Därför bombar Israel Iran – farligt läge
Det kommer att ta dagar, kanske veckor innan vi vet hur stora skador Israel lyckats åstadkomma på Irans kärnvapenprogram.
Attacken riskerar att utvidga kriget i Mellanöstern.
Den visar också att Netanyahu inte alltid lyder president Trump.
När USA de senaste dagarna uppmanade icke nödvändig personal att lämna regionen var det en indikation på att en israelisk attack mot Iran var på gång.
På ett sätt är den inte så överraskande. Israel har i åratal hotat att bomba Irans kärnanläggningar.
Att attacken kom just nu kan har flera orsaker.
Iran är kraftigt försvagat. Israel har i attacker förra året slagit ut mycket av Irans luftförsvar. Iran har också förlorat viktiga vänner i regionen. Tidigare bundsförvanten Syrien har fått en regim som inte är Iranvänlig. I Libanon har den Iranstyrda proxymilisen Hizbollah kraftigt decimerats av Israels krigföring.
Det var helt enkelt ett bra tillfälle för Israel att attackera. Lite nu eller aldrig.
President Trump har startat förhandlingar med Iran om ett nytt kärnenergiavtal där Iran skulle avsäga sig möjligheten att skaffa sig kärnvapen. Israel är oroliga att villkoren i ett sådant avtal ska bli alltför gynnsamma för Iran. Genom attacken hoppas man sabotera möjligheten att nå ett avtal.
Intressant är att USA inte uttalat något stöd för attacken. Tvärtom säger utrikesminister Marco Rubio att man inte haft med den att göra. Det är sannolikt en markering för att visa Iran att man fortfarande är intresserade av att förhandla fram ett avtal.
Vi vet att president Trump häromdagen talade i telefon med Israels premiärminister i ett försök att få Israel att låta bli att attackera Iran. Men Benjamin Netanyahu visar att han trots Israels beroende av USA inte alltid lyder en amerikansk president. Inte ens om denne heter Trump.
Trump verkar dessutom ha en ambivalent inställning. Enligt uppgift gav han inte uttryckligen Netanyahu order att låta bli att attackera Iran. Trump verkar tro att en attack också kan få Iran att gå med på eftergifter vid förhandlingsbordet. Men han har också varnat för risken att en attack ska sabotera ett avtal.
I nuläget är det svårt att veta hur effektiva de israeliska attackerna varit. Några högt uppsatta militärer och kärnforskare har dödats men att Irans möjligheter att skaffa kärnvapen nu är helt utraderade är osannolikt.
Flera av de iranska anläggningarna är placerade djupt inne i bergrum dit de israeliska bomberna förmodligen inte når.
Israel ser möjligheten att Iran ska skaffa kärnvapen som ett existentiellt hot mot den judiska staten. Flera tidigare iranska ledare har öppet uttalat en vilja att utplåna staten Israel även om man inte direkt hotat med en kärnvapenattack. Men Israel anser att risken blir för stor om Iran innehar kärnvapen.
Israel har kärnvapen sedan länge även om man inte öppet medger det.
Egentligen är det Trumps fel att Iran åter ser ut att försöka skaffa sig kärnvapen.
2015 ingick USA med flera länder ett avtal med Iran som innebar att man begränsade hur mycket uran man anrikade och till vilken nivå.
Avtalet irriterade Trump som ansåg att det var för dåligt eftersom det inte reglerade Irans missilprogram. Med tillräckligt långskjutande missiler skulle Iran i teorin kunna angripa exempelvis USA med kärnvapen.
Efter att Trump sade upp avtalet och återinförde kraftiga sanktioner mot den islamistiska regimen har Iran ökat anrikningen av uran och till en högre procentsats.
Experter är oense om hur nära Iran är att kunna konstruera kärnvapen. Några säger att det bara handlar om månader, andra att det är år bort.
Konflikten mellan Iran och Israel är den som vid sidan av palestinafrågan gör att en konstant spänning råder i regionen.
Särskilt illa har det blivit efter Hamas terrorattack mot Israel den 7 oktober 2023. Iran har försett Hamas med vapen och pengar.
Gazakriget spred sig till Libanon. För ett drygt år sedan attackerade Israel Iran från luften och Iran svarade med att skicka hundratals robotar och drönare mot Israel.
Men ingen av parterna verkade vara intresserad av ett fullskaligt krig. Situationen stabiliserade sig.
Nu ökar risken igen för ett regelrätt krig mellan länderna. Frågan är dock om Iran har kapacitet att angripa Israel så kraftfullt att Israel riktar en storskalig attack mot Iran.
Mycket hänger på hur omfattande Irans hämnd mot Israel blir. Som vanligt blir det avgörande hur USA agerar. Vill Trump dämpa konflikten?
Risken finns för omfattande ekonomisk påverkan för hela världen. Oljepriset har redan stigit och börserna faller.
Med tanke på alla krig som redan pågår i Mellanöstern och Europa vore det konstigt om man inte oroar sig för en upptrappning.
