Smulor kvar när den svenska drömmen säljs till USA
Att amerikanska Lyten vill ta över konkursade batteritillverkaren Northvolt är en glädjande nyhet inte minst för Skellefteå.
Men många frågor återstår och att ett projekt som gjort av med ett par hundra miljarder säljs för en spottstyver borde inte föranleda hyllningar på Sergels torg.
I Skellefteå var det en stor lättnad på torsdagen efter nyheten att Lyten köper merparten av Northvolts kvarvarande tillgångar.
Det är lätt att förstå, och ett välförtjänt glädjebesked i det mörker som Northvolt dragit över staden det senaste året.
På läktaren i Stockholm, där de svenska politikerna befunnit sig under hela Northvolt-dramat, jublade näringsminister Ebba Busch och finansminister Elisabeth Svantesson som om de lett Sverige till seger i en landskamp.
Fast de var samtidigt noga med att framhålla att de egentligen inte gjort något mer konkret än att fika med de tilltänkta köparna.
Väldigt on-brand.
En desperat säljare
Att någon vill ta över Northvolt är förstås väldigt positivt, eftersom det åtminstone öppnar för möjligheten att återskapa de jobb som gått förlorade. För bara några veckor sedan såg det dystert ut när den sista kunden Scania hoppade av och fabriken stängdes i slutet av juni.
Även en fabrik som står stilla slukar pengar samtidigt som värdet snabbt sjunker mot noll. Läget tycks ha varit ganska desperat när Lyten dök upp som frälsare.
Det har förstås påverkat villkoren i affären. Vad Lyten betalar är hemligt men allt pekar på att det är relativt sett blygsamma summor.
Här är detaljerna om Northvolts köpare
En indikation är att Lyten så sent som den 28 juli annonserade att bolaget tog in motsvarande 1,9 miljarder kronor i nytt kapital för att finansiera sina senaste förvärv och ”övergripande expansionsplan”.
Lyten har tidigare kommit överens om att köpa Northvolts verksamhet i polska Gdansk och i Kalifornien.
Summorna ska jämföras med att Northvolt-konkursen totalt kostat i storleksordningen 200 miljarder kronor enligt en färsk bok av ekonomen Christian Sandström.
I summan ingår bland annat 5,8 miljarder som investerades av de statliga Ap-fonderna, pengar som är borta.
Northvolt-konkursen, den största sedan Kreuger-kraschen, efterlämnade skulder på 92 miljarder kronor och tillgångar värderades då till bara två miljarder kronor enligt bouppteckningarna.
Att alla de som Northvolt är skyldiga pengar, inklusive en rad lokala småföretagare i Norrland, kommer att få något verkar väldigt tveksamt.
”Det är positivt med en köpare som kan hålla ihop tillgångarna och som tar över det som finns kvar. Men det går kanske inte att säga att det är en framgång för fordringsägarna”, som konkursförvaltaren Michael Kubu uttryckte saken för tidningen Norran.
Dyrt att starta igen
Lyten är ett förhållande litet startup-bolag i Silicon Valley i USA grundat 2015 med runt 300 anställda. Enligt egen uppgift har bolaget hittills tagit in totalt 625 miljoner dollar, cirka sex miljarder kronor, i kapital från investerare och ytterligare 6,3 miljarder i finansiering från statliga exportkreditmyndigheten Export import bank.
Men det är pengar som finansierat den befintliga verksamheten inriktad på litiumsvavelbatterier, en annan teknologi än Northvolts litiumjonbatterier.
Att starta upp Northvolts produktion och få upp den i stor skala kommer att kosta, sannolikt mångmiljardbelopp.
Frågan är vad de pengarna ska komma ifrån. Lyten uppger att bolaget ska ta in mer kapital från privata investerare och det redan finns intressenter. Samtidigt finkammade Northvolt jordklotet under ett helt år på någon som ville stoppa in mer pengar i verksamheten utan att lyckas.
Ett stort problem var att Northvolt inte lyckades producera i närheten av tillräckligt många batterier för nå lönsamhet och dessutom med kvalitetsbrister. Den mördande konkurrensen från Kina kvarstår också.
Affären är långtifrån klar, det krävs en rad godkännanden, både från myndigheter och tidigare långivare till Northvolt.
Lyten ser sannolikt en chans till en lottovinst – att ta över tillgångar där det investerats enorma belopp för en billig peng. Går det så går det.
En triumf – enligt riskkapitalisten
Det som skulle bli en svensk och europeisk stjärna i batteribranschen blir alltså amerikansk. Investeringar har bland annat svenska pensionssparare stått för, om det blir några vinster hamnar de i USA.
Det är naturligtvis bättre än alternativet, en slakt av Northvolts tillgångar för skrotvärdet och framför allt för Skellefteås skull är det bara att hålla tummarna för att det går vägen.
Men det ändrar inte det faktum att Northvolt kommer att behålla det svenska rekordet i kapitalförstöring. Chefsarkitekten bakom kraschen, medgrundaren och riskkapitalisten Harald Mix, var dock inte sen att trumpeta ut affären som en triumf.
Han kunde inte heller hålla sig från att ge en släng till kritikerna, som om de missnöjda kommentarerna kring att ett par hundra miljarder av andras pengar eldats upp berodde på oginhet.
”Förhoppningsvis kan det också innebära en upprättelse för alla engagerade medarbetare vars kompetens och drivkraft tidvis ifrågasatts av diverse externa iakttagare”, skriver han i ett mejl till Affärsvärlden.
Det är dock veterligen ingen som kritiserat de anställda på Northvolts fabriker i Skellefteå och på andra platser, som snarast blev en slags gisslan hos ett antal fartblinda entreprenörer och Stureplansgenier.
Den kompetens som har ifrågasatts är Harald Mix egen.
Den processen är inte över. Enligt konkursförvaltaren Michael Kubu övergår nu arbetet till att gå igenom Northvolts historia för att se hur det kunde gå så snett.
Det kan bli otrevlig läsning för många.
