Hotet mot Europa: chockrea från Kina
Donald Trumps tullkrig vänder upp och ned på världsekonomin.
Nu väntas länder i Asien dumpa billiga varor i Europa vilket kommer sätta press på industrin. Samtidigt inför Kina egna tullar mot USA.
Risken är att 2025 blir ännu ett förlorat år för svensk ekonomi.
Make America Wealthy Again var rubriken när Donald Trump i onsdags kväll presenterade tullar för alla länder som vill göra affärer med USA.
Facit: Amerikanerna blev 30 000 miljarder kronor fattigare när kurserna på Wall Street handlades ned i den snabbaste takten sedan pandemin.
Eller som det heter på Trumpianska: ”det går väldigt bra”.
Ekonomen: Då ska du INTE sitta still i båten
Det skulle kunna gå att skratta åt det amatörmässiga kring Trumps utspel, som att tullarna räknats fram med en modell så primitiv att en mellanstadieelev skulle rodna, eller att öar bara bebodda av pingviner nu straffas med tullar. Vi får nog vara glada för att pingvinerna inte talar vårt språk.
Men särskilt roligt är det inte. Orden under gårdagen var också hårda. Financial Times ledarsida kallar tullarna för det värsta självskadebeteendet i modern ekonomisk historia.
Om tullarna införs kommer den genomsnittliga nivån bli den högsta sedan början av 30-talet. Det var inte direkt en strålande tid för världsekonomin om man uttrycker sig försiktigt.
Vad händer nu? Först allmänt kaos när regeringar och företag försöker räkna på hur tullarna kommer slå mot just dem. Oron på börsen lär inte försvinna i första taget.
Donald Trump verkar hoppas att länder ska erbjuda USA olika saker i utbyte mot att slippa betala straffavgifterna, men det återstår att se vad det blir av det. Ganska få uppskattar att bli inbjuden till förhandling av någon som viftar med en hagelbössa.
Kortsiktigt kommer både företag och länder styra om sin handel. Volvo Cars har redan meddelat att tillverkning måste flyttas till USA, amerikanska bolag stänger fabriker i Kanada och Mexiko. Och så vidare.
Kina dröjde inte med sitt svar. Landet inför tullar på 34 procent på all import från USA. Beskedet fick raset på börserna att tillta.
Handelskriget mellan USA och Kina trappas därmed upp. Och kan snabbt få sidoeffekter.
De länder som fått de högsta tullarna som Kina, Vietnam, Kambodja och Bangladesh, måste nu hitta alternativa marknader för att få avsättning för sina produkter. Tullarna som USA nu vill införa – totalt 70 procent för Kina (med den nya påslaget på 34 procent) och 46 procent för Vietnam – är så höga att de beskrivs som murar.
FT rapporterar att politikerna i Bryssel nu väntar sig ett inflöde av billiga varor till Europa.
Där är näringslivet redan pressat av lågpriskonkurrens från Asien när Kina, som har överkapacitet i sin industri, börjat inrikta sig mer på export.
Det handlar om enorma volymer varor som ska hitta nya köpare. Kinas export till USA uppgick till 440 miljarder dollar under 2024, runt 4 400 miljarder kronor.
Det kan slå mot europeiska företag i ett redan svagt ekonomiskt läge.
En åtgärd som övervägs inom EU är att införa nödtullar mot Asien för att bromsa vågen.
Svensk Handel har länge beklagat sig över effekterna av den tsunami av import från kinesiska e-handelsjättar som Temu och Shein som sköljt över Sverige.
Donald Trumps ekonomiska krigsförklaring mot resten av världen kunde inte ha kommit mer olägligt. Den svenska lågkonjunkturen som pågått i över tre år skulle äntligen ge med sig under 2025 var tanken. Den sköra återhämtningen var redan i fara på grund av stigande matpriser.
Där kom ett glädjebesked på fredagsmorgonen när SCB:s preliminära siffror för mars visade att konsumentprisindex KPI bara ökade med 0,5 procent i årstakt och att måttet KPIF, som Riksbanken tittar mest på, sjönk från 2,9 procent i februari till 2,3 procent.
Nu är risken att det blir tvärstopp.
Vilka hushåll vågar börja spendera pengar när börsen rasar? Vilket företag vågar investera när hela världen gungar?
När Riksbanken nyligen sänkte räntan till 2,25 procent spåddes en tillväxt för svensk BNP på 1,9 procent under 2025 och att räntan inte kommer röras de närmaste åren.
Den 15 april lämnar regeringen sin vårändringsbudget. Finansminister Elisabeth Svantesson senaste gissning var att svensk ekonomi kommer att växa med 2,1 procent i år.
Både dessa prognoser känns redan obsoleta.
Frågan är hur snabbt Riksbanken och regeringen kommer att vakna upp till det faktum att vi sedan Donald Trumps ”Liberation Day” lever i en helt ny värld.