När världen blev som Flugornas herre

Johan Mathias Sommarström

Detta är en kommenterande text. Analys och ställningstaganden är skribentens.

Publicerad 2026-01-20

Ett år med Donald Trump.

Presidenten som vill rita om kartor, hotar med krig och är besatt av Nobels fredspris. Det är som att leva i en dystopi.

Donald Trumps första år: hårda ord, ”fredsmäklaren” och bombanfall

3:18

”Uneasy lies the head that wears a crown”, Det är tungt att bära kronan, skrev Shakespeare i Henrik IV. Det är nog lite så Donald Trump vill framställa sig. Som en härskare som offrar sig för världsfred och välbefinnande på bekostnad av sin egen person.

Många är de gånger han beklagat sig över att han inte fått beröm för allt gott han gjort. Som senast när han skickade ett brev till Norges premiärminister och beklagade sig över att han inte fått något erkännande för de “åtta plus” krig han avstyrt och trots det inte fått Nobels fredspris.

Han är, enligt egen utsago, den bästa president USA haft. Någonsin. Han har gjort mer för landet än någon annan, på alla plan.

Till hans nackdel kan man konstatera att många av hans självhyllande uttalanden har visat sig vara luftslott. Amerikanska medier kan i långa rader lägga fram bevis för överdrifter eller rena lögner. Som när Trump säger att han mäklat fred i 8 PLUS (skrivs alltid med versaler) krig. Det är en så kallad ”sanning med modifikation”. Till de krigen tycks han räkna Egypten-Etiopien och Kosovo- Serbien, två dispyter som inte är krig. Eller Rwanda-Kongo, där USA lagt fram ett fredsförslag men som aldrig skrivits under och kriget fortsätter. Om man verkligen kan räkna vapenvilan i Gaza till ”fred” kan också diskuteras.

Sedan kan man väl fundera på hur fredligt det är att med våld föra bort en annan suverän stats president, även om han råkar vara en tyrannisk diktator. Bara för att låta samma regim fortsätta vid makten, fast med ett annat namn. Eller att låta bomba sammanlagt sju länder på mindre än ett år.

Att leva i vår tid är som att leva i en undergångsroman. Flugornas herre eller Twilight zone. Med undantaget att det här är verklighet.

OCH 2025 ÅRS FREDSPRIS GÅR TILL…..

Inte Donald Trump skandalöst nog, utan någon kvinna ingen ens hört talas om som besvikna MAGA-konton uttryckte det.

Donald Trumps presidentskap har handlat om att bygga monument av honom själv. Hur ska man annars förstå hans besatthet av Nobels fredspris?

helskärm

Man kan ju stilla undra varför president Trump tycker att han gjort lika mycket för fred som Nelson Mandela, Internationella Rödakorskommittén, Moder Teresa och Malala Yousafzai. Kanske är det mest svedan av att Barack Obama fick det, tvivelaktigt får medges, men inte han. Eller så vill han bara att hans namn dyker upp om man googlar ”fredspristagare”.

Kanske skulle någon av ja-sägarna i hans stab förklara att det är svårt att föräras fredspriset om man på tveksamma grunder skickar tusentals soldater till oppositionsstyrda städer. Eller om man över en natt kapar livsnödvändigt bistånd som rycker bort livlinor för miljontals människor i fattiga länder. Trump har också haft ögonen på Kanada som han sagt borde bli USA:s 51:a delstat och vars nordligaste gräns ”bekymrar” honom.

Men mest har det handlat om Grönland. Och Gaza. Och Grönland.

Så klart grabben ska ha ett fredspris.

Det fick han också, om än inte priset till Alfred Nobels minne, så dock den ”okända kvinnan” Maria Corina Machados pris. Inte själva utmärkelsen men det fysiska diplomet och medaljen som han glatt tog emot.

För att inte tala om det nyinstiftade Fifas fredspris. Som delades ut av den aldrig så lismande fotbollsbasen Gianni Infantilo, förlåt, Infantino. Ett pris som fått många av Fifas representanter att skämmas, andra att anmäla Infantino för att utan deras vetskap förära USA:s president denna hedersbetygelse.

Lika lismande som Infantino har många av de världsledare agerat som mött Trump. Ryggradslöst har de låtit Trump och hans vicepresident Vance köra med dem i hopp om att få fördelar. Det har visat sig att det inte fungerar så.

Som kollegan Andreas Cervenka skriver i en kolumn, krusandet och ålandet inför Den Store Ledaren har inte gett dem någonting. Det har bara gjort saken värre.

Donald Trumps presidentskap har bara varat ett år men han har förändrat världen som ingen annan. Vi kan bara hoppas att omvärlden nyktrar till och inser vilka hot vi står inför om ingen drar i nödbromsen. Nu!

helskärm