M-politiker efter bjudresan till straffskolan: ”Fantastisk”
Publicerad 2026-04-01
M-politikern Johan Adler, som också är skolledare för friskolan Kulturama var en av dem som bjöds på hotell och middagar av Svenskt Näringsliv i London.
På resan fick svenska skolprofiler besöka brittiska No Excuses-skolor - som kontroversiella Michaela.
– Politiken hade ingenting det här besöket att göra, säger Johan Adler.
I juni förra året anordnade organisationen Svenskt Näringsliv en bjudresa till London för flera skolprofiler, rektorer och skolledare. Gruppen bjöds på flera hotellnätter, lunch och middagar, och fick besöka brittiska så kallade No Excuses-skolor – kända för att använda sig av en särskild, omdebatterad metod med sträng disciplin och bestraffningar.
En av dem som bjöds med till London var moderaten Johan Adler, ledamot i Utbildningsnämnden i Upplands Väsby. Han är även skolchef inom Medborgarskolan i Stockholm, som driver bland annat friskolorna Kulturama och Påhlmans. I år kandiderar han också för Moderaterna till kommunfullmäktige.
– Jag jobbar ju som skolchef för en fristående skolkoncern. Och det är i den rollen som jag var med på den här resan. Jag åkte ju som skolledare för Kulturama och Påhlmans, så politiken hade ingenting med det här besöket att göra, säger Johan Adler.
Ser inga problem – ”fritidspolitiker”
I Upplands Väsbys ”Riktlinjer för motverkan av mutor, jäv och förtroendemissbruk” beskrivs hur alla förtroendevalda och anställda inom kommunen ska undvika att ta emot förmåner som riskerar att skada förtroendet:
”Kommunkoncernen ska som huvudregel alltid stå för kostnaderna för resa och uppehälle för att det inte ska riskera uppfattas som en muta”.
Enligt Johan Adler hade han informerat partiets politiska sekreterare, som också sitter i utbildningsnämnden, i förväg om resan. Han ser själv inget problem med att han fick delar av Londonvistelsen betald av en extern, opinionsdrivande aktör, eftersom han inte är politiker på heltid.
– Det fanns ju ingenting i den här som jag uppfattade skulle kunna komma i konflikt med mitt uppdrag som fritidspolitiker.
Experten: ”Har ett förtroende från väljarna”
Att man som fritidspolitiker skulle kunna ha en annan inställning till förmåner, håller dock inte organisationen Institutet Mot Mutor (IMM) med om.
– Är man politiker och folkvald då har man ett förtroende från väljarna för att agera i det demokratiska systemet. Det spelar ingen roll om det är någon som är en heltidspolitiker eller en deltidspolitiker, säger Victoria von Uexküll, generalsekreterare på IMM.
Hon vill inte uttala sig om det specifika fallet, men säger generellt att det är extra känsligt med uppdrag i det offentliga, där tilliten för staten och demokratin kan rubbas.
Enligt Victoria von Uexküll får lobbyorganisationer självklart ägna sig åt öppna och legitima informationskampanjer, även riktade mot politiker. Men beslutsfattare har ansvar för att det sker på ett sätt som inte rubbar förtroendet.
– Problemet är bristen på transparens. Vems uppdrag går man och vad kan väljarna förvänta sig? Då är det oftast bättre att ha en nolltoleranspolicy – att man accepterar inga förmåner, för att det inte ens ska bli en fråga.
Lobbar för No Excuses i Sverige
Svenskt Näringsliv har i flera år lobbat för No Excuses i Sverige, och finansierat en rapport som propagerar för ändringar i den svenska skollagen, så att No Excuses ska kunna införas här. Organisationen har även anordnat träffar om No Excuses och bjudit in rektorn för den omdiskuterade brittiska No Excuses-skolan Michaela hit.
Just Michaela använder sig bland annat av ”skambänk” för barn som gjort sig skyldiga till ”naughtiness” och skolans rektorn anser att elever inte bör visa öppet om de är trans eller gay.
Moderaten Johan Adler menar att det i Sverige målats upp en ganska ytlig bild av No Excuses och Michaelaskolan. Han har själv positiva upplevelser efter Londonbesöket:
– Det är en skola där elever från missgynnade hem får en fantastisk möjlighet och där de kommer vidare till högre studier. Vi träffade oerhört besjälade och engagerade lärare och rektorer som lyckas med saker och ting som jag önskar att svenska elever skulle lyckas med i högre utsträckning.