Trump är ett stresstest för näringslivet
Aldrig har så rika människor känts så fattiga. Det är en beskrivning av scenen där världens rikaste män flockades runt Donald Trump när han svors in som president.
Mätt i dollar har personer som Elon Musk, Facebooks grundare Mark Zuckerberg och Amazons dito Jeff Bezos blivit rikare än någonsin efter Trumps valseger.
Men de har samtidigt förlorat avsevärda summor i en annan valuta: respekt.
Den helomvändning i attityd gentemot Donald Trump som USA:s främsta företagsledare har presterat den senaste tiden skulle göra en konståkare avundsjuk.
Mark Zuckerberg, vars plattform Facebook stängde av Donald Trump efter stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 gör nu allt för att blidka kungen av Mar-a-Lago. Jeff Bezos uttryckte 2016 oro för att Donald Trump skulle underminera demokratin, i dag talar han varmt om presidenten. Open-AIs grundare Sam Altman har jämfört Trump med 1930-talets diktatorer men skriver nu på X att samma person ”kommer att vara fantastisk för vårt land på många sätt”.
Exemplen kan göras ungefär lika många som det finns storbolagsdirektörer. Det finns två sätt att tolka detta.
Ett är att näringslivets toppar känner sig tvingade att göra våld på sin egen moral och kyssa kejsarens ring för att inte hamna i onåd och därmed riskera att deras företag drabbas ekonomiskt.
Ett annat alternativ är att företagsledare egentligen aldrig menar vad de säger utan helt enkelt anpassar sina värderingar till vad som är bäst för aktiekursen.
Båda utfallen är ungefär lika illavarslande eftersom det pekar på att de rent ekologiskt hör hemma i gruppen ryggradslösa djur.
Svenskt näringsliv var representerat på en galamiddag i Washington samband med Trumps tillträde i form av Börje Ekholm, vd på Ericsson som också skänkt 5,5 miljoner till presidentens installation. Det senare har väckt kritik internt. Börje Ekholm, som är amerikansk medborgare uppgav 2016 att han ”inte kunde förmå sig” att rösta på Trump, men säger sig nu vara optimistisk inför de kommande fyra åren. Och han gör ingen hemlighet av att det är pengarna som styr.
På SvD:s fråga om det finns “en gräns när Ericsson inte längre kan försvara ett stöd till honom och hans administration”, svarade Börje Ekholm:
“Det är en fråga du kan ställa om vad som helst, den blir omöjlig att svara på. Jag kan inte spekulera om vad som än kan hända. Låt oss i stället säga så här: USA är vår huvudmarknad, vi måste vara där och vara en del av det amerikanska ekosystemet”, säger han. Svaret är alltså: nej.
Den här nya inställningen till vad som är rimligt eller inte kan få stora konsekvenser. Det går nämligen fort nu.
Donald Trump har förklarat krig mot all politik som handlar om jämlikhet och mångfald i staten och har bland annat slopat en lag från 1965 som kräver att statliga leverantörer aktivt motverkar diskriminering baserat på ras, kön eller sexuell läggning.
Flera storföretag som Target och Walmart har redan skrotat sina på området och fler väntas följa efter.
I stort sett alla svenska storföretag har ambitioner på området, i Ericssons hållbarhetsredovisning nämns ordet “mångfald” 29 gånger.
Ett annat område som kan komma under attack är klimatet, där Donald Trump har en helt annan syn än den som en majoritet av det globala näringslivet skrivit under på.
Ett tredje är etik. Donald Trump sparkade häromdagen ett antal så kallade ”vakthundar” på federala myndigheter. Deras roll är att se till så att det inte förekommer maktmissbruk eller korruption.
Samtidigt som Donald Trump numera bestämmer över regelverket för kryptovalutor har han och hans fru Melania lanserat egna så kallade memecoins.
”Amerika röstade för korruption och Trump har inte slösat någon tid på att leverera det”, säger Walter Shaub, tidigare chef för US Office of Government Ethics till New York Times.
Om Donald Trump antyder att det vore förmånligt för Ericsson om bolaget köpte på sig lite coins, vad kommer Börje Ekholm säga då?
På punkt efter punkt kommer företag som ägnat åratal till att försöka övertyga omvärlden om sin moraliska förträfflighet att sättas på prov. Var de fina värderingarna på riktigt eller är de töjbara i utbyte mot pengar?
Rysslands invasion av Ukraina var ett sådant stresstest. Ett antal bolag fick underkänt.
Vad spelar det här för roll? Jo, ett företags kapital består inte bara av kronor och ören utan också förtroende. Trots att bolag använder sig av ett allt mer intimt tilltal till sina kunder ”Hej Andreas, hur upplevde du vår senaste kontakt” så verkar de inte räkna med att uppfattas som personer.
Det kan visa sig vara ett misstag.
För vem vill ha en relation med någon som inte går att lita på?
Fotnot: I en tidigare version uppgavs att Costco ändrat sin policy, det är felaktigt.