Då var valrörelsen 2030 redan förstörd
I politiken är alla överens om att försvaret ska rustas upp och att det är bråttom.
Vad de inte är överens om är hur det ska bekostas.
För inte heller regeringens plan att låna till upprustningen ger svar på frågan hur det nya stora försvaret sen ska bekostas.
Ulf Kristersson beskrev det som den ”största militära upprustningen sedan Kalla krigets dagar”. De försvarspolitiska linjer som regeringen ser framför sig just nu är att fortsätta att stärka upp Ukraina, rusta upp det svenska försvaret, stärka det Nordisk-baltiska samarbetet inom Nato och genom EU stärka försvaret av Europa.
Regeringens plan är att låna 300 miljarder kronor för att snabbt rusta upp det svenska försvaret. Regeringen har bedömt att Nato kommer ställa högre krav på sina medlemsländer. I dag kräver Nato att 2,4 procent av medlemsländernas BNP går till försvaret, men efter sommarens Nato-toppmöte i Haag förväntar sig den svenska regeringen en ökning till ungefär 3,5 procent av BNP.
Många siffror och här kommer några fler för en visualisering av vilka pengar det är vi pratar om. I dag ligger försvarsanslagen på 143 miljarder kronor. Det är en kraftig ökning på bara några år, men för att komma upp till 3,5 procent av BNP behövs betydligt mer pengar. Regeringens prognos är att kostnaden för försvaret ska ligga på ungefär 255 miljarder år 2030. Det är alltså bara fem år bort. För att göra detta vill regeringen alltså låna pengar. För bara några år sedan hade detta varit en kontroversiell lösning men nu är som sagt politiken från höger till vänster överens om att försvaret måste rustas upp och det med råge.
Efter 2030 ska försvaret sen puttra på i sin nya stora kostym och det är då det blir mer komplicerat. Den nya lånefinansieringen är ingen långsiktig lösning på ett nytt, stort glänsande försvar. Efter 2030 ska lånedelen fasas ut och införlivas i den vanliga budgethanteringen. Det vill säga, den regering som vinner valet 2030 kommer behöva göra ordentligt med prioriteringar för att finansiera 250-miljardersförsvaret framåt.
Här tar också den politiska sämjan slut och människor kommer att börja märka av att det nya försvaret tar plats i statsfinanserna. Socialdemokraterna har pratat om en beredskapsskatt för att lösa finansieringen, Moderaterna pratar om tillväxt. Vänstern och KD skulle gärna sett fortsatta möjligheter att låna till investeringar. För det är ju inte bara försvaret som är en pengasug när vi går in i 2030 talet. Det ska byggas vägar, järnvägar ska rustas upp, nya kärnkraftsreaktorer ska finansieras och byggas och samtidigt ska välfärden rulla på som vanligt.
Nu ska regeringen ha samtal med samtliga partier om hur vägen framåt kan se ut och om det finns några möjligheter till att hitta gemensamma lösningar.
Plötsligt ser 30-talet inte piggt ut och en valrörelse med vidlyftiga löften är att glömma. Håll tummarna för att det inte blir lågkonjunktur eller finanskris.
