Ett dubbelmord i valrörelsen vore en mardröm för regeringen
Polisen har just hävt avspärrningarna och forslat iväg bilen i vilken två ihjälskjutna män satt.
Det är dagen efter den senaste gänguppgörelsen i ett av Stockholms miljonprogram och det sista den hårt pressade regeringen behöver är en ny våldsvåg.
Irma, 76, är ute och går med hunden, en Cavapoo, ”Kronprinsessan har en likadan”, hon berättar att hon hörde helikoptrarna hovra, det var omöjligt att sova.
Vi står på en parkeringsplats i Kallhäll, norr om Stockholm, en måndag mot slutet på augusti.
– Det är så lugnt här. Man förväntar sig inte två mord i vårt område. Men det kan hända var som helst numera, säger hon.
Bilbränder användes för att avleda polisen, bilder på de mördade spreds snabbt i sociala medier.
Det pratas om en pågående intern gängkonflikt. Det pratas om hämnd för ett flera år gammalt mord. Det pratas som vanligt om allt möjligt.
En känd rappare har lagt ut en bild på instagram med bland annat två cigarettfimpar som påstås symbolisera de två morden.
Och i Rosenbad tornar problemen upp sig.
Usla siffror i varenda opinionsmätning, två av fyra Tidöpartier under riksdagsspärren, sprickor om synen på Israel och på arbetskraftsinvandring, arbetslösheten är alldeles för stor, hemliga Natodokument är ute på vift i tid och otid, den utlovade satsningen på kärnkraft har hittills endast resulterat i att statliga Vattenfall fattat en del beslut som kanske innebär beslut om ny atomenergi...
Men säga vad man vill om Tidöpartiernas uteblivna framgångar, de har levererat hyfsat inom en del områden.
Justitieminister Gunnar Strömmer är en av regeringens stjärnor och han har baxat den ena lagen efter den andra genom riksdagen, vissa har varit vettiga, andra ovettiga, men det väsentliga är att han utstrålar handlingskraft.
Den hemska statistiken för dödligt skjutvapenvåld ser numera inte lika mörk ut.
Gängmorden minskar i antal, varför vet vi inte riktigt ännu, kanske handlar det om att många sitter på kåken eller är döda, kanske handlar det om att polisen blivit bättre och lyckas förhindra fler uppgörelser, kanske handlar det om nya lagar.
Men i Tidöpartiernas ögon är orsak och verkan av underordnad betydelse: Det som betyder någonting är att Strömmer och Kristersson och Åkesson kan ta åt sig äran.
Vår politik gör skillnad! Sverige blir tryggare! Hederligt folk ska kunna röra sig på gator och torg utan rädsla!
Irma suckar och säger att Sverige har förändrats. Att hon inte känner igen landet längre.
17 år gammal flyttade hon från Finland till Sverige för att få jobb. Här trivdes hon, här blev hon kvar, här arbetade hon ett helt yrkesliv på förskolor.
Banden med det gamla landet finns kvar i form av en sommarstuga utanför Tammerfors.
– Min man börjar bli gammal och orkar inte längre följa med dit. Jag åker med min dotter och hennes barn. Det är fint.
14 grader varmt, men en elak vind sliter och river och ingen behöver längre tvivla på att hösten är på väg.
Få människor syns till i detta till synes välmående miljonprogram från tidigt 60-tal, inget klotter, inga trasiga rutor.
Reportrar från TV4 och Sveriges Radio letar efter grannar att intervjua, några poliser arbetar trygghetsskapande, en och annan pensionär går förbi.
På brottsplatsen syns ingenting, bilen är bortforslad, inget glassplitter, inget blod, inte ett spår av brutaliteten.
En uppenbart irriterad Ulf Kristersson åt upp programledaren Tomas Nordenskiöld i Agenda i går kväll, missnöjd med frågor om splittring i synen på Israel.
Och en opinionsmätning publicerad i Aftonbladet i dag visar att förtroendet för honom sjunker kraftigt bland Tidöväljarna.
Men nattens blodbad har ingenting med den saken att göra och valet är ett år bort och när folk går till urnorna för att avlägga röst kommer inte ytterligare två döda unga män avgöra vad de lägger sina röster på.
Men vad händer med opinionen om de här två morden följs upp av hämnddåd och en ny konflikt med nya offer?
Och ett dubbelmord i valrörelsen skulle vara en mardröm för regeringen.
