Det Nato vi gick med i finns inte längre
Det känns lite snopet.
Men det Nato som Sverige gick med i för ett år sedan finns inte längre. Det har gått upp i rök.
Vad som kommer i stället vet vi ännu inget om.
Efter Rysslands storskaliga invasion av Ukraina för tre år sedan närmast flydde Sverige in i Natos skyddande famn. När den ryska björnen visade både tänder och klor kände vi att ensam inte alltid är starkast. Eller ens stark.
På fredag är det ett år sedan Sverige blev fullvärdig medlem i den västliga försvarsalliansen med udden riktad mot ryska imperialistiska tendenser. Eller ska vi kalla det expansionsglädje? Men i dag existerar inte längre det Nato som Sverige blev medlem i för exakt tolv månader sedan. Det tog 35 dagar och sedan låg det gamla Nato i grus.
Steg ett i demoleringen av det 76 år gamla och till i dag ganska stabila Nato var maktskiftet i Washington den 20 januari. Donald Trump återkom till presidentposten efter fyra år.
Steg två var något som kallades fredssamtal i Saudiarabien. Deltog gjorde den ryske och den amerikanske utrikesministern med följen. Men varken Ukraina eller deras europeiska allierade i Nato och EU fick delta. Bara en av de två närmast berörda parterna var alltså med. Och det var angriparen, inte den angripne.
Det tredje och dödande slaget mot det Nato som vi känner utdelades på 3-årsdagen av invasionen av Ukraina. FN:s generalförsamling röstade om en resolution där den ryska invasionen fördömdes i kombination med ett krav på ett omedelbart tillbakadragande av de ryska trupperna från Ukraina. Men USA röstade överraskande nej till resolutionen tillsammans med bland andra Ryssland, Nordkorea och Belarus. Inte ens Kina var lika konfrontatorisk, de lade ner sin röst.
Det här var något alldeles oerhört och saknar jämförelser. Natos största och mest tongivande medlem gick fienden till mötes och vände sig emot allt det arbete den egna organisationen högprioriterat sedan det ryska angreppet 2022. Och dessutom i strid med alla andra medlemmars uppfattning utom ett litet fåtal som Ungern.
Plötsligt såg det ut som Nato inte bara hade en extern motståndare att slåss emot. Utan även en intern. Det är mycket dåligt.
Om någon hoppats på att det här var ett misstag är min uppmaning: Ge upp. Det var noga uträknat vilket bevisades av det oerhörda påhoppet på Ukrainas president i Vita husets ovala rum i fredags.
Zelenskyj lurades till den amerikanska huvudstaden för att skriva på ett meningslöst avtal om jordartsmetaller. Väl på plats mottogs han på ett vänligt sätt. Han vaggades in i en känsla av att det inte var någon större fara å färde.
Det höll tills Trump och hans vicepresident JD Vance hoppade på honom och krävde att han skulle vara det han redan sagt att han var, tacksam. De beskyllde honom för både det ena och det andra. Har du tackat en enda gång, skrek Vance som sekunderades av Trump som talade om hur många miljoner dollar USA satsat på Ukraina och dess otacksamme president som inte var i någon position att kräva någonting, sade de.
De bar sig kort och gott åt som två skolgårdsbanditer som gav sig på en försvarslös kille som dels bara var en och dels mycket mindre än den överfallande, storväxta duon. Snyggt.
Det gamla Nato finns alltså inte längre. I alla fall inte så länge Trump och hans gelikar finns kvar på banan. Men vad händer nu?
Jag skulle säga att det vet ingen. Och det är med det i bakhuvudet som man ska se det pinsamma smickret av Donald Trump som exempelvis kung Charles inbjudan till statsbesök i Storbritannien. Man vill skjuta det definitiva sammanbrottet framför sig så länge som möjligt. Helst tills man har lyckats fundera ut en alternativ plan. Det är förklaringen till den uppsjö av möten på europeisk nivå som ägt rum de senaste veckorna.
Men att Natos största medlem med den största militärmakten samarbetar med organisationens största fiende och motarbetar sina medmedlemmar är inte en framkomlig väg. Det borde till och med Donald Trump fatta. Det är helt enkelt ”a bad deal” för att uttrycka sig som den amerikanske presidenten.
TRE SPANINGAR
Donald Trump sällar nu USA till de länder som liksom bla Turkiet och Malta, säljer sina medborgarskap för en rejäl summa pengar. För ett ”gold card” ska man betala 5 miljoner dollar, drygt 50 miljoner kr vilket ger uppehålls- och arbetstillstånd och löften om att bli amerikansk medborgare.
De knep statsförvaltningen använder för att slippa sitt eget påbud att annonsera ut de flesta tjänster även externt blir allt mer löjeväckande. Kinberg Batra använde lapp i receptionen, regeringskansliet en padda i ett skåp i en annan reception. Skippa regeln eller följ den.
Fler vill ha Magdalena Andersson som statsminister än Ulf Kristersson och Jimmie Åkesson tillsammans enligt Indikator opinion. Siffrorna ser ut så här. 41, 21 och 16 procent. 22 procent vill ha ”någon annan”. Tyvärr redovisas inte hur frågan är formulerad vilket den borde vara.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.