Hoppa till innehållAftonbladetAftonbladet

Dagens namn: Anneli, Annika

Nora, 26, har PCOS – fick söka vård i 12 år

Publicerad 2025-09-18

Gång på gång på gång på gång sökte Nora vård.

Men ingen tog hennes symtom på allvar.

– Så typiskt att det är svårt att få hjälp när det handlar om en kvinnosjukdom, säger hon.

Nora, 26, sökte vård för PCOS i 12 år: "Det känns jättefel"
Nora, 26, sökte vård för PCOS i 12 år: "Det känns jättefel"
1:03

Noras lista på symtom är lång:

  • Viktuppgång.
  • Oregelbunden mens.
  • Smärta vid mens.
  • Ökad behåring på magen.
  • Oförklaring trötthet.
  • Huvudvärk.
  • Mörka fläckar i armhålor och ljumskar.
  • Energidippar efter måltider.
  • Håravfall.

– Det går inte riktigt att ta in hur dåligt jag mått och hur mycket tid jag lagt ner på att söka hjälp, säger Nora Hakkaus, 26.

Nora Hakkaus märkte redan som 14-åring att något var fel.

Fick ångest av p-piller

Nora slår sig ner vid det svarta matbordet i den lilla ettan i centrala Norrköping. Försiktigt pillar hon på en blond hårslinga.

Sedan tar hon ett djupt andetag och berättar från början.

– Redan som 14-åring visste jag om att något var fel. Jag hade väldigt oregelbunden mens och fick ofta gå hem från skolan på grund av mensvärk.

Först sökte hon vård på en ungdomsmottagning i sin tidigare hemstad i Norrland.

– De gav mig bara p-piller, men jag fick ingen utredning och det var ingen som visade något intresse på att försöka ta reda på varför jag mådde som jag mådde.

Läkarens råd: Gå ner i vikt

Nora upplevde att preventivmedlet gjorde mer skada än nytta. Under flera års tid testade hon olika varianter – men hittade inget som passade henne.

– Pillrena fick mig att må väldigt psykiskt dåligt. Jag fick sån otrolig ångest, koncentrationssvårigheter och det gick ut över skolan.

Nora skakar på huvudet.

– Jag kände mig som en testkanin och vägrade till slut äta pillrena. Då sa läkarna att jag borde gå ner i vikt, för då kanske mina symtom skulle försvinna. Jag var egentligen inte ens stor, men jag lyssnade ju på läkarna.

Värst var tröttheten, berättar Nora.

Slutade umgås med vänner

Med åren blev symtomen allt mer påtagliga. Nora fortsatte att söka hjälp. Först på andra ungdomsmottagningar, sedan på vårdcentraler och hos gynekologer.

– Jag mådde verkligen inget bra. Trots att jag försökte äta hälsosamt och ta hand om mig själv så funkade det inte. Det var som att om jag bara tittade på en kanelbulle gick jag upp i vikt.

Värst var tröttheten – berättar Nora.

– Det var en brutal trötthet. Vissa dagar kändes det omöjligt att gå till jobbet eller ens duscha. Mina vänner slutade att höra av sig till mig på veckodagar, för att de visste att jag skulle nej för att jag alltid var så trött.

Fick hjälp – på privat klinik

Först i januari i år sökte Nora vård på en privat klinik i Norrköping.

Då hade det gått 12 år sedan hon för första gången sökte vård för sina besvär.

– Direkt misstänkte de

PCOSPCOS står för polycystiskt ovarialsyndrom och innebär att äggstockarna tillverkar för mycket av könshormonet testosteron. Det leder i sin tur till symtom som oregelbunden mens, ökad behåring, svårigheter att bli gravid och minskad sexlust. Omkring en av tio kvinnor i fertilålder drabbas, enligt Göteborgs universitet. Symtomen varierar från person till person. En del har PCOS utan att uppleva symtom. . Jag fick en utredning och den visade att jag var ett solklart fall. Alla tester pekade på att jag hade diagnosen.

Nora blir tyst en stund. Hon tar en klunk vatten och berättar att det känns nervöst men viktigt att prata om diagnosen.

– Framför allt nu för att det är PCOS awareness month hela september. Då känns det viktigt att dela med sig av sina erfarenheter för att hjälpa andra.

Hur var det för dig att få diagnosen?

– Det var en enorm lättnad. Under så många år har jag alltid trott att jag gjort något fel. Att jag var lat som inte tränade tillräckligt, åt för dåligt och inte kunde ta hand om mig själv.

Rädslan inför framtiden

Utöver symtom som viktuppgång, oregelbunden mens och ökad hårväxt har kvinnor med PCOS en ökad risk för diabetes, hjärt-kärlsjukdom, cancer och psykiska sjukdomar.

De har även ofta svårare än andra att bli gravida.

– Så även om jag är glad över diagnosen är jag väldigt rädd. Att bli mamma är min högsta dröm här i livet. Att jag nu inte vet om jag ens kan bli gravid känns fruktansvärt, säger hon och tystnar.

Under Noras utredning kom man fram till att hon är insulinresistent. Därför äter hon nu diabetesmedicinen metformin till varje måltid.

– Medicinen har förändrat mitt liv. För första gången känner jag att jag har orken att leva mitt liv.

Experten: Blev överraskad

I augusti publicerade

SBUStatens beredning för medicinsk och social har som uppdrag att göra utvärderingar av metoder och insatser inom bland annat hälsa och sjukvård. en rapport om PCOS.

Den fastslog att det finns ”ett stort antal kunskapsluckor” inom den svenska PCOS-forskningen.

– Jag blev själv överraskad över att vi kom fram till att det finns så pass svag forskning om PCOS i Sverige, säger Angelica Lindén Hirschberg, sakkunnig gynekolog och professor vid Karolinska institutet.

Angelica Lindén Hirschberg.

Rapporten genomfördes på uppdrag av regeringen.

– Det vi kom fram till var att det finns läkemedel som ger mer regelbunden menstruation och motverkar ökad kroppsbehåring samt läkemedel som kan hjälpa kvinnor med PCOS som har övervikt att motverka viktuppgång, säger Hirschberg.

”Satsa mer på kvinnohälsa”

Experterna kom även fram till att det inte finns tillräcklig forskning som kartlagt livskvalitet för de kvinnor som tar läkemedel för diagnosen.

Varför tror du att det finns så pass lite forskning om PCOS?

– Det finns inte lite forskning men studierna är inte alltid välgjorda. Det finns flera utmaningar, dels för att patientgruppen i sig är heterogen. Med det menar jag att varje patient har olika typer av symtom. En del kan vara överviktiga medan andra inte är det.

Detta gör det svårt att kunna tolka forskningsresultat, säger Lindén Hirschberg.

– Det är även så att det inte satsas lika mycket på kvinnohälsa, till skillnad från andra stora folkhälsosjukdomar. Men att regeringen gav SBU uppdrag om rapport inom kvinnohälsa är ett gott tecken. Det vi kom fram till är att det finns ett behov av att det satsas mer på kvinnohälsa.

Följ ämnen i artikeln