Trump kan bara inte sluta chocka
Han skakar om världen som ingen annan.
Dikterar villkor och straffar den som inte följer.
Världens största förändring sedan andra världskriget är här.
Anspråk på Grönland, hot om strafftullar, handelsbazooka, protester i Iran, ett fredsråd för Gaza som blir en kupp mot FN. Världshändelserna snurrar snabbt nu och det mesta kretsar kring en enda person. Donald J. Trump.
Jag vill egentligen inte skriva mer om honom. Inte en rad. Men hur skulle det kunna undvikas när hela vår framtid tycks vara beroende av en nyckfull man som ser sig själv som omnipotent, allsmäktig.
Hans motiv kan vi bara spekulera om. Men allt han gör är till fördel för honom personligen. Det sägs att han är en mästarförhandlare som går ut med mycket högre krav än det han egentligen suktar efter, för att kunna backa och få det han egentligen vill.
Som ”Mellanösterns riviera”. När han föreslog att palestinierna i Gaza skulle flyttas till Egypten och Jordanien så att man skulle kunna bygga härliga resorts istället. Minns hans AI-genererade film där han och Israels premiärminister Netanyahu jäser i solstolar med drinkar i händerna i ett Dubai-liknande Gaza.
Eller den likaledes AI-genererade bilden tidigare i veckan när Trump med den amerikanska flaggan i hand tillsammans med vicepresident Vance och utrikesminister Rubio annekterar Grönland. På bilden syns en skylt “Grönland, amerikanskt territorium sedan 2026”. I samma veva publicerades också en annan fejkad bild, där EU-ledare sitter i ”oval office” med en karta framför sig där inte bara Grönland utan också Kanada och Venezuela täcks av den amerikanska flaggan.
Hur mår en president som känner sig nödgad att publicera sådana bilder i sociala medier? Älskar han bara att chocka?
För västvärldens välmående är två frågor akuta just nu.
Grönland såklart. Jag har svårt att se hur någon skulle kunna backa, om inte ön delas förstås.
Sedan finns det också en risk att Trump med sina utspel inte bara hotar att splittra Nato (vilket han verkar vilja) utan även skada EU.
Trump avskyr EU, nästan lika mycket som han avskyr FN. All överstatlighet går bort i hans värld. Det finns en risk att ledare för mindre EU-lojala länder som exempelvis Ungern gärna säljer ut principer om det kan bespara dem bekymmer.
Det senaste omskakande beskedet handlar om Donalds Trumps ”fredsråd”. Från början marknadsförd för att upprätthålla fred i Gaza.
Nu – något helt annat.
I de stadgar som USA publicerat nämns inte ens Gaza. Istället heter det att rådet ska främja fred i områden som hotas eller drabbats av konflikt. Ett slags nytt FN:s säkerhetsråd alltså.
Donald Trump själv blir ordförande med vetorätt och den som sätter agendan men där finns också flera av hans nära medarbetare som det ständiga sändebudet Steve Witkoff, svärsonen Jared Kushner och Tony Blair.
Trump har bjudit in ett 60-tal länder till rådet, däribland Sverige. Två av de inbjudna länderna, Ryssland och Israel, har ledare som är efterlysta misstänkta för krigsbrott. Rysslands allierade Belarus har redan tackat ja liksom bland andra Argentina, Uzbekistan och Ungern.
När Frankrike tackade nej hotade Trump med 200-procentiga tullar på champagne och franska viner. Söndra och härska.
Omnipotent. Jag kan inte få ordet ur mina tankar.
Kanadas premiärminister är den som kanske uttryckt det tydligast.
– Den gamla världsordningen kommer inte tillbaka, sa premiärminister Mark Carney. De mellanstora länderna måste samarbeta, för om vi inte är med vid bordet kommer vi att hamna på menyn.
Och visst känns omvärlden ibland som enkla munsbitar. Enkla byten för jagande rovdjur. Men kanske Carney är någonting på spåren. Även knattar kan rubba en jätte, om man är många, gör det tillsammans och drar åt samma håll.
För hur bra är det om alla världens villkor ska dikteras av en president som sprider AI-fejkade bilder, kräver det som inte är hans och hotar med straff för den som inte gör som han vill. Det känns inte riktigt sunt.