Ännu ett misslyckande av Trump
EU stärks av USA:s hattande
Donald Trump har misslyckats med det mesta sedan han återkom som president.
Han kommer inte att splittra och försvaga EU heller.
Det blir ännu ett nederlag.
Donald Trump har snart suttit vid makten i tre månader. Hittills är det en period som kantats av misslyckanden, kris och panik.
Det har inte blivit fred i Ukraina trots att det skulle fixas på en dag. Det har heller inte blivit fred i konflikten mellan Israel och Hamas och det har inte börjat byggas ett semesterparadis på Gazaremsan när dess drygt två miljoner invånare fördrivits till andra områden.
Det enligt Trump amerikanska språkets vackraste ord, tariffs (tullar), är visserligen på var mans läppar men till priset av att USA gjort sig till ovän med i stort sett hela världen. Panama och Grönland är varken köpta eller införlivade i USA. Det är inte heller Kanada.
Att Donald Trump trots denna digra katalog av nederlag förefaller ytterligt nöjd med sig själv och sina insatser tyder på en djupt missvisande omvärldsanalys.
På listan över misslyckanden kan han också sätta upp EU. Trump tycker inte om organisationer och han distanserar sig i snabb takt från sina europeiska allierade i Nato och från de länder den amerikanska Marshallhjälpen såg till att få på fötter efter andra världskriget. Syftet är bland annat att splittra och försvaga EU och därmed Europa. Men han kommer att misslyckas även på den punkten.
Världen har för närvarande tre maktcentra. USA, Kina och i viss mån Ryssland. Dessutom finns EU, ett lapptäcke med 27 länder på den europeiska kontinenten med 450 miljoner invånare. Klart fler än USA och Ryssland men betydligt färre än Kina.
EU och dess medlemsländer vill ha ett ord med i det globala maktspelet. Vare sig det gäller säkerhetspolitik, handel, klimatanpassning eller andra viktiga frågor. Det är ett av de tunga skälen bakom organisationens utveckling.
Det räcker med att kasta en blick på en Europakarta för att förstå det. Tyskland med 84 miljoner invånare är EU:s gigant. De kanske skulle få något mer än en biroll på världsscenen på egen hand. Men det skulle inte nära sex miljoner danskar, en halv miljon malteser eller nästan elva miljoner tjecker lyckas rycka åt sig. Det är genom EU-samarbetet som Europas länder skaffat sig en stark internationell röst.
Sällan har ledarna för Europas länder träffats så ofta som sedan Trump tog över rodret i USA. Stämningen har varit sammanbiten. EU ska inte, absolut inte, förpassas till de bakersta bänkarna. Det ska tvärtom fortsätta skuffa sig fram till frontlinjen.
– Vi ska ta fasta på Europas styrka. Vi ska bygga upp Europas styrka, både militärt men också som handelsblock, sade exempelvis statsminister Ulf Kristersson i fredags och poängterade att EU ”är riktigt viktigt”.
Dagen därpå fyllde EU-minister Jessica Rosencrantz (M) på:
– Allt fler ser att vi måste komma samman som kontinent. Vi måste stå enade i Europa.
EU är inte helt överens om hur det ska gå till att befästa och förstärka EU:s position i världen. Den ena linjen, som omfamnas av Sverige, understryker att det är viktigt att banden till USA består i någon form. Den andra, med den franska presidenten Macron som främste uttolkare, talar om strategisk autonomi, och understryker att EU måste minska sina riskfyllda beroenden av olika länder som USA.
Men det är främst en fråga om nyansskillnader. Viljan att minska beroendet av USA är gemensam. Donald Trump går inte att lita på och EU kan inte längre åka snålskjuts utan måste klara sig själv. Det är inte ett val, det är ett måste.
De som vill fylla tomrummet efter USA är flera – och finns inte bara i EU. Storbritanniens Keir Starmer och Frankrikes Emmanuel Macron har redan räckt upp handen. Det får man förmoda att Tysklands Friedrich Merz också gör när den nya tyska regeringen är på plats i maj.
Donald Trump vill göra USA ”great again” trots att det redan är världens mest inflytelserika land och den största ekonomin. Hans omstart i Vita huset är kantad av fiaskon. Det kommer försöken att sarga och förminska EU också bli. Hans attacker, eller vad man nu ska kalla det för, har fört Europas länder samman på ett sätt som hittills saknar motstycke.
TRE SPANINGAR
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) presenterar idag regeringens vårändringsbudget för 2025. Där finns stora satsningar på jobben. Av 5,8 jobbmiljarder går 4,4 till ett höjt rotavdrag som ökar från 30 till 50 procent av arbetskostnaden från 12 maj till årets slut. Prioriteringen ifrågasätts.
Centerns nya partiledare Anna-Karin Hatt är van vid motgångar. Hon förlorade striden om att bli ordförande för ungdomsförbundet Cuf 1996. Femton år senare ville hon bli partiledare men fick se sig slagen. 2014 kandiderade hon till riksdagen men det gick inte heller bra. Hon kom inte in.
Sedan andra världskriget har Tyskland deponerat sitt handelsöverskott med USA i Federal Reserve i New York. Där finns nu guld värt 113 miljarder euro eller 1 236 ton guld. Men nu höjs röster för att ta hem guldet eftersom USA under Trump inte längre upplevs som säkert. Jag instämmer.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.
