Larmet inifrån trendiga second hand-affären Arkivet
Uppdaterad 2026-02-27 | Publicerad 2026-02-26
Höga chefer som kommenterar anställdas utseende.
Favorisering av så kallade ”snygga och smala tjejer”.
Utfrysning och anställningar som avslutas för att man har ”fel vibe”.
Elva personer slår nu larm inifrån trendiga second hand-butiken Arkivet.
Filippa K. Ganni. Rodebjer. Stylein. Samsøe Samsøe. Hope.
Det är några av de lyxiga varumärkena som hänger på galgarna inne på Arkivets butiker i Stockholm, Göteborg och Malmö.
2024 gjorde Arkivet ett rekordår med en omsättning på 52,7 miljoner. Och de har planer på att växa ännu mer. I en intervju med Svensk Handel säger vd:n Martin Hallander att det långsiktiga målet är att öppna butiker utomlands.
Men bakom succén larmar nuvarande och tidigare butiksanställda om en ohållbar arbetsmiljö med allvarliga missförhållanden som pågått under flera år.
Aftonbladet har intervjuat elva personer som jobbar eller har jobbat i Arkivets olika butiker. Ingen av dem vågar ställa upp med namn och bild, av rädsla för konsekvenser eller att det kan påverka framtida jobbmöjligheter.
Många av dem sökte sig till Arkivet för att ta sig in i modevärlden och för att de gillar second hand och hållbart mode. Men arbetskulturen som kvinnorna berättar om är allt annat än hållbar.
– Tjejerna som jobbar där är väldigt gulliga. De är helt otroliga. Det är ledningen som det är fel på, säger en kvinna som inte längre jobbar kvar.
Idealen: Blond, smal och snygg
Lång, blond och modellsnygg, klädd i dyra lyxmärken som Totême och By Malene Birger. Medarbetarna säger att det finns tydliga ideal hur man ska vara den typiska ”Arkivet-tjejen”. De berättar att högt uppsatta chefer har kommit på oanmälda besök med kommenterar om vad de anställda har på sig.
– Man gick in i en roll för att verka perfekt. Det fanns noll utrymme för personlig touch, säger en kvinna som inte längre jobbar kvar.
– Individualitet undanbedes å det starkaste, säger en annan.
Flera berättar att de som ser ut som en klassisk ”Arkivet-tjej” får fler möjligheter och mer ansvar, som att stå i klädinlämningen eller få frågan om att vara modell på deras sociala medier-konton.
– De plåtar bara dem som är snygga och smala, säger en kvinna.
Bilderna som läggs ut på sociala medier ska godkännas före publicering, berättar flera av dem som Aftonbladet pratat med.
– Jag har ju ordagrant hört att grundaren har sagt att ’nej, den där blusen sitter alldeles för tight på henne. Hon är alldeles för stor och att det inte var en perfekt manikyr på den bilden. Den kan vi inte ha med’, säger en kvinna.
”Nya tjejer varje månad”
Flera vittnar också om en stressfylld arbetsmiljö. En kvinna försökte flera gånger att larma om den höga arbetsbelastningen till sin närmaste chef men fick då till svar att hon inte prioriterar rätt och ”kanske borde söka sig därifrån”.
– Jag kom hem och grät varje dag, säger hon.
Bara månader senare fick hon sparken.
De anställda vittnar om hög personalomsättning. I en av Arkivets butiker har över hälften av de anställda antingen blivit sparkade eller sagt upp sig inom loppet av ett år.
– Det är nya tjejer varje månad, säger en person.
Många upplever att ledningen på kedjan har satt i system att avsluta provanställningar helt utan rimliga skäl.
– De kan säga att ’dina vibes var fel’, säger en person.
”Blir stämplad som problemperson”
En kvinna fick bara höra att ”hon inte passade in”, utan någon vidare motivering. En annan bad om att få veta varför hon blev uppsagd men fick till svar att de inte har någon skyldighet att berätta det.
– Jag har fortfarande inte fått en förklaring till varför jag fick sluta, säger hon.
De berättar också att arbetsmiljön präglas av utfrysning om man ifrågasätter cheferna på Arkivet och upplever att det är ett sätt att få folk att lämna arbetsplatsen frivilligt.
En tidigare medarbetare berättar att hennes närmaste chef från en dag till en annan slutade prata med henne och låtsades som att hon inte fanns. En annan berättar att hon blev anklagad för att inte vilja bolagets bästa när hon försökte ge konstruktiv feedback.
– Så fort man tar upp något blir man stämplad som en problemperson, säger en tredje person.
Kedjan har 80 anställda. Men de har ingen egen HR-avdelning, ingen facklig representant och fram till nyligen inget system för att larma om missförhållanden.
– Ingen ser till att personalen mår bra, säger en tidigare anställd.
Arkivets svar: ”Bolaget har vuxit fort”
Aftonbladet har sökt både Arkivets vd och grundare.
Martin Hallander, vd på företaget, säger att han ser allvarligt på vittnesmålen och blir både ledsen och beklagar om medarbetare känt sig illa behandlade. Han medger att bolagets snabba tillväxt gjort att HR-arbetet inte hunnit byggas ut i samma takt.
– Bolaget har vuxit fort. Allt har kanske inte hunnits med, säger han.
En visselblåsarfunktion infördes på företaget två dagar efter att Aftonbladet skickade iväg en intervjuförfrågan. Några dagar senare skickades även en medarbetarundersökning ut.
Men Martin Hallander förnekar att åtgärderna är kopplade till Aftonbladets granskning, utan menar att det var planerat sedan tidigare.
Han förnekar också att utseende spelar roll vid anställning eller arbetsfördelning och kallar sådana uppgifter ”helt orimliga” och oförenliga med företagets värderingar. Att medarbetare blir utfrysta när de ger kritik säger han sig inte känna igen.
– Feedback ska alltid välkomnas, säger han.
Uppgifter om att personal sagts upp utan rimliga skäl avfärdar han som osannolika och utan vinning för bolaget.