Nytt industriområde kan skada försvaret
Vill inte regeringen fatta beslut i ärenden som påtagligt kan skada Sverige militärt?
En utdragen prövning om nytt industriområde i Oskarshamn väcker onekligen frågor.
Det var en segdragen historia som föregåtts av ett antal snåriga turer som i början på detta år hamnade på infrastrukturminister Andreas Carlsons bord.
I april 2022 beslöt kommunfullmäktige i Oskarshamn att anta en detaljplan för en ny företagspark i kommunen, ett industriområde av stor lokal ekonomisk betydelse.
Sverige hade på gott och ont dock inte varit Sverige om inte beslutet raskt överklagats av föreningar som ”Klimatgruppen i Oskarshamn”, ”Den goda jorden”, ”Skydda skogen” och ”Oskarshamnsbygdens fågelklubb”.
Under det så kallade samrådet inför det politiska beslutet hade dessutom Försvarsmakten åsikter.
Åsikter som tog sig uttryck i missnöjt grymtande om att inte ha fått tillräcklig information om byggnadshöjderna i detaljplanen, varför en vettig analys av eventuella konsekvenser inte gick att göra.
Tills vidare befarade dock Försvarsmakten att ”planens genomförande medför påtaglig skada på riksintresse för totalförsvarets militära del” och föreslog därför att ärendet skulle skickas till regeringen för beslut.
Mark- och miljödomstolen i Växjö tog intryck av detta muller och beslöt att lyda. Detaljplanen sändes till makten i Stockholm.
Detta var i början på juli 2022. Sedan hände inte mycket. Samma höst var det val, en regering byttes mot en annan, departement lades ner och slogs ihop.
Kommunpolitikerna låg på regeringen, tjatade, det här var ju Oskarshamns stora industriområde, men ingenting hände.
Men så i januari i år vaknade minister Carlson äntligen till liv, dock bara för att dra slutsatsen att domstolen i Växjö tolkade lagen fel. Det här var inte en fråga för regeringen.
I ett kortfattat beslut skickades därför potatisen tillbaka till mark- och miljödomstolen för ny prövning.
Några månader senare upprepades proceduren. Öckerö kommun ville anlägga nytt industriområde, domstolen i Vänersborg hänsköt till regeringen, statsråd Carlson bollade tillbaka.
Således har inte mindre än två domstolar samt Försvarsmakten tolkat lagen på ett sätt och regeringen på ett annat.
Vem som har rätt och vem som har fel är inte alldeles enkelt att reda ut, men juristen Sven Boberg har gjort en intressant analys som har publicerats av juridikdatabasen JP Infonet.
Jag ska inte tråka ut läsarna med en djupdykning i plan- och bygglagen och dess förarbeten, än mindre förlora mig i snåriga regler om i vilken ordning olika instanser ska pröva överklaganden.
Det räcker med att berätta att analysen handlar om hur en viss paragraf ska tolkas.
En paragraf som stipulerar att mark- och miljödomstol ska överlämna ärenden som har betydelse för bland andra Försvarsmakten till regeringen.
En regering som i sin tur anser att denna bestämmelse inte gäller detaljplaner.
Juristen avslutar sitt gedigna resonemang med slutsatsen att det är ministern som har hamnat snett.
Det är som det är med lagar, utrymmet för att tillämpa dem på olika sätt är inte sällan betydande, och jag har svårt att tänka mig att statsråd Carlson skjuter från höften. Givetvis har han kompetenta jurister till sitt förfogande som har gett honom ett underlag för beslutet.
Men det är inte alldeles lyckat om en bestämmelse är lika tolkningsbar som poesi av en potentiell vinnare av Nobelpriset.
Säkerhetssituationen i Europa har förvärrats. Sverige har gått med i Nato. Militären rustar, runt om i landet pågår detaljplanearbete för att bygga anläggningar som ska stärka försvarsförmågan.
Infrastrukturministern borde ta initiativ till ett förtydligande av lagen.
För visst vill regeringen ha ett ord med i laget i frågor av stor betydelse för försvaret i dagens allvarliga läge i världen?
