Slutfjäskat – så kan Europa slå tillbaka mot Trump
Vad är det bästa sättet att stå upp mot en mobbare som aldrig får nog?
Kanske att försöka träffa där det gör som mest ont.
Europa skulle kunna sälja sina enorma innehav av amerikanska statspapper.
Norges oljefond kan ta täten.
Donald Trumps handslag visade sig vara värt ingenting – vem hade kunnat ana?
I somras slöt EU ett handelsavtal med USA – som innebär noll procents tull på varor som importeras från grannlandet i väster men femton procent på export i andra riktningen.
EU fick efteråt kritik för att ha vikt ned sig alltför lätt inför Trumps utpressningstaktik.
”Återställning av stabilitet och förutsägbarhet” var EU-kommissionens rubrik på pressmeddelandet när uppgörelsen kablades ut.
Att det är två ord som är lika kompatibla med Donald Trump som olja med vatten har nu visat sig en gång för alla.
På lördagen vaskade Donald Trump avtalet när han annonserade extratullar på 10 procent för åtta europeiska länder, däribland Sverige. Tullarna höjs till 25 procent om inte Grönland har ”sålts” till USA före dess.
En sak står klar: den mjuka linjen mot Donald Trump har inte fungerat. Kina har varit mycket mer framgångsrikt i sitt handelskrig med USA genom sitt hot om att strypa tillförseln av sällsynta jordartsmetaller, vilket skulle slå hårt mot amerikansk industri.
En maktdemonstration som visade sig vara effektiv.
Att ge efter för Donald Trump ännu en gång framstår inte som ett alternativ.
Nästa del av ett land som han vill ”köpa” kan då lika gärna bli Lofoten, Gotland eller Åland.
Vad kan då Europa göra?
USA och Europa är tätt sammanlänkade ekonomiskt. Men det finns tillfällen då frihet och demokrati måste försvaras även om det kan få konsekvenser för den egna plånboken.
Nu är en sådan tidpunkt.
Steg ett är att EU-parlamentet inte godkänner sommarens handelsavtal.
Det öppnar för att slå mot USA med nya tullar, vilket också är på gång enligt uppgifter i Financial Times.
Det finns redan ett färdigt tullpaket från förra året som var inriktat på att försöka slå hårdast mot delstater med republikanska väljare och därmed orsaka största möjliga politiska skada för Trump.
En annan sak som EU kan göra är att sikta in sig på USA:s kanske svagaste punkt: den amerikanska statsskulden.
USA är beroende av att låna för att hålla sin statsapparat igång. Skulden är på hela 38 000 miljarder dollar och ökar snabbt. Investerare baserade i EU-länder plus Storbritannien och Norge äger amerikanska statspapper för över 3 000 miljarder dollar enligt de senaste siffrorna.
Merparten är privata pengar som europeiska politiker inte styr över men det är fullt möjligt att instruera statliga fonder och pensionsförvaltare att inte köpa mer eller till och med sälja amerikanska statspapper.
Ett exempel är den mäktiga norska oljefonden med tillgångar på hela 19 600 miljarder norska kronor ( 17 300 miljarder svenska).
1 800 miljarder av dessa är investerade i amerikanska statspapper, enligt fondens hemsida.
Frågan är varför Norge, som också är med bland de länder som Trump nu hotar med tullar, ska fortsätta finansiera ett land som gör anspråk på nordiska länders territorium?
Samma sak kan förstås sägas om svenska pensionsfonder, även om beloppen inte är lika stora. Ap-fonderna äger amerikanska statsobligationer för runt 80 miljarder kronor.
Bland danska och europeiska fonder har frågan om att markera mot USA genom att sälja amerikanska statspapper redan diskuterats.
Köpstopp och försäljningar av USA-obligationer skulle slå tillbaka mot Europa kortsiktigt genom att värdet på dessa investeringar skulle falla.
Men det skulle också skicka en kraftfull signal till USA och världens finansmarknader: nu är det slutfjäskat.
När Donald Trump förra året backade om tullarna var det just efter att räntan på USA:s obligationer började stiga oroande snabbt.
Ett annat tänkbart motdrag som diskuteras är att EU aktiverar den så kallade ”handelsbazookan”, eller ”instrument mot tvång” (anti-coercion intrument) som lagen heter. Den ger EU breda möjligheter att slå till med en rad åtgärder riktade mot länder, företag, branscher men även individer.
Donald Trumps metoder har ofta liknats vid en maffiaboss.
Hans ”erbjudande” till Danmark om att sälja Grönland är ett tydligt exempel.
Är det något en maffialedare vill undvika är det att bli personligen förödmjukad. Tänk det avhuggna hästhuvudet i filmen Gudfadern.
Om Europa vill gå den vägen saknas det inte möjligheter.
När sommarens handelsavtal mellan USA och EU presenterades skedde det på Donald Trumps egen golfbana.
Trumps golfanläggningar runt om i världen är hans ögonstenar, han äger flera i USA men också två i Skottland och en på Irland.
EU skulle kunna erbjuda sig att ”köpa” dessa anläggningar för noll euro med hänvisning till ”nationella säkerhetsintressen”. Och samtidigt hota med sanktioner mot Trumps bolag om affären inte blir av inom ett visst datum.
Och visst vore det jättetråkigt om dessa banor fick problem med tillstånden, krediterna eller, gud förbjude, utsattes för vandalism av lokala huliganer.
Det vore oortodoxt, ett brott mot alla normer och regler och en rejäl upptrappning. Med andra ord ett språk som Donald Trump behärskar till fullo.
Eller för att parafrasera honom själv: vi kan göra det här på det lätta sättet eller det svåra sättet.