Nu hänger allt på AI-bubblan
Två saker driver tillväxten i världens största ekonomi USA.
Astronomiska investeringar i AI.
Och rika människor som konsumerar vinster de gjort på AI-aktier.
Vad händer om bubblan spricker? Och kanske ännu viktigare: om den inte gör det?
Att hitta tecken på att AI-hajpen gått överstyr är inte svårare än att få syn på träd i en skog.
Det senaste exemplet: AI-boomen är så stor att jorden inte räcker till. Tech-miljardärer har redan börjat prata om att bygga datacenter i rymden. Där är det nämligen lättare att få tag i billig elektricitet, enligt resonemanget.
Världen håller andan inför avgörande rapporten
USA:s projekt för att sätta en människa på månen, Apollo-programmet, kostade runt 2 500 miljarder kronor i dagens penningvärde.
Det är mindre än vad fyra bolag; Meta, Alphabet, Amazon och Microsoft väntas investera bara under 2025. Totalt uppgår deras investeringar till 3 100 miljarder i år och 3 900 miljarder nästa år.
Snart är det tre år sedan OpenAI lanserade ChatGPT. Det har förändrat världen, inte bara i hur människor söker efter information (tjänsten uppskattas ha 800 miljoner användare) men också rent fysiskt.
AI kräver datakraft och delar av USA kan i dag beskrivas som en byggarbetsplats, med hundratals projekt som i pengar vart och ett räknat är lika stora eller större än Northvolt eller Stegra.
Enligt analysföretaget Aterio pågår bygget av 565 nya datacenter i USA, och ytterligare 2 446 har annonserats.
Flera av projekten är gigantiska. I delstaten Louisiana bygger Facebooks ägare Meta en anläggning som kommer kosta 285 miljarder kronor och som enligt vd Mark Zuckerberg kommer bli lika stor som Manhattan.
Samhällen förändras när små städer intas av techjättarnas megaprojekt, som skapar jobb men också påverkar alltifrån bostadspriser till vattentillgång.
Enligt en uppskattning av banken JP Morgan kommer det globalt att under de närmaste fem åren investeras fem tusen miljarder dollar eller cirka 47 000 miljarder kronor i infrastruktur kopplat till AI.
När Trump i april meddelade att USA tänkte införa tullar mot resten av världen dök börserna och ekonomer spådde att ekonomin stod inför en lågkonjunktur.
Men siffrorna har trotsat prognoserna. Under andra kvartalet ökade BNP med hela 3,8 procent i årstakt.
Förklaringen? AI.
Enligt en uppskattning stod AI-investeringar för nästan all BNP-tillväxt i USA under första halvåret 2025.
Det är inte bara nya datacenter som driver upp tillväxten.
Åtta bolag; Nvidia, Apple, Microsoft, Alphabet, Meta, Amazon, Tesla och Oracle har sedan lanseringen av ChatGPT ökat i börsvärde med över 140 000 miljarder kronor till 220 000 miljarder kronor i början av november.
Dessa bolag har drivit börsen. Enligt en beräkning av banken Morgan Stanley har AI-bolag stått för 75 procent av hela börsuppgången i USA sedan slutet av 2022.
De som äger dessa aktier har blivit väsentligt rikare och kunna spendera en del av dessa pengar.
I USA är det en begränsad grupp.
De 10 procent rikaste amerikanerna äger 87 procent av alla aktier och fonder står nu för nästan hälften av hushållens konsumtion i USA.
De 10 rikaste procenten amerikaner har ökat sina tillgångar med 40 000 miljarder dollar sedan 2020, en summa större än USA:s BNP.
Samtidigt har den stora massan av amerikaner svårt att få ekonomin att gå ihop, inte minst på grund av inflationen.
Vad kan gå fel?
Ganska mycket.
En fråga gäller den febriga utbyggnaden av datacenters. Dessa slukar svindlande mängder el och vatten. Bara OpenAI:s planer gör att bolagets anläggningar kommer dra lika mycket elektrictet som hela Indien.
Bolaget har lobbat för att USA måste öka sin produktionskapacitet med 100 gigawatt per år, motsvarande runt hundra kärnkraftverk för att kunna tävla med Kina.
En annan fråga är vad alla pengar ska komma ifrån.
Bolag som Microsoft, Alphabet och Meta har välfyllda kassor och kan finansiera en del av sina investeringar med egna medel men en hel del kommer att behöva lånas upp.
Bolagen har redan börjat ge ut obligationer för att få in mer kapital och stora fondbolag på Wall Street har gett sig in i leken.
Metas anläggning i Louisiana finansieras till exempel med 90 procent lån.
Finansmarknaden spås översvämmas av nya lån kopplat till AI de närmaste åren.
Ytterligare ett orosmoln är att bolagen investerat i varandra, där Nvidia exempelvis ska investera upp till 950 miljarder kronor i OpenAI samtidigt som bolaget beställer chip från Nvidia.
Ägarna i de stora techbolagen förväntar sig förstås en bra avkastning på alla de tusentals miljarder som nu investeras.
För att ge en avkastning på 10 procent per år, vilket är lågt räknat, måste det skapas årliga nya intäkter på 6 000 miljarder kronor om året, enligt en analys av JP Morgan.
Det motsvarar drygt 4000 kronor per år för varje Iphone-användare i hela världen.
Även om verktyg som ChatGPT, Anthropics Claude, Metas LLama, Googles Gemini eller Microsoft Copilot lockat många användare är det inte helt klart hur affärsmodellerna kommer se ut.
Av naturliga skäl görs kopplingar mellan AI-bommen och dotcom-bubblan vid millennieskiftet.
Då uppstod en finansiell bubbla kring internet som sedan sprack, men några år senare visade det sig att förväntningarna på tekniken snarast var i underkant.
AI-bubblan är många gånger större.
Om den spricker kommer den att dra ner USA:s ekonomi i en lågkonjunktur som även riskerar att sprida sig till Europa. 20 procent av värdet på världens börser består i dag av amerikanska AI-bolag.
Det kommer att slå mot Donald Trumps popularitet och påverka nästa presidentval.
Men nästan ännu mer intressant är att fundera på vad som händer om AI-cheferna får rätt.
Den senaste veckan har aktierna tappat i takt med att pratet om en bubbla har eskalerat.
Då kommer den nya tekniken innebära en revolution på en lång rad områden, på ett sätt som är svårt att föreställa sig idag.
Den evige visionären Elon Musk sade nyligen att AI kommer utrota fattigdom och göra att alla får tillgång till högklassig sjukvård.
Det kommer också att skapas spänningar. Det finns tecken på att många jobb redan nu ersätts av AI, och att det framför allt slår mot unga.
Oavsett hur AI-dramat slutar går det att slå fast en sak: världen kommer aldrig att bli sig lik.