Mycket stök för ingenting
Kina och USA har lagt ned spadarna i sandlådan och marknaden jublar.
Att handelskriget delvis sätts på paus är naturligtvis positivt, men frågan som bör ställas är varför det sattes igång från början?
USA ser ut att bli den största förloraren på Trumps nyckfulla taktik.
Ställ till en scen, backa tillbaka och förvänta dig beröm. Upprepa. Så kan stora delar av Donald Trumps ekonomiska politik sammanfattas under de lite drygt hundra dagarna sedan han blev president.
Att börserna stiger på beskedet att USA och Kina sänker sina tullar under 90 dagar betyder inte att världsekonomin förbättras. Bara att utsikterna, åtminstone tillfälligt, är lite mindre dåliga.
Nyheten kommer inte som en chock. Till och med finansminister Scott Bessent har medgett att tullnivåerna mellan länderna är på ohållbara nivåer efter den stegvisa upptrappningen i april.
Det ser ut som att det är USA som vikt ned sig först. Landet inledde aggressionerna och tar nu många steg bakåt utan att Kina, såvitt är känt, gjort några eftergifter.
Det är också USA som har mest att vinna på den ekonomiska vapenvilan.
Det har kommit fler och fler rapporter om hur tullarna, som i praktiken inneburit ett handelsstopp mellan Kina och USA, hotar att krossa amerikanska småföretag och väldigt snart leda till tomma butikshyllor och högre priser.
Även Kina drabbas av tullarna, men har till skillnad från USA förberett sig för ett handelskrig under lång tid och har lyckats styra om sin export till andra länder. Landets export steg till och med under april.
Diktaturen Kina har också rent krasst möjlighet att tvinga sin befolkning att uthärda svårigheter längre än i USA.
Nedtrappningen innebär att USA sänker sina tullar på kinesiska varor från totalt 145 procent till 30 procent medan Kina sänker dem till 10 procent. Trumps extratullar på 20 procent som infördes i början av året ligger alltså kvar.
Tullarna är därmed högre än när Donald Trump klev in i Vita Huset.
Handelskriget pågår alltså, bara mer lågintensivt.
Den annonserade pausen gäller under 90 dagar medan USA och Kina pratar vidare, vilket gör att osäkerheten kommer att ligga kvar och jäsa. Kortsiktigt kan USA:s handelsunderskott med Kina öka när amerikanska bolag tar det säkra före det osäkra och tokbeställer varor innan en ny tullmur reses i höst. Alltså tvärtemot vad Donald Trump försökt uppnå.
Vad har då Donald Trump lyckats åstadkomma med sitt handelskrig? Än så länge väldigt lite, om inte målet var att skada USA:s intressen.
Nyligen offentliggjordes ett handelsavtal mellan USA och Storbrittannien som presenterades under stort trumpetande från Vita Huset. Men det fick snabbt kritik för att vara kliniskt befriat från detaljer.
”De tog status quo, ändrade några små detaljer och kallade det ett avtal”, som en expert beskrev det för BBC.
USA:s ställning i världen har knappast förbättrats, snarare försämrats eftersom landet inte ses som en pålitlig partner ens av sina närmast allierade. Kom ihåg att Trump slöt handelsavtal med Mexiko och Kanada under sin första mandatperiod bara för att komma tillbaka med strafftullar när han återvände till Vita Huset.
Investerare har redan börjat anpassa sig till en värld där USA inte är samma säkra hamn som det varit tidigare. Den gamla klyschan om att det tar lång tid att bygga upp ett förtroende men går snabbt att rasera det har sällan känts mer aktuell.
Donald Trump förhandlingstaktik kan liknas vid att tända eld på en hög sedlar för att skapa uppmärksamhet och få igenom sin vilja. Spektakulärt ja, effektivt nej.
För Sverige och EU är nyheten om de pausade Kina-tullarna goda nyheter.
Det visar att USA med stor sannolikhet kommer att backa så fort handelskriget blir kännbart på hemmaplan.
Det finns säkert goda möjligheter för EU att komma till någon symbolisk överenskommelse med USA som räddar ansiktet på Donald Trump.
Dagens nyhet kan också skingra de värsta farhågorna om en djup lågkonjunktur i USA och inflation som sprider sig till Europa.
Det blir nu lättare för Riksbanken att sänka räntan i juni.
Börserna är tillbaka på samma nivå som före det ursprungliga stora tullutspelet från Trump den 2 april. De senaste sex veckorna har nog för många känts som sex år, priset av att tvingas följa med i en drama-queens minsta nyck.
Världsekonomin kommer att överleva.
Men de senaste månadernas turbulens kommer att få konsekvenser.
Trumps utspel har trots allt satt fingret på viktiga problem; som Kinas dominans inom vissa viktiga råvaror, obalanser i världshandeln och inte minst USA:s galopperande statsskuld. Det är svårigheter som många politiker inte velat eller vågat ta i.
Men efter tre månader med Trump ter sig lösningarna på dessa problem paradoxalt nog som mer avlägsna än någonsin. Hans metoder, som att plocka in Elon Musk för att skära i budgeten, eller svinga vilt mot alla världens länder samtidigt, ses helt enkelt inte som seriösa.
Donald Trumps eftermäle kan bli att han framförallt gjorde av med stora volymer av den mest värdefulla varan av alla: tid.