Sex förlorade år för svenskarna – varför är det inte en större sak?
Svenskarna blev fattigare under 2023 – för andra året i rad. Man får gå tillbaka till 90-talskraschen för att hitta en lika hård ekonomisk smäll. Det mest unika med dagens kris är att det pratas så lite om den.
På måndagskvällen stod det klart att kedjan Sneakersnstuff går i konkurs. Bolaget, som säljer exklusiva sneakers, har gått med stora förluster de senaste åren och hänvisar bland annat till ”förändrade kundbeteenden”.
Tänkbar förklaring: Människor har inte längre råd att lägga flera tusen kronor för ett par ”limited edition”-dojor.
Det kommer inte direkt som en överraskning för den som studerar de siffror som Statistikmyndigheten SCB släppte på tisdagsmorgonen.
Det handlar om något som på statistikspråk kallas för ”ekonomisk standard”. Det är hur mycket pengar som människor har att röra sig med efter skatt i förhållande till hur många vuxna och barn som ska försörjas.
Under 2022 sjönk denna standard för första gången sedan 90-talskrisen. 2023 skedde det igen. Den stora boven var inflationen som var 8,5 procent i genomsnitt under året och därmed åt upp alla löneökningar med råge. Realt, alltså justerat för inflation, minskade inkomsterna med 1,4 procent.
Ända sedan mitten av 90-talet har standarden ökat varje år. Vi pratar alltså om ett stycke ekonomisk historia som vi lever mitt i.
SCB konstaterar att den ekonomiska standarden är tillbaka på 2017 års nivå. Det handlar alltså om minst sex förlorade år för svenskarnas privatekonomi.
Medianvärdet för inkomsterna, alltså mitt på fördelningskurvan, var 312 500 kronor per person för 2023. Det är en minskning med 15 000 kronor på två år.
Bland de grupper som fått det klart sämre finns unga. Ensamstående kvinnor mellan 20 och 29 år har fått sin standard sänkt med 9 procent på två år och ensamstående män i samma ålder med 7 procent.
En grupp som faktiskt fått det lite bättre är äldre. Gruppen över 65 år fick se sin standard öka något under 2023, bland annat på grund av att vissa pensioner höjdes.
Skillnaderna är stora mellan olika delar av landet, i den rikaste kommunen Danderyd är standarden mer än dubbelt så hög som i den fattigaste Filipstad, 549 000 kronor per person jämfört med 255 000.
SCB brukar också identifiera hur många människor som har det dåligt ställt eller ”låg ekonomisk standard” på myndighetsprosa. Det definieras som en inkomst på mindre än 60 procent av medianen.
Denna grupp har minskat till 13,2 procent, den lägsta nivån sedan 2008.
Champagnen bör dock ligga kvar i kylen.
Orsaken till nedgången är att de äldre fått det relativt sett lite bättre, vilket i och för sig är positivt. Men i den stora massan av befolkningen, de mellan 20 och 64 år, ökade i stället den här ekonomiskt pressade gruppen i storlek.
Inkomstklyftorna i Sverige, som de senaste åren varit de högsta sedan SCB började mäta detta 1975, minskade något under 2023.
Det beror på mindre kapitalvinster från försäljning av bostäder och värdepapper. När bostadsmarknaden och börsen går sämre som de gjorde under stora delar av 2022 och 2023 brukar klyftorna minska eftersom kapitalvinster har blivit en allt viktigare inkomstkällan för de i toppen.
Räknar man bort kapitalvinsterna var ojämlikheten på ungefär samma nivå som året innan.
SCB:s siffror är egentligen inga nyheter eftersom statistiken släpar efter, vi är ju redan en bit in på 2025. Det kommer bli ett bättre år än 2023, inte minst eftersom inflationen har sjunkit.
Men ännu syns inga tecken på ett snabbt lyft i ekonomin.
Arbetslösheten är höga 8,5 procent och i fjol gick över 10 000 bolag i konkurs. I år ser det också mörkt ut eftersom många företag tyngs av skatteskulder som uppstod under pandemin.
Dagens siffror från SCB understryker djupet i de senaste årens nedgång och visar också att det uppstått en rejäl uppförsbacke om vi ska tillbaka till den fina kurva med ständigt ökande inkomster som vi vant oss vid.
Hur det ska gå till borde vara etta, två och trea på politikernas agenda.
