleverna var. Skolans ordning och reda. De strikta undervisningsmetoderna. Att barnen hade ”lunch topics”, alltså bestämda samtalsämnen som de konverserade kring i matsalen, och att de fick pins att sätta på kavajslaget när de varit duktiga.
Visserligen reagerade de svenska lärarna först när de fick höra om skolans bestraffningsmetoder. Som ”grå bänken”, skamvrån för elever som betett sig olämpligt. De såg en pojke som var placerad där och inte fick bli tilltalad.
– Jag kunde ju känna att oj, där sitter han. Men det var ju inga av barnen som reagerade. Det verkar inte som att han upplevde det så fruktansvärt, det var ju ingen grotta han satt i, säger läraren Hannah Nyström Lindau, som var med på resan.
Det är ordning och reda – inget tjafs”
Förutom att eleverna numera måste stå på led och har pratförbud i korridoren har Bodaskolan F-6 sedan flera år arbetat med metoden ”direct instructions” i klassrummet, också ett centralt inslag i No Excuses. Det innebär helt lärarstyrd undervisning och minimalt med fria grupparbeten. Personalen beskriver hur de är noga med strukturer, sätta tydliga gränser och ta tag i även små regelbrott.
– Vi skulle väl betraktas som stränga här, men moderliga. Vi håller efter dem. Det är ordning och reda, det är inget tjafs, säger läraren Maria Isacsson.
”Barn isolerades”
I en anmälan till Skolinspektionen som inkom i höstas beskriver en förälder en situation på Bodaskolan där ett barn placerats i isolering som straff. Isolering är en metod som används på den brittiska No Excuses-skolan Michaela:
”X är isolerad från klassen och övriga elever. X får inte leka med dem, inte ha rast, inte äta mat med klasskompisarna” skriver föräldern i anmälan av Bodaskolan.
Enligt anmälan har barnet suttit avskilt i ett eget rum i minst en vecka. Det ska ha slutat med att föräldern åkte till skolan för att hämta barnet och sen ansökte om att få byta skola. ”Situationen är ohållbar” enligt anmälan.
Avskildhet i speciella fall
Aftonbladet har varit i kontakt med föräldern bakom anmälan, som inte vill medverka i den här artikeln men godkänt att vi skriver om anmälan. Föräldern beskriver hur barnet skakade och grät när hen blev hämtad och att familjen upplever att skolan straffade barnet.
Bodaskolans rektor Catrin Hylander bekräftar att de i speciella fall sätter elever i enskild undervisning, men säger att elever aldrig lämnas i ett rum helt ensamma. Hon känner inte igen beskrivningen i anmälan om att barnet varit helt isolerat.
– Man är alltid med en vuxen, men isoleras från klassrummet, säger hon.
– En elev som inte kan sköta sig på lektionen, som agerar ut, som kanske ger sig på klasskamrater eller stör ordningen jättemycket. Då kan man absolut tänka sig att den eleven får jobba ensam med pedagog.
Enskild undervisning används enligt rektorn som ovanlig disciplinär åtgärd för att kyla ner en situation under en tidsbegränsad period. Skolans trygghets- och studieroutredningar visar att man beslutat om åtgärden i två fall under 2025. I fallet som anmälts var barnet isolerat från sin klass i en och en halv vecka, men hade enligt rektorn aldrig lunch och raster helt själv, utan med andra på skolan.
Skolinspektionen har valt att inte gå vidare med någon utredning av ärendet.
Skolverket: ska inte bestraffa
Enligt Skolverket ska disciplinära åtgärder i skolan inte ha bestraffande syfte, utan användas för att få barn att ändra sitt beteende.
– Då måste skolan göra en bedömning av vad som är proportionerligt i det enskilda fallet. Om det räcker med en mindre ingripande åtgärd, till exempel utvisning ur klassrummet eller tillrättavisning av eleven, då är det det man tar till innan man går vidare med omplacering, säger Anna Medin, jurist på Skolverket.
– Det också viktigt att man hela tiden har utgångspunkten i vad som är barnets bästa. Och det är jätteviktigt att man har en dialog med eleven och elevens vårdnadshavare om varför man vidtar den här disciplinära åtgärden.
”Kanske kan få en Nobelpristagare”
Trots läxhjälp och tidiga stödinsatser så upplever Bodaskolans personal att det inte räcker. Många av deras elever ligger ändå för långt efter med svenska språket och läsningen, och har inte tillräckligt bra skolresultat.
Det är i grunden därför de vänt sig till No Excuses, förklarar läraren Maria Isacsson.
– Det vi ser är de höga förväntningarna som de har på barnen på dessa skolor, och att det faktiskt visar sig i resultaten, att barn i utanförskapsområden kommer in på Oxford, att det går! Vi kanske kan få en Nobelpristagare här från Bodaskolan, på riktigt. Det hade varit fantastiskt.