Miljardregnet över elbolagen
Du betalar - även för det
Om regeringens planer fullföljs kommer skattebetalarna tvingas ösa in miljarder i de stora elbolagen.
Tyvärr ser det ut som du också måste betala ett högre elpris.
Regeringen och Sverigedemokraterna vill att Sverige ska ha fler elproducerande kärnkraftsreaktorer. Målet är att de om tio år ska leverera lika mycket el som två stora kärnkraftverk av dagens snitt.
Med sannolikhet gränsande till visshet kommer tidplanen inte att hålla. Hittills har inget företag ens bestämt sig för att bygga ny kärnkraft. Än mindre inlett den mycket långa tillståndsprocessen. Eller börjat köpa upp byggtjänster.
Regeringen har också låtit utreda hur den nya elkraften från kärnkraften ska subventioneras. Den är nämligen för dyr att producera för att elbolagen ska vara intresserade av att sätta igång. Först vill de veta att staten, det vill säga skattebetalarna, lättar på plånboken.
Förslagen går ut på att dels kraftigt subventionera elföretagens byggande av de nya reaktorerna. 300 miljarder ska skattebetalarna låna ut till en relativt billig penning. Pengarna ska tas fram genom att staten ökar statsskulden.
Men dessutom ska företagen garanteras ett pris på 80 öre kilowattimmen under 40 år, en halv mansålder. De många, många miljarder som det kommer att kosta ska skattebetalarna också stå för.
Den exakta notan för detta synnerligen generösa lockbete till elbolagen kan man inte veta. Det beror på hur efterfrågan och priset på el utvecklas under fyra decennier. Inte ens ett medium har svaret. Men mycket kommer det att bli.
Under oktobers sista dagar genomfördes en förändring av prissättningen på el på spotmarknaden. I november har det sett ut så här, från syd till norr:
• Elområde 4 (Skåne): 18 av 30 dagar har det genomsnittliga dygnspriset på spotmarknaden varit minst 80 öre per kilowattimme.
• Elområde 3 (Stockholm, Göteborg): Hälften av dagarna, 15 av 30, har priset varit högre än 80 öre.
• Elområde 2 (Sundsvall): En av 30 dagar har priset varit högre än 80 öre.
• Elområde 1 (Luleå): En av 30 dagar har priset varit högre än 80 öre.
I den norra delen av landet där mycket el produceras i dag skulle alltså subventionen kunna bli mycket kostbar.
De elbolag som nappar på regeringens lockbete, om den omsätter utredningens kritiserade förslag i praktiken, kan alltså räkna med många härliga stödmiljarder. Frågan är bara hur många.
Det riktigt tråkiga för elkonsumenterna är att de inte bara ska betala för elbolagens subventioner av kapital och produktion. De kommer av allt att döma också drabbas av högre priser än dem som vi vant oss vid.
Enligt statliga Svenska kraftnät skulle den nya prisbildningen på el leda till något billigare el i elområde 4. Ungefär samma priser som tidigare i elområde 1 och 2. Och tio procent högre i det folkrika elområde 3.
En snabbkoll efter en månad ger bilden av att det fortfarande är dyrast i fyran. Men billigare än tidigare i tvåan. Mer kunniga studier än min kommer förhoppningsvis att komma.
En oväntad aspekt på framtidens vinnare av det kommande, sannolika, mångmiljardregnet över elbolagen är ägarna. Svensk kärnkraft ägs i princip av Vattenfall, Fortum och Uniper. Den första ägs av svenska staten, i den andra är finska staten majoritetsägare och den tredje ägs nästan helt av tyska staten som dock vill sälja.
Staten tar alltså med ena handen, från konsumenterna, och ger till sig själva och ett par andra länder runt Östersjön. Vad ska man säga om det? Det känns inte kosher som en del skulle uttrycka det.
Elektrifieringen innebär att kravet på förutsägbarhet ökar. Till och med för en mindre elkund som en bil- och småhusägare.
Med i stort sett bara en energikälla till allt från bil till uppvärmning ökar utsattheten för prisförändringar. Den 19 november kostade elen i område 1 129,5 öre kilowattimmen. Tre dagar tidigare var priset inte ens ett öre. Helt oförutsägbart för konsumenten.
I framtiden kommer sannolikt ovissheten att öka. Konsumenten ska betala mer via skattsedeln. Även mer direkt, för elförbrukning och elnätet. Dimman är total. Det är inte bra.
TRE SPANINGAR
Fjäskigt i överkant måste man betrakta det svenska beslutet att förära USA:s utrikesminister Antony Blinken den kungliga Nordstjärneorden för sina ”insatser” för Sveriges medlemskap i Nato. De var inte ens framstående eller stora, enligt utrikesministern. Utan rätt och slätt insatser.
Håll ut - bara elva minuter kvar innan det vänder. I dag, på Nobeldagen, återstår elva dagar till Vintersolståndet, årets mörkaste dag. Solen är då uppe elva minuter kortare tid än i dag, vilket innebär sex timmar och sju minuter dagsljus. En månad senare har den ljusa delen av dygnet ökat med drygt en timme.
Enligt statistikmyndigheten SCB ökade konsumentpriserna, KPI, i oktober med 1,6 procent. Prisökningarna var lika höga som för ett år sedan. Det innebär att vi kan se fram emot att Riksbanken sänker räntan i samband med sitt nästa räntemöte i slutet av nästa vecka. God Jul, säger jag.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.