Ont i magen över ekonomin? Lugn - regeringen ”återkommer”
Publicerad 2025-04-15
Svensk ekonomi är en person på kryckor som blivit fälld bakifrån av en man med lustig frisyr och enorma mängder brun utan sol. Men om vad som kan göras för att få landet på fötter är finansministern vag.
När Elisabeth Svantessons på tisdagen presenterade regeringens vårändringsbudget fanns ett litet problem: den var redan obsolet.
Donald Trumps handelskrig mot resten av världen har vänt upp och ned på världsekonomin. Den slår mot alla – från textilarbetare i Vietnam till tech-jättar i Silicon Valley.
Så också mot Sverige – där ekonomin redan genomlidit tre usla år och där tanken var att 2025 skulle bli året då tillfrisknandet skulle ta fart. Så blir det inte.
Återhämtningen är bruten, tvingades finansministern konstatera på dagens pressträff.
Att det har gått fort visas av att regeringen ännu inte justerat sina prognoser som presenterades för några veckor sedan.
Enligt de bilder som Elisabeth Svantesson visade spås svensk ekonomi, mätt som BNP, växa med 2,1 procent i år och 2,8 procent nästa år.
Det är siffror som nu framstår som så inaktuella att de gränsar till vilseledande.
Andra aktörer som Handelsbanken har redan kapat sina prognoser.
Regeringens nya bedömning om framtiden?
Vi återkommer, förklarade finansministern.
Klart är att det kommer bli ett tufft år.
Redan innan handelskriget bröt ut kom signaler om sviktande förtroende bland hushållen och en ekonomi som bromsar in igen, i februari sjönk BNP oväntat.
Det säger sig självt att det just nu är omöjligt för företag att besluta om långsiktiga investeringar och att många hushåll, redan brända av tuffa år och börsoro, kommer att ligga lågt.
Utgångsläget inför denna förnyade nedgång är inte toppen, med en arbetslöshet på över 10 procent i januari enligt SCB.
I ett frustrerat inlägg skriver organisationen Svenskt näringslivs chefsekonom Sven-Olof Daunfeldt att ”svenska politiker verkar ha gett upp och börjat betrakta den höga arbetslösheten som en naturlag”.
Vad regeringen gör? Finansminister beskrev vårbudgeten som att ”vi skyddar och stöttar svensk ekonomi”.
Huvudnumret i budgetens ”reformer” på 11,5 miljarder är ett höjt rotavdrag från 30 till 50 procent som kostar 4,35 miljarder. Det är en åtgärd som inte ens fackförbundet Byggnads gillar.
Själva rot-avdraget sågades också av Riksrevisionen häromåret som för dyrt för staten i förhållande till nyttan.
Många svenskar känner nog viss oro i det här läget. Vad ska hända med jobben, inflationen, räntan, bostadsmarknaden?
Vi har sällan sett så många risker därute, som Elisabeth Svantesson själv beskrev läget.
Vad kommer då regeringen att göra för att underlätta för pressade hushåll?
Vi återkommer, förklarade finansministern.
Hon upprepade dock att Sverige har ett ”fantastiskt utgångsläge” och visade en bild på hur Sverige har den lägsta statsskulden av jämförbara länder.
De 11,5 miljarderna i vårbudgeten kommer ovanpå de 60 miljarder som presenterades i höstbudgeten med bland annat skattesänkningar.
Totalt summerar detta till drygt en procent av Sveriges BNP. Dessutom ska det lånas 300 miljarder kronor till försvaret fram till 2035.
Men enligt regeringens senaste och visserligen icke-uppdaterade prognos kommer Sveriges offentliga skuld i förhållande till BNP vara 31 procent 2028 jämfört med 34 procent i dag. Planen är alltså att fortsätta spara.
Det ska jämföras med Tyskland, vars statsskuld redan är dubbelt så hög som Sveriges i förhållande till ekonomin, och som presenterat satsningar på försvar och infrastruktur som motsvarar cirka 20 procent av BNP.
Vår viktigaste handelspartner rustar alltså för krig, både militärt och ekonomiskt.
Hur Sverige ska utnyttja sitt stora finansiella överläge i detta historiska krisläge?
Vi återkommer, sade finansministern.
Kanske är det för mycket begärt att regeringen ska ha ett krispaket klart och det finns förstås en poäng i att vänta tills dess att läget klarnat.
Men det finns också en risk med att inte ge några besked.
I ett läge där förtroendet för inte bara världsekonomin utan hela världsordningen är i gungning spelar psykologi stor roll.
Bara genom att peka ut någon slags riktning går det att bryta den ovisshet som annars riskerar att förlama svensk ekonomi hela det här året.
Elisabeth Svantesson är inte den första svenska finansminister som hållit ganska hårt i sargen.
Är det något som kännetecknar denna regering, men även den föregående, och den innan dess, är det en märkligt kameral inställning till samhällsekonomin.
Det har över tid skapat en fantastisk statlig balansräkning.
Men också en växande hög problem.
Dålig infrastruktur, kris i vården, problem i skolan, skyhög arbetslöshet, katastrofal integration, kriminalitet, knäpp elmarknad, höga matpriser och en bostadsmarknad som fungerar som strafftullar för unga. Lösningen?
Ta det lugnt. Vi återkommer.