Därför funkar inte köpbojkotter
Laga billigt i stället
Jag är inte ett surkart. Men breda köpbojkotter är sällan framgångsrika.
Mer effektivt är det att laga billig mat.
Vi har precis lagt en vecka av köpbojkotter mot de stora livsmedelskedjorna och ett möte mellan branschen och regeringen bakom oss. Orsaken var matpriserna som ökat med 3,9 procent de senaste tolv månaderna och med runt 30 procent på tre år.
Det ser ju förfärande ut. Men faktum är att enligt Jordbruksverket har livsmedel och alkoholfria drycker aldrig lagt beslag på en så liten del av hushållskassan som nu, omkring 12 procent.
På 1980-talet var siffran omkring 18 procent, 1963 25 procent och på 1940-talet runt 40 procent. I relation till andra hushållsutgifter har mat alltså blivit billigare.
Det hindrar inte att man som konsument kan tycka att maten ändå ökar för mycket i pris och att livsmedelsjättarnas vinster är för höga.
Men mot det resonemanget finns godtagbara invändningar. En är att priserna inte ökar mer i Sverige än i andra jämförbara länder oavsett hur deras livsmedelsförsäljning är organiserad. I ett fåtal jättar som i Sverige eller i ett mer pluralistiskt system med exempelvis mindre uppstickare och fler små enskilda butiker.
En annan är att vinstmarginalen för butiker i livsmedelssektorn i genomsnitt är två procent. Det är inte mycket, ett företag måste gå med en viss vinst för att klara investeringar för framtiden. Men skillnaderna är stora, både mellan olika typer av butiker, deras geografiska läge och kedja. Axfood med Willys och Hemköp är den som ökat sin vinst mest under de senaste fem åren, Ica har den högsta vinsten men den har legat i stort sett still sedan 2019. Coops vinst är, för att uttrycka sig försiktigt, blygsam. Både nu och för fem år sedan.
Men trots det kan man ju vilja markera mot mathandeln och priserna på våra vanligaste livsmedel. Men då skulle jag vilja påstå att i Sverige är en bojkott mot livsmedelsjättarna ett riktigt dåligt val. Eftersom de alternativ som finns är små servicebutiker i enskild regi alternativt gourmetbutiker där man lär få betala rejält mycket mer än på ett närbeläget Ica. Protesten riskerar alltså att snabbt klinga av utan att livsmedelsjättens ägare hört mer än ett mycket svagt mummel.
Väldigt riktade bojkotter, som den mot franskt vin när Frankrike skulle utföra provsprängningar av kärnvapen i Stilla havet, kan vara temporärt framgångsrika. Breda, som den förra veckan, är sällan det.
Ett undantag finns. Det är de så kallade Skärholmsfruarna som 1972 uppmanade till bojkott på grund av höga priser på mejeriprodukter och kött. Regeringen svarade med ett två år långt prisstopp på bl a mjölk och ost. Men när det avvecklades rusade priserna såklart upp.
Slutsatsen är att den som verkligen vill snuva livsmedelsjättarna på eventuella övervinster måste söka sig andra vägar än verkningslösa bojkotter. Och då är det min fasta övertygelse att den mest effektiva är att laga billigare mat. Det vill säga konsekvent välja billiga råvaror och laga maten av dem.
Om det finns något som handlare oavsett bransch håller koll på så är det vad vi konsumenter köper. De vill inte ha en massa varor som binder kapital och står och samlar damm i hyllorna. Om Heinz ketchup säljer dubbelt så mycket som Felix får det första fabrikatet bättre exponering och större plats.
Så slå mot handlarens marginaler och höj din egen plånbok till skyarna genom att handla billigt. Skippa dyra halv- eller helfabrikat, köp inte smaksatta mejeriprodukter, smaksätt själv. Slopa morgonjuicen, ät ett äpple i stället. Laga mat från grunden, mycket ska bara stå och puttra medan du tittar till anrättningen med jämna mellanrum. Basera det hela på så billiga men bra råvaror som möjligt. Havregryn är gott.
Om du, och förhoppningsvis många fler, handlar och lagar mat på det sättet kommer de butiker du frekventerar snabbt se till att deras sortiment anpassas till dina, kanske nya, preferenser. Det tar mer skruv än svepande köpbojkotter som dessutom är närmast omöjliga att fullfölja.
TRE SPANINGAR
Riktigt otäck blir världen när president Trump säger att han inte skrivit under en order med hans signatur om att använda en urgammal lag för utvisningar till Guatemala. Utan att det är utrikesminister Rubio som fattat beslutet. Vad som helst kan hända när man inte ens vet vad presidenten gör.
Den som vill spara på el och minska utsläppen av koldioxid ska ransonera sitt bruk av AI till tillfällen då intelligensen verkligen behövs. En sökning med ett AI-verktyg kräver tio gånger så mycket el som ett vanligt Googlesök. På en global nivå har hälften av elen fossilt ursprung.
Prislappen varierar för den som vill komma in i den svenska värmen. Enligt ett nytt förslag från regeringen måste man tjäna omkring 20 000 kr/mån för att bli svensk medborgare. Men för ett arbetstillstånd krävs en inkomst på 28 500 kr för personer som kommer från länder utanför EU och EES.
Gå med i vår opinionspanel
Vill du vara med och svara på Demoskops undersökningar där vi tar reda på vad svenska folket tycker om exempelvis samhällsfrågor och politik? Resultat presenteras bland annat i Aftonbladet. Det är frivilligt att svara, du är anonym och kan gå ur när du vill. Klicka på länken för att anmäla dig.