Hoppa till innehållAftonbladetAftonbladet

Dagens namn: Anneli, Annika

Hon har hittat PFAS – i renar på Svalbard

Publicerad 2026-03-21

Malin Andersson Stavridis med ett par insamlade avföringsprov från Svalbardrenar. Häromdagen disputerade Malin Andersson Stavridis och kan nu kalla sig doktor.

Tidigare har man hittat tungmetaller i djur på Svalbard.

Nu har PFAS upptäckts i renar – i orörd natur.

– Koncentrationerna är de högsta rapporterade bland alla länder i Arktis, säger forskaren Malin Andersson Stavridis, 31.

Aftonbladet når henne när hon är på jakt efter vatten i Longyearbyen.

Just nu har man problem med dricksvattnet i staden. På grund av smältande permafrost har flera tungmetaller upptäckts i kranvattnet.

– Man måste ta sig till en filterstation för att få tag på drickbart vatten, säger hon.

Malin Andersson Stavridis har bott och forskat på Svalbard under fyra år.

Hennes första artikel undersökte vilka spår av tungmetaller som kunde hittas i renens avföring. Där upptäckte hon kvicksilver, bly och kadmium.

Nästa baserade hon på andra mätvärden från renarna än avföringsprover.

– Bajs kan säga mycket, men det kan inte säga någonting om vad som finns inuti kroppen. Det kändes viktigt att koppla på nivåer i bland annat lever, njure och muskler. Efter att vi fann koncentrationer av kvicksilver, bly och kadmium även i Svalbardrenen expanderade vi till att även undersöka PFAS, säger hon.

Malin Andersson Stavridis säger att man upptäckte PFAS i renar redan 2010, men då kom det från brandskum vid en övningsplats i Longyearbyen.

Det handlar om renar som lever långt från civilisationen.

Svalbardrenen stationär

Nu har hon analyserat runt 30 Svalbardsrenar från tre små dalar i Rendalen, 50 kilometer från Longyearbyen.

– Svalbardrenen är ganska unik, den tenderar att inte lämna sin dal. Renar på Grönland och i Kanada löper i stora områden för att finna mat under året. Men Svalbardrenen har en ganska intressant förmåga att kunna lägga på sig i princip allting den behöver under hela året, under fyra månader. Den överlever på att gräva fram mat i snön, den är väldigt stationär.

Det handlar alltså inte om renar vid brandövningsplatsen, utan renar som lever långt från civilisationen.

– Det här indikerar på PFAS som kanske släppts ut i större industriella områden i Europa eller i Ryssland och sedan transporterats hit med vind, kanske vatten. Och att renarna blivit exponerade för höga koncentrationer som inte kommer från Svalbard, säger Malin Andersson Stavridis.

När permafrosten smälter släpps tidigare inkappslade tungmetaller ut i naturen och i vattendrag. – Nu ser vi en ökning av temperaturen som kan vara relaterat till klimatförändringar, säger Malin Andersson Stavridis.

Kan släppa loss gamla föroreningar

Hon tycker att det är svårt att dra några säkra slutsatser.

– Vi har inte analyserat PFAS i växter som djuren äter och vi har inte analyserat PFAS i glaciären runt Rendalen. Det vi vet är att profilen har skiftat helt och tenderar att visa på andra typer av PFAS – och koncentrationerna har ökat signifikant sedan 2010.

Malin Andersson Stavridis säger att utifrån vad de vet i dag är koncentrationerna inte tillräckligt höga för att vara giftiga för renarna.

– Det kommer inte att leda till att de kommer dö. Men är det här relaterat till att permafrosten och glaciärerna smälter remobiliserar det en massa gamla föroreningar som vi inte vill ha ut igen. Nu ser vi en ökning av temperaturen som kan vara relaterat till klimatförändringar.

Malin Andersson Stavridis med en av hundarna, som sträcker fram vacker tass.

SENASTE KLIPPEN OM KLIMAT