Hoppa till innehållAftonbladetAftonbladet

Dagens namn: Anneli, Annika

Klimatmopederna kan komma att användas av rysskopplat bolag

Uppdaterad 2026-03-18 | Publicerad 2025-10-12

Sverige satsar 109 miljoner kronor på 48 000 nya elmopeder i Ghana. Satsningen ska kompensera för svenskarnas utsläpp av växthusgaser.

De svenska klimatmopederna ska sänka utsläppen i Ghana.

Men satsningen kan samtidigt leda till sponsring – av ett kontroversiellt, ryskt techbolag.

Bolaget Solar Taxi i Ghana förnekar direkt koppling.

Den svenska klimatsatsningen i Ghana kan komma ett rysk-kopplat bolag till del.

Det är ett nystan av trådar i den här stundande affärsuppgörelsen som leder dit, visar Aftonbladets granskning.

Vi börjar med hela grundidén. 

För klimatet går allt åt fel håll och Sveriges utsläpp ökar. Nu vill regeringen använda klimatkompensation utomlands för att nå de svenska klimatmålen. 

Bland annat ska 48 500 elmopeder sättas på marknaden i Ghana. De ska ersätta fossildrivna mopeder och minska utsläppen med 250 000 ton koldioxid, är tanken. 

För detta betalar Sverige 109 miljoner kronor. 

Tyske forskaren Benedict Probst.

Ifrågasätts av experter

Bakom projektidén står ett schweiziskt konsultbolag som engagerat bolaget Solar Taxi i Ghana för att leverera, sälja och hyra ut elmopederna. Med hjälp av de svenska klimatpengarna ska mopederna kunna säljas till ett pris som gör dem attraktiva på marknaden.

Projektet tycks vara starkt försenat och experter ifrågasätter att det kommer att leda till utsläppsminskningar, har Aftonbladets granskning hittills visat. Men utöver det, så finns alltså detaljer som väcker andra frågor.

I den 67 sidor långa projektbeskrivningen som lämnats in till Energimyndigheten framkom att 1 500 elmopeder var beställda av två stora bolag inom den växande gig-ekonomin i Ghana: Bolt och Yango. 

De är båda bolag som satsar på appar för taxiresor, uthyrning av cyklar och mopeder, och snabba leveranser.

Yango ägdes fram till 2023 öppet av techjätten Yandex, som brukar beskrivas som den ryska motsvarigheten till Google.

Men sedan ägarbolaget sattes under sanktioner, efter det ryska anfallskriget mot Ukraina, så har bolaget förlagt sitt kontor i Dubai och beskriver sig nu som “fristående”. 

Vilka ägarna är, är nu dolt för offentligheten. Aftonbladets granskning visar dock mycket täta band som kvarstår mellan Yango och Yandex.

Gigekonomin är en växande bransch i Accra. Längst ner i hierarkin finns de som kör elektroniskt skräp till en gigantisk soptipp mitt i stan, en plats som Aftonbladet besökt.

Yandex hade tidigare flera internationella ägare, men hamnade helt under rysk kontroll i februari i fjol då en grupp ryska investerare köpte bolaget. Enligt Reuters var affären styrd av Kreml.

Bland Yandex storägare finns nu en fond som ägs av Lukoil, Rysslands största privata oljebolag. Efter Rysslands anfallskrig mot Ukraina har även Lukoil och dess företrädare satts under sanktioner från flera länder.

En av världens främsta experter på klimatkompensation är Benedict Probst, chef för Net Zero Lab vid Max Planck-institutet i München. Han är huvudförfattare bakom en stor metastudie som publicerades i Nature Communications i fjol, som visade att de flesta klimatkompensationsprojekt som hittills analyserats har varit värdelösa.

Han har tagit del av Aftonbladets granskning. Det här är en systemfråga kring klimatkompensation, lyfter han – vem gagnas av pengarna som går till klimatsatsningen?

– Vi måste se bortom de direkta mottagarna och förstå vart pengarna verkligen flödar. Utan att undersöka slutliga ägare och förmånstagare riskerar vi att reproducera ojämlikheter och stödja enheter som strider mot de värderingar och intentioner som ligger bakom finansieringen. Transparens i dessa finansiella flöden är avgörande för att säkerställa att offentliga medel tjänar det allmänna bästa.

Probst tillägger att projektets additionalitet är tveksam om Yango bedriver liknande verksamhet i andra länder – utan subventioner.

Yango uppger på sin hemsida att man har elmopeder i sitt sortiment i Afrika. I augusti skrev Yango ett avtal för att satsa på elfordon i Moçambique och nyligen även i Elfenbenskusten.

En annan expert på marknaden för kolkrediter, alltså klimatkompensation, är Khaled Diab, kommunikationsdirektör vid Carbon Market Watch. Det är en oberoende organisation i Bryssel som är delfinansierad av EU och som granskar den här marknaden. 

Han lyfter att oavsett vem som äger Bolt och Yango, så kan man konstatera att de båda är multinationella appar för samåkning. 

– Det tyder på att åtminstone den delen av projektet inte är additionell – dessa bolag borde inte behöva externt ekonomiskt stöd för att köpa e-scootrar. Det här innebär att man faktiskt subventionerar privat vinst.

Khaled Diab jämför med lokala initiativ med fordonsdelning som administrerats av kommuner i Europa. Det hade kunnat vara aktuellt även här, menar han.

– Men i stället för att tjäna ett klimat- och socialt mål, garanterar ni i princip stora företags vinstresultat, vilket inte riktigt är målet med denna typ av klimatåtgärdsprojekt.

Solar Taxi, som ska sätta ihop mopederna i Ghana, angav i sitt anbud till Energimyndigheten att de fått en order från Yango och Bolt på 1 500 mopeder varav 500 skulle vara levererade vid slutet av 2024. Men enligt vad Solar Taxi uppger är leveranserna till Yango inte längre är aktuella.

Man menar att det inte finns någon koppling mellan den tidigare leveransen av motorcyklar och den som rör Energimyndigheten och att Bolt och Yango är plattformar som kommersiella förarpartners själva väljer att arbeta med – därav finns inget direkt partnerskap med Yango eller Bolt. Man utesluter dock inte att Yango-mopedförare kommer att finnas bland kunderna som kommer att använda de svensksponsrade mopederna.

Aftonbladets Magnus Wennman, Olof Svensson och Lisa Röstlund har gjort granskningen om elmopederna.