Professorn om stränga skolmetoden: barn mår dåligt av bestraffningar
Inget samband mellan hård disciplin och höga resultat – enligt forskning
Publicerad 2026-04-05
Skolbolag, politiker och debattörer lobbar för att stränga skolmodellen No Excuses ska införas i Sverige - och menar att den kan ge invandrarbarn bättre skolresultat.
Men Diane Reay, professor emeritus i pedagogik vid Cambridge University menar att det kan finnas ekonomiska intressen bakom:
– No excuses-undervisning är billigare, säger hon.
Förra året lanserades hemsidan No Excuses Sverige av svenska friskoleföretagel Watma. Poddar, debattartiklar och rapporter köpta av näringslivet har sedan dess propagerat för att införa den stränga skolmodellen, precis som bransch- och lobbyorganisationer som Almega Utbildning och Timbro – och regeringen har nu öppnat för att förändra skollagen, för att kunna inför No Excuses fullt ut i Sverige.
”Ingen kampanj ”
Gustav Blix från Svenskt Näringsliv, som bjudit svenska debattörer och skolföretag på resor till brittiska No Excuses-skolor, menar att det inte handlar om någon kampanj, utan om att många helt enkelt vill förbättra skolorna i Sverige.
– Vårt intresse i det här är ju att se till att undervisningskvaliteten och därmed också kunskapsresultaten blir allmänt bättre, säger han.
Enligt Gustav Blix är skoluniform, belöningssystem och fler ordningsregler några delar av No Excuses som kan vara intressanta för svenska skolor.
– Det tror jag också att vi kan lära oss av från Sverige, att uppmärksamma elever som jobbar hårt, som gör sitt jobb, som kommer i tid, som sköter skolan bra och gör sina läxor, säger han.
Rektor vill införa fler regler
Även flera svenska friskolebolag är varma förespråkare av No Excuses.
Damian Brunker, rektor för Internationella Engelska Skolan, IES i Kista, beskriver den kända brittiska skolan Michaelas rektor, Katherine Birbalsingh som en vän och mentor, som enligt honom lyckats skapa en fantastisk skola i London.
I Sverige är det främst vissa delar av No Excuses-modellen han tror friskolorna skulle vilja ha rätt att införa. Dels skoluniform och klädkoder – än så länge förbjudna i Sverige, och en käpphäst för en del friskoleföretag, som länge stridit mot Skolinspektionen i frågan.
En annan sak han lyfter fram är så kallad ”guided movement”. Det innebär att en vuxen är med och ”guidar” elever när de rör sig i skolans lokaler. Med No Excuses skulle det bli lättare att införa sådana regler och disciplinära åtgärder. På IES Kista har man redan infört det i årskurs 1-3, och planerar göra det på mellanstadiet nästa termin.
– Guided movement handlar om att eleverna alltid går på led, och aldrig är själva i korridorer eller mellan lektioner, utan guidas till rätt plats under kontrollerade och lugna former, säger Damian Brunker.
Men på högstadiet kan man i nuläget inte införa något sådant, menar han.
– Jag skulle säga att införa guided movement i årskurs 7-9 skulle vara svårt nu, eftersom det kan uppfattas som att man inskränker elevernas rättigheter och frihet när de är mer mogna. Det skulle ses som problematiskt i den rådande kulturen, och därför kunna ifrågasättas.
”Tillåter stora klasser”
Diane Reay, brittisk professor emeritus i pedagogik på Cambridge universitet, menar dock att det även kan finnas ekonomiska vinster att göra för friskoleföretagen med No Excuses. Enligt henne sparar brittiska friskolor ofta in på elevernas undervisning, och låter pengarna gå till skolledning och chefer. Med strikt disciplin hålls eleverna i schack, trots brist på resurser.
– Besparingar leder till större klasser, mindre erfarna lärare, större mental ohälsa och sämre mående hos eleverna. Auktoritär No Excuses-undervisning är billigare, tillåter stora klasser och disciplin och kontroll av eleverna, säger hon.
Diane Reay har i många år forskat på sociala skillnader i skolor i Storbritannien och menar att det inte är någon slump att No Excuses marknadsförs som en metod som lämpar sig bra för elever från fattig, mångkulturell bakgrund – en grupp som på grund av fördomar ofta påstås behöva mer disciplin och kontroll. Men enligt Reay finns inget bevisat samband mellan stränga regler och bra betyg:
– Det finns inga belägg alls för detta. Däremot är problemen med extrem disciplin uppenbara när eleverna kommer till Oxford eller Cambridge och inte har lärt sig att diskutera, debattera och ifrågasätta, det som kännetecknar universitetens undervisning, säger hon.
Elever olyckliga
Hon hänvisar bland annat till OECD och forskning från brittiska Education Endowment Foundation, som visar att diskussioner och grupparbeten är mer framgångsrika metoder än den lärarledda undervisning som No Excuses bygger på.
Bestraffningar har inte heller den effekt man påstår för att förändra barns beteenden, menar professorn – tvärtom har de gjort brittiska elever bland de mest olyckliga i världen. Storbritannien, där det blivit allt vanligare med auktoritär skolpedagogik, ligger på plats 36 av 37 när man mäter mående hos skolelever.
– Det enda som ökningen av extrem disciplin har lyckats med är att minska välmåendet hos våra unga när det kommer till hur de trivs i skolan, säger Diane Reay.
– Dessa metoder gör barn och ungdomar olyckliga och omotiverade, och har resulterat i att engelska barn visar störst rädsla för att misslyckas, i jämförelse med alla andra länder på norra halvklotet.